Stärka 30 kommuner med socioekonomiska utmaningar

Bengtsfors kommun

Kommunens jobbcoacher arbetar i stora team för att minska arbetslösheten i Bengtsfors kommun, med gott resultat. De använder metoden tjänstedesign för att sätta individen och dennes förutsättningar i fokus och rustas med rätt kompetens för att komma ut på arbetsmarknaden.

Campus Dalsland är ett initiativ där sex kommuner (Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud, Åmål och Årjäng) arbetar tillsammans för att skapa ett högskolecentrum. Målet är att fler ska kunna läsa vidare, utan att behöva pendla långa sträckor eller flytta.

Bräcke

I Bräcke arbetar matchningskoordinatorer med att stötta personer med pågående extratjänster, för att komma vidare till andra arbeten eller studier. Matchningskoordinatorn har även i uppdrag att hitta nya extratjänster i kommunen. Arbetet har lett till att fler individer har fått extratjänster, introduktionsjobb eller annan anställning. Tjänsten blir nu permanent i kommunens verksamhet.

Dals-Ed

För att skapa bättre relation mellan skola och näringsliv satsar kommunen på en näringslivsutvecklare som ska ge elever mer kunskap om framtida jobb och bättre tillgång till praktikplatser bland annat genom mässor, företagsbesök och informationsmaterial.

Parallellt arbetar kommen med att bli en attraktivare arbetsgivare. Utbildningar i arbetsmiljö för kommunens chefer är ett sätt att på sikt skapa en bättre arbetsmiljö och bli en attraktivare arbetsgivare, särskilt för behörig personal inom skola och vård – vilka idag behöver bli fler.

Eda kommun

Eda kommun har anställt en samordnare som arbetar med unga upp till 24 år som inte har någon sysselsättning. Samordnaren kartlägger, planerar, fungerar som en länk mellan ungdomarna och myndigheterna, stöttar och motiverar ungdomarna och hjälper dem att hitta praktikplatser.

I samverkan med andra instanser blir arbetet mer effektivt och strukturerat och färre ungdomar ramlar mellan stolarna. Samordnare utvecklar samverkan med grundskolan för att vara med i planeringen tidigt, för de som har hög skolfrånvaro.

Gullspång kommun

Hur lockar man personal till branscher med brist på arbetskraft? Gullspång kommun jobbar med utbildningskontrakt. De erbjuder obehöriga vikarier inom vården att utbilda sig till undersköterskor och vikarierna får en tillsvidareanställning när utbildningen är klar. Det har lett till att fler personer har kommit in på den öppna arbetsmarknaden och en del har gått vidare mot högre studier. Gullspång samarbetar med kommunerna Mariestad, Töreboda i projektet äldreomsorgslyftet.

Kommunen jobbar också med riktade utbildningar. Den lokala arbetsmarknadens behov styr innehållet men utbildningen anpassas också till vad deltagarna behöver. En deltagare kan till exempel behöva läsa om SFI, svenska för invandrare, yrkessvenska eller validera tidigare yrkeserfarenhet. De lokala jobbspåren finns inom industri, vård och omsorg och storhushåll/bageri/konditori. De riktade utbildningarna har lett till fler personer i arbete och högre studier.

Mötesplatsen är ett café där de som saknar sysselsättning kan arbetsträna. Där arrangeras även kulturevenemang för lokala konstnärer, författare och hantverkare. Fokus ligger på integration och mervärde för medborgarna.

Haparanda kommun

Många ungdomar i Haparanda saknar sommarjobb. Kommunen har nu anställt ungdomscoacher för att stötta gymnasieungdomar med detta. Under 2018 ökade antal sommarjobb och 2019 kunde kommunen erbjuda alla gymnasieungdomar i årskurs 1 och 2 sommarjobb. År 2021 var totalt 250 ungdomar i arbete. Jämställdhet präglar arbetet, och därför har pojkar hänvisats till traditionellt kvinnliga arbeten och vice versa. Målet är att öppna upp arbetsmarknaden, bryta könsstereotypiska mönster och val och ingjuta nya värderingar hos de unga i Haparanda.

Kommunen har tagit fram en specialformad utbildning till ungdomar som står långt från arbetsmarknaden. De arbetar också med förebyggande insatser för att nyanlända elever ska nå målen i skolan. Resultatet har blivit fler ungdomar som har fått arbete, minskat utanförskap och ökad integration.

Hultsfreds kommun

I Hultsfred har kommunen skapat nya utbildningsvägar för utrikes födda, som lärlingsutbildningar för industri och undersköterska. Planen är att utveckla ännu fler, så att det blir enklare för utrikes födda att ta sig in på arbetsmarknaden eller byta jobb.

Hylte kommun

Hylte arbetar med att ta fram en lokal tillväxt- och utvecklingsstrategi, med tillväxtstrateg som en ny tjänst. Kommunen har bjudit in näringsliv, föreningar och medborgare till en informationsträff för att diskutera vilka utmaningar kommunen har framöver och vad som behöver göras för att stärka tillväxten i kommunen. Sedan 2021 finns den nya enheten för utveckling och hållbarhet i kommunen, som kommer ha det övergripande ansvaret för det fortsatta arbetet.

För att minska arbetslösheten i Hylte vill kommunen öka samverkan mellan kommunens olika insatser och med näringslivet. Som ett led i arbetet har därför kommunens vuxenutbildning flyttats till den förvaltning som också ansvarar för arbetsmarknadsåtgärder.

Ett industribranschråd med elva företag har pekat på utmaningen med att hitta rätt kompetens. Därför har en ny industriteknisk utbildning skapats, där alla praktiska moment genomförs ute på företagen. Utbildningen har lett till att flera hemmasittande unga har börjat studera. Målet är att alla deltagare ska bli anställda av det lokala näringslivet.

Hur lyckas man skapa levande landsbygder? I Hylte har kommunen i projektet Lev din dröm inventerat obebodda fastigheter för att kunna matcha dessa med personer som vill bosätta sig i landsbygder. Ett tjugotal hus har sålts eller hyrts ut och företag har startats. Det finns också en växande intresselista för att flytta till Hylte.

Tillsammans med regionen har kommunen sponsrat den tv-serien Roberts resa. I den medverkar årets landsbyggare 2021, Robert Danielsson, som har köpt ett tomt hus i orten Långaryd. Serien kopplar till projektet Lev din dröm Hylte.

Kommunen har även startat en helt ny musikfestival, Into the Woods, med aktiviteter i Hylte, där naturupplevelser och medskapande ligger i fokus. Syftet är att stärka Hylte som besöksmål.

Hällefors kommun

Hällefors vill förbättra resultaten i grundskolan och underlätta för vuxna att utbilda sig. Kommunen har därför etablerat ett lärcentrum i Hällefors med ett ökat utbud och mer flexibilitet. Där kan bland annat lärare fortbilda sig inom olika områden, för att bli behöriga i Svenska A (SvA), SFI eller som specialpedagog. Kommunen har sett ett ökat intresse för eftergymnasiala studier på distans, från både invånare och universitet. Även läget i grundskolan har förbättrats, med bättre skolresultat som följd. Det finns nu också fler behöriga lärare i verksamheten.

Ljusdals kommun

Ljusdals kommun fokuserar på att hjälpa arbetslösa vuxna att komma ut på arbetsmarknaden. Individuellt anpassade insatser ska öka kunskapen hos deltagarna, validera deras befintliga kunskaper och hjälpa dem att hitta sysselsättning. En koordinator matchar deltagarnas kompetens med behovet av arbetskraft.

Denna insats introducerade kommunen 2018 och resultatet blev att flera gick vidare till jobb, utbildning eller annan sysselställning. Det har även lett till lägre kostnader för försörjningsstöd. Metoden är nu en del av kommunens ordinarie verksamhet. Ljusdal har idag svårt att attrahera och behålla rätt kompetens. För att möta utmaningen arbetar kommunen långsiktigt fram nya metoder för rekrytering, i projektet Attraktiva Ljusdal.

Ljusnarsbergs kommun

I Ljusnarsberg är många beroende av ekonomiskt bistånd. För att få fler att närma sig egen försörjning, minska utanförskapet och förbättra hälsan har kommunen tagit fram en ny arbetsmodell. Där samarbetar individ- och familjeomsorgen med arbetsmarknadsenheten. Målet med modellen är att tidigt fånga upp de som är i behov av försörjningsstöd och ge dem hjälp och stöd att komma vidare. Arbetssättet är idag väl inarbetat och har gett goda resultat.

Markaryds kommun

Markaryd har använt statsbidraget till att medfinansiera en ny förvaltning för arbetsmarknad och integration i kommunen. Förvaltningen drevs som projektförvaltning under 2018–2020 och blev därefter en permanent förvaltning. Målet med satsningen är att alla i kommunen ska kunna försörja sig själva och alla aktiviteter ska därför vara samhällsnyttiga eller främja integrationen.

Ett exempel på aktivitet är ett serviceteam som tillsammans med andra insatser har ett trettiotal deltagare (praktik och arbetsträning) inom städ, service, transport och återbruk. Återbruket erbjuder bland annat begagnade möbler gratis inom kommunens verksamheter, som presenteras i en ny, digital katalog på kommunens intranät.

Andra exempel är utbildning inom samhällsorientering, arbetsmarknad och kultur samt en ny struktur för arbetet med sommarjobb. Insatserna har lett till att färre hushåll är beroende av försörjningsstöd och att arbetslösheten har sjunkit. År 2021 hade Markaryd en lägre andel arbetslösa män jämfört med riket.

Artikel i Utvecklingsguiden

Munkfors kommun

Kommunen har kunnat finansiera extra utbildningsplatser för de som står långt från arbetsmarknaden. Det har gjort att alla som har sökt en utbildning kan gå den.

Norbergs kommun

I Norberg har kommunen satsat på att förstärka vuxenutbildningen. De erbjuder en inriktning för personer med kort skolbakgrund, som får en väg in till enklare jobb med servicefokus. Det innebär att fler personer som tidigare saknade sysselsättning nu studerar.

Ragunda kommun

Ragunda kommun vill skapa sysselsättning, arbete och egenmakt till personer som saknar arbete. De arbetar också på individnivå med att stärka personer för att få dem att närma sig arbete eller studier.

Kommunen har även infört bidrag till studier för vissa interna yrken i kommunen. Denna möjlighet vänder sig till dem som redan är anställda i kommunen och som väljer att vidareutbilda sig till lärare eller förskolelärare. Under 2021 har den första årgången av lärlingsutbildningen mot barnskötare tagit examen från Komvux. Nu arbetar flera personer i förskola och i fritidsverksamhet, som tidigare deltog i arbetsmarknadsåtgärder.

Sollefteå kommun

Sollefteå kommun vill hjälpa nyanlända och ungdomar utan grundskole- eller gymnasieutbildning att komma i arbete. De arbetar med två spår: utbildning och att stärka den psykiska och fysiska hälsan. Kommunen gör hälsosatsningen tillsammans med föreningslivet.

Nyanlända erbjuds utökad samhällsorientering och kommunen har finansierat en mötesplats där utlandsfödda med utbildningsbehov kan träna sin svenska. De har även genomfört insatser inom EU:s socialfond och projektet "Kvalitetssäkrad integration till vård- och omsorgsyrken".

Söderhamns kommun

Kommunen har genomfört en lyckad satsning på sommaranställningar för avgångselever från gymnasiet, där 34 olika företag anställde 82 ungdomar under två somrar. Av dessa fick 24 erbjudande om fortsatt extrajobb eller lärlingsplatser. Satsningen fortsätter nu i samverkan med näringslivet.

Söderhamns kommun har tillsammans med Hälsinglands Utbildningsförbund ökat antalet utbildningsplatser som leder direkt till jobb. Den som har gått en utbildning om att starta företag och vill starta socialt företag har möjlighet att få råd och stöd.

Kommunen har även inlett ett samarbete med Stenbackens boende och arbetskooperativ. Personer som deltar i företagsfrämjande aktiviteter kan besöka Stenbacken, få rådgivning och prova sina idéer för socialt företag.

Töreboda kommun

Töreboda har anställt en it-pedagog som har inventerat behovet av datorer och köpt in i syfte att skapa likvärdighet i utbildningen. Elevhälsan har fått mer resurser för att utveckla det förebyggande och främjande arbetet.

Kommunen har även anställt en coach till stöd för de nyanlända, på deras väg till en egenförsörjning på arbetsmarknaden. Coachen fungerar som en länk mellan näringsliv och kommunal verksamhet.

Vingåkers kommun

För att utveckla samarbetet och samsynen för landsbygdsfrågor har kommunens landsbygdsutvecklare arrangerat “bushresor” för lantbrukare, politiker och tjänstepersoner. En grupp studenter från SLU har skrivit en rapport om intresset och förutsättningarna för lokalt producerade livsmedel, som kommer ligga till grund för fortsatta insatser.

Åmål kommun

Åmål har skapat en struktur på Jobbcentrum för att på ett effektivt sätt arbeta med arbetsmarknad/näringsliv, studier och rehabilitering. Den så kallade Åmålsmodellen går ut på att matcha och utbilda personer efter den lokala arbetsmarknadens behov. På så sätt får kommunen fler i arbete samtidigt som de lokala företagen växer. Verksamheten stärks upp med bland annat behandlingssekreterare inom individ- och familjeomsorg, för att kunna nå en större målgrupp. Genom en fördjupad kartläggning får individer med ekonomiskt bistånd ökat stöd mot arbete.

Ånge kommun

Ångemodellen går ut på att öka anställningsbarheten bland personer som har eller söker försörjningsstöd. Kommunen arbetar anpassat och nära individen. Målet är att så många som möjligt ska komma ut i egenförsörjning.

Årjängs kommun

Årjäng satsar på ett helhetsperspektiv kring integration, ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad. En ny organisation samlar alla delar under samma nämnd för att lättare kunna samverka. Denna organisation får stärkta resurser och utredningskapacitet för att hitta det bästa arbetssättet.

Årjäng vill jobba med heltid som norm för sina anställda. Det är inte så enkelt som att bara ge medarbetarna heltidsanställningar, det handlar om att jobba med scheman och attityder. En tänkbar dellösning är skapa en gemensam vikariepool för alla kommunens verksamheter.

En ny tjänst som samhällsvägledare har inrättats på biblioteket. Samhällsvägledaren hjälper bland annat invånare med frågor, samhällsvägledning och myndighetskontakter. Målet är att minska utanförskap och öka valdeltagande till hösten 2022. Samhällsvägledaren ansvarade för en demokrativecka hösten 2021.

Åsele kommun

Åsele kommun har stöttat upp SFI, svenska för invandrare, med extra resurser för att hjälpa fler att lära sig svenska, särskilt analfabeter. För att underlätta för pedagogerna både inom grundskola och vuxenutbildning använder kommunen en inläsningstjänst. Tjänsten har pedagogiska verktyg på flera språk, lättläst svenska, filmer, guider med mera.

Övertorneå kommun

För att främja småföretagande har kommunen gjort om en nedlagd skola i Kuivakangas till lokal för småskalig matförädling och utveckling av livsmedel.

Övertorneå har utvecklat en digital evenemangssida, där företag och organisationer har möjlighet att kostnadsfritt registrera arrangemang och evenemang i kommunen.

Kommunen har även startat ett sportotek, där socialförvaltningen samarbetar med återvinningsmarknaden. Målet är att möjliggöra återbruk i större skala, få fler människor till en varaktig sysselsättning samt stimulera föreningslivet då fler kan prova på olika idrotter på ett hållbart sätt.

Barn och unga

Bengtsfors kommun

Fler barn och unga ska leva under trygga uppväxtförhållanden med en god uppväxt och utbildning. Det är ambitionen i Bengtsfors kommuns satsning på barn och ungdomar. Kommunen har därför utvecklat en familjecentral med bland annat utbildningar för föräldrar och öppen förskola i socioekonomiskt utsatta områden. Familjecentralen har uppsökande verksamhet och försöker nå ut till familjer som vanligtvis inte besöker en familjecentral. Kommunen har även startat en familjecentralspodd. Arbetet gör de tillsammans med bland annat socialtjänsten och förskolorna i kommunen.

Bollnäs kommun

De kommunala grundskolorna har tagit fram bättre rutiner för att ta emot nyanlända. Ambitionen är att skräddarsy skolgången för att passa varje individ i så stor utsträckning som möjligt. En bra start i skolan är viktigt för nyanländas etablering i samhället och på arbetsmarknaden. Fler lärare på skolorna ska motverka tidigt utanförskap och skapa en länk mellan elever och arbetsmarknad.

Bollnäs har satsat extra på den öppna förskolan genom att tillsätta en pedagogisk resurs och språkstöd. Kommunens mål är att fler barn ska få en lättare inskolning i den ordinarie skolan, då de redan påbörjat det pedagogiska lärandet i öppna förskolan.

Kommunen har också skapat en ny mötesplats, som ligger i ett av kommunens mest segregerade områden. Genom mötesplatsen når kommunen många av de barn och ungdomar som ligger i risk att hamna i utanförskap, och de har lättare kunnat spela basket, fotboll och cykla i området än tidigare.

Ökad samverkan mellan socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen har lett till att kommunen har kunnat prioritera insatser på ett bättre sätt och färre människor har hamnat mellan stolarna.

Bräcke kommun

Kommunen har haft stort fokus på att stötta ensamkommande unga vuxna. De har intervjuat målgruppen, haft stödjande samtal och jobbat med handledning och matchning. Skolgång och på sikt egen försörjning är extra viktigt för dessa unga, eftersom det är ett krav för att de ska få uppehållstillstånd. Insatsen har gjort att alla ensamkommande unga vuxna nu har en tydlig planering, kopplat till framtida försörjning

En annan aktivitet för att stötta ensamkommande ungdomar är läxhjälp. Där stöttar personal på internationella enheten ungdomarna med praktiskt stöd i skolarbetet, språkträning samt kunskap om hälsa, samhälle, hederskultur och sexualupplysning. Forumet har blivit en plats där ungdomarna även kan lyfta andra funderingar och saker de behöver hjälp med, till exempel deras uppehållstillstånd. De har även fått hjälp att söka feriearbete, och många har gått vidare till arbete inom kommunens äldrevård. Av de ungdomar som idag finns kvar i kommunen vill flera stanna kvar, vilket bidrar till ett levande Bräcke.

Dals-Eds kommun

En insatskoordinator ökar tryggheten och förbättrar rutinerna för barn med hög skolfrånvaro, som riskerar att hamna i utanförskap. Koordinatorn fungerar som en länk mellan eleven, skolan och föräldrarna och skapar en tydlig ansvarsfördelning, riktade insatser och goda relationer mellan föräldrar och skola.

Kommunen tar även fram en webbplats med tema psykisk hälsa för att anpassa råd och stöd till unga.

En särskild undervisningsgrupp har skapats med en lugn och anpassad miljö, för de elever som behöver en övergång in i skolan igen. De elever som har fått insatser har ökat sin närvaro. Ett nytt trygghetsteam och trygghetsvandringar har gett mer kunskap om vad som skapar otrygghet och lett till riktade aktiviteter.

Även kommunens projekt "En skola för alla" satsar på elever som löper risk att inte fullfölja sina studier med bland annat extra uppföljningar och samtal med både speciallärare och studie- och yrkesvägledare. Fler elever nådde gymnasiebehörighet och nu fortsätter kommunen med arbetssättet. Kommunen har också utbildat skolpersonalen i neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), för att fler elever med NPF-diagnoser ska kunna klara av sina studier.

För föräldrar som behöver extra föräldrastöd finns riktad familjeförskola i Dals-Ed. Det är en lågtröskelverksamhet inom familjecentralens verksamhet, som leds av förskolepersonal och familjebehandlare. Hit bjuder kommunen in föräldrar med behov, en förmiddag i veckan där de jobbar med olika teman i föräldraskapet. Kontakten på familjeförskolan leder oftast till att föräldrarna lotsas in i familjecentralens ordinarie utbud eller till insatser inom individ- och familjeomsorgen.

Kommunen har även utvecklat ett skolområde, för att stimulera till mer fysisk aktivitet och social interaktion bland barn och unga. Nya klätternät, snurrkoppar och fallunderlag har resulterat i större aktivitet, även bland högstadieelever som inte tidigare har varit så aktiva utomhus.

Eda kommun

Kommunen ser behov av att stötta föräldrar och hitta informella mötesplatser. Därför öppnar kommunen en rådgivningstelefon dit föräldrar kan ringa och få kontakt med en föräldraskapssamordnare, som är anställd på 50 procent. Samordnaren hänvisar föräldrarna vidare till rätt stöd och hjälp, och har även hållit föreläsningar på förskolor och personalgrupper. Kommunen har även tagit fram nytt material för träffar om våld i nära relationer, konflikter, tonåringar och trygghet i familjen.

En meningsfull fritid är en viktig skyddsfaktor och därför har kommunen anställt extra fritidsledare för att arbeta med fritidsaktiviteter för barn och unga. Under 2021 startade de en ny verksamhet i en av tätorterna, där de även arbetar uppsökande. Nu är också ett samarbete med grannkommunerna på gång kring fritidsverksamheten.

Då Eda ligger högt i statistiken för fetma, övervikt och stillasittande, satsar de på det viktiga arbetet med fysisk aktivitet för barn och unga. Politiken har fattat beslut om en rörelsesatsning och alla skolor i Eda arbetar nu aktivt med konceptet (SMARTIS) för att ge alla skolelever fysisk aktivitet i så stor omfattning som möjligt. Det handlar om rastaktiviteter samt brain-breaks under lektioner och de ser piggare elever, mindre konflikter och bättre sammanhållning i klasserna. I förskolan arbetar de med rörelseförståelse.

Eda kommun satsar på att möjliggöra för fler unga ska få ta del av kulturområdet. Till exempel satsningen ”Eda i närmiljö” som är ett samarbete med Karlstad universitet och lokala föreningar. I arbetet har kommunen tagit fram Kulturtrappan, en kulturgaranti för alla grundskolelever. Målet är att skapa en attraktivare kommun och att arbeta med demokrati och delaktighet.

Fagersta kommun

Kommunen har stärkt stödresurserna i grundskolan och gymnasieskolan, för att öka måluppfyllelsen och på sikt kunna höja utbildningsnivån och minska arbetslösheten. Detta har de gjort med hjälp av studiehandledare på olika språk, skolbibliotekarie och ökat stöd i svenska. Insatsen har lett till att fler elever i årskurs 3 klarade behörigheten i svenska och matematik.

De har också satt in mer personal för att nå hemmasittare och ungdomar med ofullständig skolgång, främst på högstadiet. En ungdomsledare har arbetat uppsökande och aktiverande för att nå fler ungdomar, något som har gett positiva resultat. Fler vuxna på högstadiet har gjort skolans miljö lugnare.

För att minska stök, nedskräpning och buskörning har kommunen inlett samverkan med Fagersta Motorklubb. De har arrangerat flera aktiviteter tillsammans med polisen, med gott resultat.

• Artikel i Utvecklingsguiden

Gullspångs kommun

Ett initiativ där IM (introduktionsprogram) språkintroduktion har införts som kort och flexibel lösning på hemmaplan har lett till att färre elever har behövt den lösningen, som alternativ till annat gymnasieprogram.

Haparanda kommun

Kommunen har satsat på att inspirera och bilda om hbtq-frågor i skolan. Detta har bland annat skett genom föreläsningar, temadagar, medskapande till introduktionsfilmer och Pridefestival.

Aktiva skoltransporter och alternativa kollektiva färdmedel som är anpassade till Haparandas vinterklimat kommer att införas under 2022.

Hultsfreds kommun

Kommunens arbete- och integrationsenhet bedriver tillsammans med Arbetsförmedlingen och Vimmerby kommun ett projekt med inriktning mot ungdomar långt ifrån arbetsmarknaden. Förebyggande arbete med ungdomar som riskerar att inte klara sin skolgång utgår delvis från och underlättas av lokaliteterna, som också ligger i anslutning till gymnasieskolan. Hultsfreds Makover har lett till nya lekplatser för barn på olika orter.

Hällefors kommun

Kommunen har startat en familjecentral, som ger kommande skolbarn bättre förberedelser inför skolstarten.

Högsby kommun

För att förbättra elevernas psykiska hälsa och sociala kompetens har Högsby kommun anställt två socialpedagoger på högstadiet. De stöttar elever, både enskilt och i grupp och insatsen har gett positiva effekter.

Under pandemin arrangerade kommunen öppen förskola i flera av kommunens orter, något som har lett till positiva effekter. Den pedagog som ansvarar för öppna förskolan arbetar även i förskolan, vilket gör att kunskap om förskolan kan förmedlas lättare till de nysvenska familjer som deltar.

Två familjebehandlare finns nu på familjecentralen, en värdefull insats som gör det enklare och mindre dramatiskt för familjer att möta den delen av individ- och familjeomsorgen.

Kramfors kommun

Kramfors kommun arbetar för att skapa goda och likvärda förutsättningar för alla barn och ungdomar i kommunen med målet att höja utbildningsnivån och öka invånarnas chans att hitta jobb. Därför satsar Kramfors på socialpedagoger i grundskolan, som har skapat goda relationer med elever, vårdnadshavare och personal. Arbetet har lett till att elevers frånvaro har minskat och att kontakten och samarbetet med socialtjänsten har förbättrats. Fler elever i åk 9 var behöriga till gymnasiet under 2021 än tidigare.

På sikt vill kommunen att alla ungdomar lämnar grundskolan med gymnasiebehörighet, och väljer att studera vidare efter gymnasiet.

Kommunen tillsätter även en resurs hos familjecentralen för att skapa mer stöd till föräldrar och barn, genom föräldrautbildning och relationsbyggande kontakter. Samverkan mellan skola, föräldrar, barn och unga, socialtjänst, familjecentral samt andra myndigheter är ledord i arbetet.

Kommunen har tagit fram en strategi för föräldraskapsstöd och personalen har gått utbildning i detta. Föräldraföreläsningar har varit uppskattade och välbesökta.

Ungdomar som varken studerar eller arbetar har genom ungdomsanställningar fått tillfälliga arbeten. Tack vare rutiner, sammanhang och sysselsättning har ungdomarna fått mer hopp för framtiden och en vilja att börja studera igen.

Ljusdals kommun

Ökad skolnärvaro är något Ljusdals kommun arbetar för. Därför har de anställt en samordnare som ansvarar för tidiga insatser för barn och unga med hög frånvaro och risk för utanförskap. Samordnaren inventerar vilket stöd som finns, bygger nätverk och tar fram förslag på hur kommunen kan organisera arbetets.

Olika samverkansgrupper har startat, bland annat föräldravandrargrupper och samarbeten mellan skolor och beroendecentrum för alkohol- och narkotikafrågor. Numera finns ett kommunövergripande diskussionsforum och fler verktyg för att hantera enskilda fall, med ökad samsyn mellan olika professioner.

Kommunen har anställt två nya socialsekreterare i individomsorgens handläggargrupp för barn och unga. Det har lett till ett mer proaktivt arbete där kostnaderna ha blivit lägre för familjeplaceringar. Det har också gynnat arbetsmiljön bland personalen.

Ljusnarsbergs kommun

Inom grundskolan satsar kommunen på individuellt anpassat stöd för att förbättra elevernas läsförståelse (läsa-, räkna-, skriva-garanti) i årskurs 1–3. Kommunens recept för att ta till vara alla elevers förmågor är små grupper anpassade efter nivå, förstärkt personalstyrka och specialpedagoger. Arbetssättet gynnar även elever som ligger på högre nivå än kunskapskraven. Stödet har lett till bättre arbetsro, mer delaktighet och mer individuellt anpassat stöd än tidigare.

Kommunen arbetar även med individuellt riktade insatser för elever som har svårt att klara grundskolan, framför allt med stöd och material till lärare. Här samverkar förskola, grundskola, fritidsgård, socialtjänst, region och polis. En samordnare har anställts och en gemensam handlingsplan har tagits fram. Målet är högre närvaro och bättre förutsättningar att klara skolan. Kommunen vill framöver bredda arbetet till barn och unga 0–20 år.

Kommunen har tillsammans med Region Örebro län startat en öppen förskola som också fungerar som en familjecentral. Målet är att ge löpande och tidigt föräldraskapsstöd.

Melleruds kommun

I Melleruds kommun är målgruppen barn och unga i fokus. Ungdomshuset Stinsen är en viktig mötesplats för ungdomar och på sikt ska Stinsen bli en ungdomscentral, för att förbättra den psykiska hälsan hos Melleruds unga. Två fritidsledare bedriver även uppsökande arbete där ungdomarna håller till, för att skapa bra relationer och en kontakt med trygga vuxna.

Kommunen samverkar med skolan, individ- och familjeomsorgen, arbetsmarknadsenheten, ungdomsmottagningen, Närhälsan och Svenska kyrkan. Även andra målgrupper har kunnat ha verksamhet på Stinsen, som arbetsintegrerat social företag, tidiga insatser för asylsökande och insatser för utrikesfödda kvinnor, något som har lett till mer samverkan.

Projektet Spåret vänder sig till ungdomar 16–29 år som har hamnat utanför samhällets sociala strukturer. De vill stärka ungdomarna att börja studera, gå tillbaka till skolan eller starta en praktikplats genom att bryta negativa livsmönster, komma upp på morgonen, skapa motivation och hälsosamma vardagsrutiner samt träffa andra i liknande situation. Totalt har ett sextiotal ungdomar deltagit regelbundet under 2019–2021 och flera av dem har fått praktikplats eller anställning. Kommunen arbetar nu för att fortsätta med Spåret i den ordinarie verksamheten.

Under våren 2019 startade en familjecentral ”mini”. Det är ett pilotprojekt i samverkan mellan individ- och familjeomsorgen, barnavårdscentralen och förskolan som gav goda resultat. Våren 2022 invigdes den nya permanenta familjecentralen.

För att förbättra den psykiska hälsan i skolan har Melleruds kommun arbetat med programmet RESCUR. Under 2021 har kommunen arrangerat rastaktiviteter och skapat ett trygghetsteam tillsammans elevhälsan och pedagoger. Den fysiska aktiviteten har lett till lugnare och gladare barn samt färre incidentrapporter och konflikter.

Norbergs kommun

Norbergs kommun har valt att fokusera på ungdomar och unga vuxna, bland annat genom att ta fram en strategisk plan för social hållbarhet för ungdomar och unga vuxna i Norbergs kommun.

Fältassistenter och fritidscoacher arbetar brottsförebyggande tillsammans med bland annat polisen och länsstyrelsen. Trygghetsvandringar har planerats tillsammans med ungdomar, där politiker samt representanter från Brottsförebyggandet rådet och Hyresgästföreningen har deltagit.

Exempel på aktiviteter för unga som varken studerar eller arbetar är idrottsevenemang, söka jobb-kurser och individuellt stöd. Det har lett till att flera ungdomar har fått praktikplats.

Förstärkande arbete i grundskolan har inneburit fokus på elever med hög frånvaro, trygghet och utbildning av personalen.

Insatserna har gett positiva effekter även för helt andra målgrupper, exempelvis har nyanlända lågstadiebarn fått undervisning i svenska i projektets lokaler. Kommunen har också kunnat satsa på folkhälsan genom att göra nödvändiga investeringar i både idrotts- och kulturutrustning.

Ragunda kommun

Ragundas huvudfokus har alltmer blivit långsiktiga insatser för barn och unga. Det är där det kan gå att vända trenden. Kommunen har därför satsat på en resurs inom elevhälsan för förebyggande arbete, främst gällande psykisk hälsa och ANDT (alkohol, narkotika, droger, tobak), för att stärka skolresultaten. De satsar även på en tjänst inom förskolan för att stärka upp hur förskollärare och annan personal bemöter barn.

I satsningen Ragundatrampolinen samverkar skola och socialtjänst. De arbetar riktat och intensivt med max två familjer åt gånger, både hemma och i skolan, för att ge särskilt stöd. Det nya arbetssättet har lett till goda resultat, både i familjerna, för ekonomin och för personalen.

Söderhamns kommun

Söderhamns kommun satsar på integration i förskolan, med utbildningar för all personal. "Välkomnandets pedagogik" innebär att se förskolan som en välkomnande och demokratisk mötesplats, där man skapar en delaktighetskultur med familjerna. Andra insatser är stärkta fritidsgårdar utanför tätort och föreläsningar för familjer om näthat.

I projektet ”Stärka Söderhamn” förebyggs sociala problem med tidiga insatser. Där arbetar sex familjebehandlare uppsökande mot barn och unga 0–20 år. Både i offentliga miljöer, dag som kväll, och i skolan samt i enskilda kontakter med unga och med familjer. Här samverkar kommunens skolor, fritidsgårdar, polis, socialtjänst, försörjningsenhet, SFI (svenska för invandrare), studieförbund, beroendecentrum med flera. En trygghetssamordnare i samarbete med polisen har genomfört aktiviteter, särskilt för att minska otryggheten på stan. Detta har lett till minskade köer hos socialtjänsten.

För att minska antalet unga som hamnar i ekonomisk knipa arbetar konsumentvägledaren med en riktad satsning mot elever i årskurs 9. Det handlar om ekonomiska frågor, som vad det innebär att skaffa abonnemang och att följa avtal.

Med hjälp av statsbidraget kunde fritidsverksamheten Verkstäderna möta ungdomar i hela kommunen med en aktivitetsvagn, särskilt under sommarlovet. Målet är en meningsfull och innehållsrik fritid för kommunens unga. Kommunen fyllde vagnen f med material för skapande verksamhet och aktivitet i rörelse. Totalt gjorde kommunen 28 stopp och över 2 000 unga besökte vagnen under 2020. Under 2021 öppnade Verkstäderna ny verksamhet i nya lokaler i centrum. Tack vare extra personal kunde de satsa extra på att skapa relationer till unga, både ute och inne. De/kommunen anordnade aktiviteter som utebio och spökvandring.

Kommunen har också satsat extra på att ge gymnasiets avgångselever chans till sommarjobb. I samarbete med näringslivet ledde detta till att 41 ungdomar kom ut i arbete under 2021, varav åtta fick erbjudande om fortsatt extraarbete.

Töreboda kommun

Töreboda har startat en fritidsgård i ett av kommunens område med anställda fritidsledare. Fältarbetarna arbetar nu i hela kommunen och samverkar med både kommunens egna som externa verksamheter som polis och föreningar. De har även fått utökat ansvar i arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar som saknar sysselsättning. I tätorten finns en lokal som fungerar som knutpunkt för deras verksamhet. Syftet med fritidsgård och fältarbetare är att skapa trygg miljö för barn och unga med fokus på allas lika värde, något som man ser ett stort behov av. Verksamheten fortsätter nu i befintlig verksamhet. Arbetet med att skapa trygga miljöer för kommunens barn och unga har gett goda resultat.

Ånge kommun

Ånge kommun har satsat på elevresurser på högstadieskolor som jobbar för ett lugnt och tryggt klimat genom kafé, rastverksamhet och läxstuga. Detta har lett till färre fall av skadegörelse, mobbning och kränkningar.

För att få tillbaka elever med mycket problematisk skolnärvaro jobbar kommunen med Lilla gruppen – ett inkluderande och tillgängligt lärande. Här finns lärare och specialpedagoger som stöd till en liten grupp barn i årskurs 4–9. Resultatet är att elever kommer tillbaka till skolan, de upplever inkludering, får bättre kunskapsresultat och i flera fall blir de behöriga till gymnasiet.

Ånge har även arbetat med mental träning för både elever och personal, från förskoleklass till årskurs 3. Responsen har varit mycket positiv. Kommunen har använt sig av den praktiska photovoicemetoden med utgångspunkt i fotografering. Det gör elever mer delaktiga och förebygger psykisk ohälsa, och har lett till närmare relationer mellan elever och personal.

Årjängs kommun

Årjäng prioriterar barn och unga och gör därför en förstärkning inom området tidiga insatser och stöd till grundskolan. Kommunen har anställt en kvalitetsutvecklare för barn och ungas hälsa, vilket har lett till bättre samordning mellan olika verksamheter och mer kapacitet för utveckling och uppföljning i verksamheter som jobbar med barn och unga.

Kommunen har en stor andel elever med annat modersmål än svenska och kan jobba extra med studiehandledningar på annat språk. Det och andra tidiga insatser kan vara avgörande för att klara målen i skolan och i slutänden få egen försörjning.

Årjäng ska bli bättre på att jobba med barn och ungas psykiska hälsa och anställer därför en person centralt för att kunna se helheten och underlätta samverkan över gränserna.

Kommunen har startat en barnrättsgrupp som har gått en utbildning i barnrätt, med utgångspunkt i barnkonventionen som blivit svensk lag. Barnrättsgruppen har tillsammans med Sveriges kommuner och regioner (SKR) genomfört två kortare föreläsningsutbildningar på plats för chefer, politiker och tjänstepersoner i kommunen samt det lokala föreningslivet. Ett barnbokslut för kommunen har tagits fram och även tydliga checklistor och ett barnbokslut – för att tillvarata barns rättigheter inför nämndbeslut, utredningar och tjänsteskrivelser. Det har lett till att barnrättsfrågor nu lyfts upp på ett annat sätt än tidigare i flera av kommunens verksamheter.

Årjäng har kartlagt skyddsnätet under barns uppväxt och tar fram åtgärder för att täppa igen glappen som finns. Eftersom det inte bara är kommunen som står för samhällets skyddsnät, krävs utredning och förhandling om vem som ska göra vad och hur det ska finansieras.

Åsele kommun

Socialtjänsten arbetar förebyggande och har bland annat gått utbildning i suicidprevention, då det har förekommit flera självmord i grannkommuner de senaste åren. Socialtjänsten genomför också regelbundet två olika föräldraskapsutbildningar, en för småbarnsföräldrar och en för tonårsföräldrar. Med hjälp av statsstödet kan kommunen behålla en socialpedagog i socialtjänsten som jobbar aktivt och förebyggande i familjer som har behov av stöttning. Extra aktiva åtgärder mot droganvändning har också gjorts, tillsammans med skolan och polisen.

I skolan arbetar de förebyggande för psykisk ohälsa genom HLT-samarbete (hälsa, lärande, trygghet) där kurator och skolsköterska från skolan, kurator och distriktssköterska från regionen samt socialsekreterare deltar i möten för att planera och utföra insatser i tidigt skede, i samförstånd med föräldrarna.

Det finns många barn med behov av stöd. För att skapa en bättre och lugnare studiemiljö för eleverna stärker skolan upp bland klassassistenterna. Kommunen har även förstärkt SFI, svenska för invandrare, med extra personal och kursmaterial. För att hjälpa elever med annat modersmål har skolan använt den digitala inläsningstjänsten, och även BIU Online som är studiehandledning på modersmål. Fler vuxna i skolan har lett till lugnare arbetsmiljö, vilket gör att det blir lättare för många elever att klara av studierna.

Kommunen satsar också på gratis aktiviteter för ungdomar vid lov och högtider, vilket har lett till att fler unga har fått möjligheter till sociala aktiviteter. Det har bland annat varit LAN (datorspelsfester), disco, danskurser, bio, paintball och spökvandringar. Den så kallade Förebyggargruppen arrangerar alkohol- och drogfria aktiviteter vid till exempel skolavslutningar. Många ungdomar har deltagit och det har varit märkbart färre ungdomar som har druckit alkohol än tidigare år.

Folkhälsa

Bollnäs kommun

Kommunen utvecklar och testar olika metoder för att söka upp målgrupper som har risk att hamna i utanförskap och social isolering. Ett exempel är möbelåtervinningen som ger sysselsättning åt människor långt från arbetsmarknaden. Arbetet har gjort att många människor har räddats från utanförskap och lotsas tillbaka in i sina aktiviteter.

För att utveckla det våldpreventiva arbetet i Bollnäs kommun drivs projektet ”En kommun fri från våld”. Där ingår föreläsningar, utbildningar och nätverk med andra kommuner.

Bräcke kommun

För att motverka psykisk ohälsa och öka jämställdhet har Rädda barnen haft hälsoguidning och enskilda samtal med kvinnor som går SFI. Insatsen görs tillsammans med kommunen och Jämtlands gymnasium. Målet har varit att ge kvinnor bättre information om bland annat rätten att bestämma över sin egen kropp.

Öppenvården har också kunnat erbjuda fler behandlingar och motiverande samtal än tidigare. Det har lett till ett minskat antal vårddygn för de med beroendeproblematik. De tre olika teamen i öppenvården har också samlokaliserats, vilket har lett till ökat samarbete. Även samarbetet med arbetsmarknadsenheten har blivit mer intensivt.

Dals-Eds kommun

För att skapa mer rekreation och lek utomhus, och för att binda ihop olika bostadsområden har kommunen anlagt ett nytt aktivitetsområde i Timmertjärn. De har skapat belysta promenadvägar och placerat brygga, vindskydd, grillhydda och motionsredskap vid olika platser runt tjärnen. Nu finns även multiplan, lekplats, bouleplan och planteringar i anslutning till området. Aktivitetsområdet har varit flitigt besökt av kommunens invånare och gett området större attraktionskraft.

Kommunen har även startat en fritidsbank som ger fler tillgång till utrustning för sport och friluftsliv. Målet är att kommunens allmänna platser ska bli mer attraktiva och tillgängliga.

Eda kommun

Kommunens hälsoplan ligger som grund för arbetet och de nationella folkhälsomålen har brutits ner i lokala mål och insatser. Eda arbetar utifrån målet en jämlik hälsa och minskade hälsoklyftor och satsar långsiktigt på insatser som fysisk aktivitet, psykisk hälsa, meningsfull fritid, delaktighet och sysselsättning. Det har gett positiva resultat.

Fagersta kommun

En nyligen genomförd undersökning visar att sexuell läggning, funktionsvariation samt ekonomi påverkar hur de unga mår i skolan. Därför satsar Fagersta kommun på jämlik hälsa och föräldrastöd.

Gullspångs kommun

För att skapa fler mötesplatser för barn, unga och äldre har Gullspångs kommun tagit fram lekpark, cykel- och skatepark samt en idrottsarena. Arbetet har gjorts tillsammans med ideella föreningar och sponsorer.

Haparanda kommun

Kommunen fokuserar mycket på jämställdhet och folkhälsa och har tagit fram en jämställdhetsplan. Exempel på insatser är föreläsningar med tema jämställdhet till alla kommunens gymnasieelever, föreläsningar om kost, arbete med tobaksfri duo – för att förebygga tobaksbruk hos högstadieelever samt dopningsutbildning i alla föreningar där man jobbar med barn. Alla invånare i Haparanda kan gratis gå utbildning i hjärt- och lungräddning samt hjärtstartare.

Utdelade broddar till kommunens pensionärer har resulterat i färre fallolyckor. Aktiva skoltransporter och Cykelns dag har lett till att fler barn cyklar och går till skolan.

Ett uppstartat sportotek där man kan låna idrottsredskap ger bättre folkhälsa hos både barn och vuxna, genom att alla får gratis möjligheter till idrottsutövning.

Haparanda arbetar för att synliggöra öppenvårdsmottagningens verksamhet, vilket har gjort att fler känner till öppenvården och vet vad de kan hjälpa till med. Där kan invånarna gå utbildning i hur de skapar en hållbar livsmiljö, för att minska riskerna för riskbruk, missbruk och kriminalitet.

Vuxna missbrukare som har gått i behandling får jourlägenheter, för att skapa en hållbar livsmiljö och minska risken för återfall. Det har bidragit till att minska missbruk och beroendevård bland vuxna i kommunen. Det har även lett till kortare vårdtid, då man kan komma hem tidigare.

Högsby kommun

Högsby kommun satsar på folkhälsa och har anställt en folkhälsosamordnare. En aktivitet har varit att investera i cyklar till kommunens arbetsplatser. De har även arbetat förebyggande med fallolyckor, genom att dela ut broddar och informationsmaterial till alla invånare över 65 år i Högsby kommun.

Att koppla en socialpedagog till kommunens högstadium har gett goda effekter. Eleverna har fått bättre tillgång till stöd av kurator, något som också har inneburit att förvaltningens centrala elevhälsa kan vara mer drivande i kommunens övergripande folkhälsoarbete för barn och unga.

Kramfors kommun

Projekt Framtid Kramfors riktar sina insatser till flera mål inom folkhälsa och aktiviteterna genomför de utifrån perspektiven jämställdhet, folkhälsa och hållbarhet. Kommunen fokuserar särskilt på barn och unga genom extra resurser på familjecentralen, att följa barnkonventionen och att stötta föräldrar i sitt föräldraskap. Målet är att skapa rättvisa uppväxtvillkor och grundläggande förutsättningar.

Ljusdals kommun

I Ljusdals kommun ger ett kommunalt team råd och stöd både till nyanlända och till yrkesverksamma som kommer i kontakt med nyanlända. De nyanlända får stöd vid myndighetskontakter och möten och det finns möjlighet till tolksamtal. Teamet erbjuder också utåtriktade informationsinsatser för att förebygga rasism och extremism. Med goda resultat fortsätter kommunen nu med metodiken i den ordinarie verksamheten.

I fritidsbanken kan invånare gratis låna utrustning till idrott och friluftsliv. Målet är att minska kommunens socioekonomiska segregation och öka folkhälsan. Fritidsbanken jobbar även uppsökande på olika sätt.

Ljusnarsbergs kommun

Kommunen har anställt en fritidskonsult för att skapa en meningsfull fritid för alla i kommunen. Konsulenten samverkar med föreningar och frivilligorganisationer och de har anordnat föreningsträffar och lovaktiviteter samt utvecklat den kommunala fritidsgården. Under 2020 öppnade Fritidsbanken som gör det möjligt för alla invånare att delta i fritidsaktiviteter, oavsett socioekonomisk status.

Markaryds kommun

Hur uppnår man ökad trygghet i en kommun? Markaryd satsar stort på ökad trygghet och samhörighet i hela kommunen i ett långsiktigt samverkansprojekt. Den offentliga miljön ska bli tryggare, fler barn ska få en trygg uppväxt och fler invånare ska bli tryggade ekonomiskt.

Munkfors kommun

Kommunen har tagit fram en folkhälsostrategi och inrättat ett folkhälsoråd. De har även skapat en öppenvårdsverksamhet med fokus på familjer i behov av stöd och personer i utanförskap. Det har bidragit till att antalet externa placeringar av barn har legat på en mycket låg nivå och fler familjer har kunnat hållas ihop.

För personer utan sysselsättning och som lider av isolering har kommunen skapat mötesplatsen Smedjan. Den är öppen 2,5 timmar om dagen och där kan vem som helst vara med på aktiviteter, samtala med andra och få nya vardagsrutiner.

Norbergs kommun

I Norbergs fritidsgårdar har kommunen prioriterat den sociala aspekten av folkhälsa, för att bryta ensamhet och främja sociala förmågor. De har fokuserat särskilt på att slussa ut ungdomar i föreningar. De har också skapat intressegrupper för de områden där föreningar saknas, och där ungdomarna behöver stöttning i att organisera sig.

Ragunda kommun

Kommunen har inrättat en tjänst som budget- och skuldrådgivare. Rådgivaren ger stöd till enskilda personer som befinner sig i ekonomiska svårigheter men ger även stöd i förebyggande syfte. De har utökat elevhälsans resurser, för att jobba förebyggande med psykisk hälsa.

Söderhamns kommun

I samband med kommunens satsning på gång- och cykelvägar används stödet för att bygga ett nytt gångstråk i Kilsmyraskogen. En helt ny passage finns nu mellan norra delen av staden och centrum. Söderhamns största förskola kan nu också enkelt vistas i skogen. Kommunen planerar för mer utveckling av området, med bland annat utegym.

Åsele kommun

Kommunen har anställt en folkhälsosamordnare som har gjort en kartläggning av folkhälsan i kommunen. Den ska ligga till grund för en lokal folkhälsostrategi med tillhörande handlingsplan, för förbättrad folkhälsa. De prioriterar insatser för barn och unga, där insatserna kan ge störst effekt.

De vill även främja hälsa och rörelserikedom hos barn och unga, men även hos vuxna. De har tillsammans med bland annat idrottsförbund arrangerat eventet Change the Game. Under eventet kunde besökarna testa en mängd prova på-aktiviteter och lyssna till en öppen föreläsning om hur man kan främja rörelserikedom.

Artikel i Utvecklingsguiden

Övertorneå kommun

Övertorneå kommun har anställt en jämställdhets- och folkhälsosamordnare som har kartlagt organisationens folkhälsoarbete. Resultatet visade att de behöver utveckla det lokala brottsförebyggande arbetet. Nu finns ett lokalt folkhälsoteam – för att skapa en varaktig struktur för intern samverkan i folkhälsofrågor.

Folkhälsoteamet prioriterar arbetet med förebyggande insatser inom ANDTS (Alkohol, Narkotika, Droger, Tobak och Spel). De ska via länsstyrelsen utbilda en ANDT-samordnare. Teamet har även ansvar för den årliga trygghetsvandringen. Det samverkar med polis och kommun och har använt sig av ”blås grönt” under skolavslutningen, försvårat för minderåriga att hyra festlokaler samt utvärderat kommunens medborgarlöften. Enkäten LUPP har genomförts i skolan för att få en bild av hur Övertorneås barn och unga mår.

Kommunen har även utbildat nya politiker inom området jämställdhet och folkhälsa och deltagit i projektet På väg mot jämställda attraktiva kommuner, för Norrbottens kommuner. Därtill har de varit med och ordnat Övertorneås första prideparad, vilket var ett lyckat koncept.

Ett sportotek gör det möjligt för alla invånare att ta del av fritids- och friluftsutrustning i kommunen. Kultur- och fritidsenheten har inlett en ökad samverkan med föreningar för att öka aktiviteterna och arrangemangen i kommunen. En aktivitetssamordnare har ordnat aktiviteter för invånarna, som idrottsaktiviteter för skolbarn, promenadgrupper för äldre och skidskola för barn tillsammans med föreningar.

Digitalisering

Eda kommun

Färska siffror visar att många svenskar aldrig använder internet och av dem är de allra flesta äldre. Men en grundläggande nivå av digital kompetens är en förutsättning för att varje individ idag ska kunna vara en del av det demokratiska samhället. Eda kommun har därför arrangerat lektioner för intresserade seniorer med skolelever som handledare, för att fler ska få tillgång till de digitala fördelarna.

Hultsfreds kommun

Hultsfreds kommun har startat ett Makerspace – en fritidsgård för teknikintresserade där ungdomar de kan testa programmering och skriva ut i 3D. Detta har lett till nya samarbeten på digitaliseringsområdet med interna kommunala aktörer och med näringslivet. I det nya centrala biblioteket arbetar de även med digital delaktighet. Konferensanläggningen Rock City får tekniska möjligheter till lärande på distans och på plats.

Hylte kommun

I Hylte har kommunen börja utveckla Hylteappen för att skapa flera vägar för medborgarna att kommunicera med kommunen.

Hällefors kommun

Hällefors kommun har satsat på digitalisering i kulturskolan och erbjuder digitala kurser inom programmering och digital musik, både i skola och på fritid. En ungdomsledare har haft ansvar för detta område.

Satsningen har lett till att nya ungdomsgrupper har sökt sig till fritidsgården och kulturskolan i högre grad än tidigare. Ungdomarna har även ökat sin sysselsättning på fritiden. Tack vare insatserna kunde kulturskolan och fritidsgården övergå till digital verksamhet under pandemin. Nästa steg är att utveckla teknik mot VR, knyta kontakter med e-sportverksamheter och få ännu fler elever att hitta de digitala kurserna.

I årskurs 3 har kommunen infört SMART-board i varje klassrum, en digital tavla med olika funktioner. Dessa kan eleverna koppla upp sig till via sina bärbara datorer. Satsningen har gett goda resultat, och pedagogerna vittnar om ett effektivt lärande med det digitala hjälpmedlet.

Artikel i Utvecklingsguiden

Högsby kommun

Högsby kommun har gjort en satsning på digitaliserade verktyg och utbildning, med en samordnare på halvtid som har kontakt med it-företag och ger stöd till pedagoger. Alla kommunens skolor har utrustats med interaktiva verktyg, som samtliga elever har tillgång till. Andra aktiviteter är utbildning i att leda digitalisering för chefer inom utbildning, interaktiva tavlor i förskola, fortbildning för personalen om den nya verktygen samt insats för mobil täckning för telefoni på gymnasieskolan. Fler områden blir digitaliserade, bland annat görs schemaläggningen inom socialförvaltningen nu digitalt i Timecare. Målet på sikt är att främja en jämlik och jämställd hälsa och förebygga ohälsa genom att kunna ge äldre och personer med funktionsnedsättningar rätt stöd.

Kramfors kommun

För att göra rapporteringen på skolorna lättare har kommunen infört ett nytt digitalt verktyg. Det kan användas för skolnärvaro, likabehandling och för att rapportera om mobbning.

Ljusnarsbergs kommun

Kommunen arbetar med att digitalisera ansökan om ekonomiskt bistånd. Digitaliseringen ska göra invånarna mer delaktiga och trygga samt effektivisera handläggarnas arbete – så att de får mer tid till den som behöver bistånd. Ett annat exempel är en kartfunktion kopplad till kommunens planeringssystem inom hemtjänsten. Det ger smartare planering och sparar tid eftersom det ofta är långa avstånd mellan vårdtagarna.

Markaryds kommun

Kommunen inför e-tjänst med automatiserad handläggning för ekonomiskt bistånd, för att fler ska kunna ansöka digitalt, Detta för att göra det enklare för invånarna och för att säkra kvaliteten.

Ronneby kommun

Ronneby kommun satsar stort på digital utveckling. En rekryterad IT-strateg har lyft digitaliseringen i hela kommunen och de har hittat många arbetssätt som går att effektivisera med digitala verktyg. En chattbot ger kommunens medarbetare svar på enklare IT-frågor, så teknikerna kan fokusera på mer komplicerade ärenden.

E-tjänstportalen som byggts upp på www.ronneby.se Länk till annan webbplats. blev den mest klickade platsen på webbplatsen under hösten 2019. Nu är alla e-tjänster samlade och invånarna kan följa sina ärende samt lägga upp nya, när de vill. Kommunen har även köpt in surfplattor till alla förtroendevalda och digitaliserat hela processen runt kallelse, ärende och protokoll. Bara portokostnaden för utskick har uppgått till en miljon om året, pengar som kommer att kunna användas klokare framöver. Framöver ska även bygglovsprocessen digitaliseras.

Ronneby kommun är Sverigeledande inom studiehandledning på modersmål online. Idag använder skolor i nio kommuner deras tjänster och ett tjugotal kommuner i hela Sverige är intresserade. De har även satt ihop en utbildning för ämneslärare som ska rustas i grunderna i fjärrundervisning och kunskaperna om den digitala plattformen.

Inom socialtjänsten har kommunen automatiserat ansökningar av ekonomiskt bistånd med hjälp av Ronney, robotlösningen RPA. Det har lett till automatiska kontroller och effektivare arbete där handläggarna får mer tid till det personliga mötet och till att utveckla verksamheten. Nu har RPA spridit sig till andra förvaltningar i kommunen, som den digitala medarbetaren Len@ på vård- och omsorgsförvaltningen. Len@ gör varje månad verksamhetens resursfördelning för hemtjänst. Det sparar cirka fem arbetsdagar för personalen och processen blir nu även mer kvalitetssäker.

Ronneby Live är en it-lösning som samlar all tillgänglig data om Ronneby på en sajt. Där kan invånare hitta aktuell information om till exempel evenemang, badplatser och väder – smidigt på ett och samma ställe.

Töreboda kommun

Kommunen har anställt en IT-pedagog som har köpt in nya datorer i skolorna och agerar stöd åt pedagogerna. Målet är att skapa en likvärdig utbildning för kommunens alla elever, som är oberoende av vilken pedagog som är ansvarig. IT-pedagogen fungerar som en katalysator i kommunens digitalisering och digitaliseringsplaner finns för både förskola och grundskola.

Vingåkers kommun

I Vingåkers undersöker kommunen hur digitalisering kan bidra till utveckling av kommunens arbete. Nu drivs projektet Digitalt och socialt ekosystem. ”Den digitala platsen” ska bli ett ställe där invånare digitalt kan få information och kommunicera med kommunen.

Åmåls kommun

En medborgarportal ska effektivisera ansökningar om ekonomiskt bistånd och göra information mer tillgänglig för medborgare.

Årjängs kommun

Årjäng har gjort en satsning på att motverka digitalt utanförskap hos äldre. I maj 2019 fick äldre träffa högstadieelever och få hjälp med sin digitala utrustning. De ska också genomföra en fortsatt satsning via biblioteket under hösten, men den satsningen görs med andra projektmedel. Kommunens ledningsgrupp har gått utbildning om möjligheter med digitala tjänster och vilka fördelar det kan ge både medarbetare och medborgare i form av tillgänglighet, handläggningstider, transparens och färre manuella fel. Digitala ambassadörer fortsätter utbilda personalen om detta.

Övertorneå kommun

Digitala skyltar i äldreboenden, gymnasieskolor och sporthallar gör det lättare att vara aktuell och även flerspråkig, särskilt på minoritetsspråken finska och meänkieli. Många invånare vittnar om att de uppskattar den tillgängliga informationen.

Övertorneå har även gjort en digital skoterkarta så att det går att besöka rastplatserna virtuellt. Samma teknik har använts för att fota historiska byggnader, så invånare kan besöka dem virtuellt. Kommunen ska livesända kommunfullmäktigemöten för att medborgarna ska komma närmare politiken.

Kommunens aktiva medverkan i digitala och sociala medier har lett till en snabbare system för information av driftstörningar till medborgarna. Det har också lett till en bättre dialog och de får allt fler följare i sina kanaler.

Demokrati och utveckling

Eda kommun

Eda kommun ligger lågt när det gäller valdeltagande och har svårt att nå en bred representation i politiska forum. Kommunen har startat ett ungdomsråd, som ska ge ungdomar en kanal att påverka direkt kring politiska processer.

Fagersta kommun

Kommunen har tagit emot många nyanlända och har därför stort fokus på att integrera och inkludera sina nya medborgare. Kommunen har tagit fram filmer på flera olika språk som förklarar hur man röstar. Även andra kommuner har använt filmerna. Fagersta kommun anställde också flerspråkiga valambassadörer i samband med valet 2018. Valdeltagandet ökade i de områden som deltog i projektet.

Kommunen har förstärkt biblioteket med en internationell bibliotekarie. Det erbjuder samhällsinformation, språkcaféer, bokcirklar och nya böcker på andra språk än svenska. Biblioteket har därför blivit en viktig mötesplats för nyanlända.

Haparanda kommun

Valambassadörer ska öka ungas förståelse för demokratiprocessen och få fler att rösta. Under 2018 ökade valdeltagandet till samtliga tre val: kommun, landsting och riksdag. Under EU-valet 2019 arbetade kommunen med ambulerande röstmottagare till gymnasieskolorna och marknadsföring på finska. De har även haft ett möteskafé där medborgarna har fått diskutera vad som är viktigt för dem i ett framtida Haparanda, något som har höjt samhällsengagemanget.

Kommunen har haft flera medborgardialoger om den nya skolstrukturen och placeringen av ett nytt äldreboende. Det har ökat medborgarnas delaktighet, gett bättre kunskap om den demokratiska processen och en djupare känsla för den egna orten.

Hylte kommun

Hylte har rekryterat en ungdomssamordnare, för att stärka dialogen med ungdomar. Genom att ta fram en struktur för ungdomars inflytande och delaktighet i klass- och elevråd och koppla ihop den med barnkonventionen stärker det demokratiutvecklingen i kommunen. Elevråden har också fungerat som en kanal för att bjuda in andra aktörer som berörs, som kostenhet och bostadsbolag i kommunen. Kommunen har även tidigt kunnat involvera ungdomar i beslutsprocesser, som medborgardialoger. Satsningen ger fler unga möjlighet att engagera sig politiskt och leder till att Hylte utvecklas till en idérik kommun med framtidsfokus.

Kramfors kommun

För att stärka barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen har Kramfors kommun anställt en barnrätts- och ungdomsdemokratisamordnare inom projekt Framtid Kramfors. Uppgifterna är att införa barnkonventionen i hela kommunen, samt informera invånarna i kommunen om barnkonventionen och vad det innebär att konventionen har blivit lag.

I samverkan med ungdomar har även en plattform för ungdomsdemokratiarbetet börjat växa fram. Syftet är att barn och ungdomar blir mer delaktiga och får större möjlighet att påverka i samhället. Ett ungdomsråd har även kommit igång, som en delvis brottsförebyggande insats. Kommunen har presenterat arbetet genom ett hackaton, där ungdomar fått lyfta sina frågor tillsammans med tjänstepersoner och politiker. Arbetet sker i samverkan med externa ungdomsaktörer.

Ljusnarsbergs kommun

Ett nytt ungdomspolitiskt program och ett utvecklat elevråd i skolan leder till att eleverna blir mer delaktiga och inkluderade. De får även tidigt lära sig den demokratiska modellen och hur de kan förhålla sig till den.

Kommunen har även sett till att frivilligorganisationer har fått tillgång till möteslokaler, för att de lättare ska kunna bedriva sin verksamhet. Syftet är att stärka demokratin och civilsamhället.

Melleruds kommun

Det kommunala ungdomsrådet KUR har blivit en stark drivande kraft i frågor om delaktighet och inflytande. De har med framgång drivit igenom flera frågor, som utegym, pridefestival, mopedparkering och säkra gång- och cykelvägar. Ungdomsrådet har också fungerat som medarrangör vid flera olika arrangemang i Mellerud.

Sollefteå kommun

Sollefteå kommun har infört en föreningssamordnare för att satsa extra på nyanländas delaktighet och inkludering i samhället. De har även stärkt upp yrkesvägledningen för nyanlända i gymnasiet.

Söderhamns kommun

Söderhamn har fått ett ökat valdeltagande genom att personer som arbetat med extratjänster har informerat nyanlända om valet och hur röstning går till. De har även velat överbrygga kulturella hinder, med stadsvärdar i centrum som arbetat med allt från att plocka skräp till att ge information.

Kommunens trygghetsarbete är en prioriterad fråga i Söderhamn. De satsar på ökad trygghet med ordningsvakter, centrumvärdar och ett stort engagemang från polis, lokal handelsförening och civilsamhälle. De har även sökt tillstånd för kameraövervakning. Andelen anmälda brott i Söderhamn har minskat med 16 procent, i jämförelse mellan 2016 och 2018.

Vingåkers kommun

Vingåker har tagit fram lokala utvecklingsplaner tillsammans med representanter från kommunens orter samt kommunala tjänstemän. Kommunen har också tittat på hur samarbetet mellan verksamheter, medarbetare och senare med civilsamhället ska fungera på ett smart sätt. De har satsat på lokala stormöten, lokala arbetsgrupper och workshopar. Tillsammans med SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har de ordnat nätverksträff för andra sörmländska kommuner med samma problembild. SLU fungerar som coach och håller i en långsiktig plan för utveckling.

Kommunen har arrangerat Vingåkersbygdens första storting. Det är ett öppet medborgardialogevent för allmänheten med fokus på dagens och framtidens Vingåkersbygden. Kommunen samlade in material till utvecklingsplaner och nu fortsätter stortinget varje år, för att stärka delaktighet och engagemang hos medborgarna.

Vingåker har även anställt unga sommarjobbare som har gjort trygghetsvandringar och bidragit med förslag till samhällsbyggnadsfrågor. Genom arbetet har de fått en god inblick i hur man kan påverka sitt lokalsamhälle. Enheten Samhällsbyggnad har skaffat utrustning för att hålla större Skypemöten, vilket har skapat stora vinster i tid och resor, samt att fler kan delta.

Kommunen har också satsat på ungdomars inflytande och inkludering, genom att öka samverkan med folkhälsosamordnare, kultur- och fritidschef samt fritidsledare. De har även startat ett ungdomsråd, som ska öka ungdomsinflytandet och bidra till framtidstro.

I kommunens satsning ”Framtiden är vår” genomförde kommunen bland annat workshops med invånare i en av kommunorterna. Kommunen har gjort processen tillgänglig på Youtube för att inspirera och visa hur både invånare och kommun kan gå från ord till handling. Materialet kommer även att användas som underlag för en fördjupad översiktsplan av området.

Åmåls kommun

Under valet 2018 arbetade anställda valinformatörer för att få fler att rösta samt sprida kunskap om demokratins grunder, särskilt till nyanlända. Valnämnden uttrycker att valinformatörerna varit till stor hjälp och troligen har fler väljare nåtts genom denna satsning.

Årjängs kommun

Kommunen har för första gången anmält sig till SCB:s medborgarundersökning där medborgare får ge sin syn på samhället och kommunens verksamhet. De har dessutom köpt in extrafrågor om kultur- och fritidsutbudet. Det är viktigt att medborgarna känner att de får säga sin mening och att kommunen lyssnar på dem.

Årjäng ska göra ett projekt för att stärka demokratin genom att försöka öka valdeltagande bland förstagångsväljare. De satsar med start hösten 2019 på att informera och entusiasmera elever i årskurs 9 och gymnasiet om valet.

Kommunen har även infört ett nytt pris, Årjängel som ska ges till någon som gör Årjängs kommun till en bättre plats att bo och leva på. Det är ett sätt att lyfta upp alla goda gärningar som sker i samhället. Priset delades ut första gången 2021.

Övertorneå kommun

För att skapa dialog med medborgarna, har kommunen satsat på information och film både i sociala kanaler och på webben. Särskilt fokus har legat på att visa upp attraktiva och lättillgängliga besöksmål i kommunen, som en service till både boende och besökare. För att lyckas har kommunen anställt en mediautvecklare.

Kommunen har också satsat på en evenemangssida för att föreningar ska synas mer och få större spridning och engagemang på sina aktiviteter. En poddcast med olika Övertorneåbor marknadsför kommunen både internt och externt. I ett ljudboksprojekt får ett antal författare skriva kortare noveller som handlar om Övertorneå och Tornedalen.