Hur gick det för besöksnäringen 2022 - kvartal 1?

Pandemin påverkar fortfarande kundnära branscher och särskilt turismföretagen, även om restriktionerna togs bort i februari. Omsättningen för hela näringslivet ökade med 20 procent jämfört med 2019 samtidigt som försäljningen minskade med 10 procent för branscher som ingår i turismräkenskaperna.

Coronakrisens effekter på besöksnäringen kan delas in i fyra huvudsakliga delar: förändringar i utländsk turism i Sverige, förändringar i svensk turism utomlands, förändringar i svensk turism i Sverige samt andra konsumtionsförändringar till följd av pandemin.

Minskad utländsk turism i Sverige påverkar bland annat hotellbranschen och gränshandeln, medan minskad svensk turism utomlands främst påverkar resebyråtjänsterna samt flygbranschen. Hemestertrenden har bland annat lett till ökad försäljning av fritidshus och att antalet övernattningar har ökat med åtta procent sedan 2019, mer om det går att finna i inkvarteringsstatistiken. Förändrade konsumtionsmönster har lett till att branscher som verkar inom sport och fritid, exempelvis padelhallar, stand up paddle- och mountainbikeuthyrning, har ökat omsättningen.

• Inkvarteringsstatistiken

I denna artikel redovisas den ekonomiska utvecklingen i besöksnäringens branscher med hjälp av omsättningsdata från SCB. Datan baseras på företag som omsätter minst en miljon kronor. För funderingar om beräkningarna se Om turismräkenskaperna.

• Om turismräkenskaperna

Besöksnäringen stärks

Under första kvartalet 2022 var besöksnäringens (de branscher som ingår i turismräkenskaperna) omsättning 69 procent högre än motsvarande kvartal 2021. Men, omsättningen ligger fortfarande 10 procent under de nivåer som rådde under motsvarande kvartal 2019 och innan pandemin. För de branscher som endast är turismanknutna såsom dagligvaruhandel, sällanköpsvaror och drivmedel, har omsättningen ökat med 13 procent sedan motsvarande kvartal 2019.

I absoluta tal landade besöksnäringens omsättning på 77 miljarder kronor för det första kvartalet 2022, vilket är 9 miljarder kronor mindre än för motsvarande kvartal 2019. En stor del av omsättningen kom från Restaurang & caféverksamhet som stod för drygt 25 miljarder kronor av omsättningen, vilket är nästan en miljard kronor mer jämfört motsvarande kvartal 2019. Samtidigt uppvisade Resebyråtjänsterna en omsättning på nästan 13 miljarder kronor, vilket är 7 miljarder kronor mindre jämfört med motsvarande kvartal 2019.

Förändrade konsumtionsmönster

Under pandemin sågs förändrade konsumtionsmönster och ord som hemestra, svemester och staycation har även gjort avtryck i statistiken. Omsättningen för Luftfarten och Resebyråer & researrangörer låg fortfarande långt under de nivåer som rådde 2019 men har haft en stark återhämtning jämfört med 2021 och mer än dubblerat omsättningen. Samma gäller för Resebyråer & researrangörer som mer än fyrdubblat omsättningen jämfört med 2021. Så även om omsättningen störtdykt under de senaste åren finns det tecken som tyder på att pandemin var ett tillfälligt trendbrott. Dock kan ränteläget, krig och inflation förlänga de trender som corona-krisen gett upphov till. Främst då turister upplever en mer osäker omvärld och en önskan om att hålla lite hårdare i plånboken.

Samtidigt uppvisade Sport & fritid, Kultur & nöje och Uthyrning & leasing av motorfordon en omsättning på 25 respektive 21 procent över 2019 års nivåer. Även Restaurang & caféverksamhet, som brottas med personalbrist efter att efterfrågan initialt rasade i början av pandemin, omsatte tre procent mer än för motsvarande kvartal 2019. Tecken som tyder på att det - om än tillfälligt, har skett ett konsumtionsskifte från branscher som inriktat sig på utrikes turism till branscher som fokuserar på inhemskt resande och hemestrande.

Vidare kan situationen i Ukraina påverka turismen i Sverige. Turister från Ryssland och Belarus står för ungefär 0,5 procent av gästnätterna bland Sveriges kommersiella boendeanläggningar. Och direkta effekter av uteblivet resande från dessa länder blir därför marginella. Däremot kan de indirekta effekterna i form av en mer osäker omvärld och framför allt en pressad ekonomisk situation med högre inflation ha en betydligt större påverkan på resandet.

Omsättningen inom handeln ökar

Inom varuhandeln har omsättningsutvecklingen ökat för Dagligvaruhandeln, Sällanköpsvaruhandeln och särskilt för Drivmedelshandeln, jämfört med motsvarande kvartal 2019. Handeln räknas som ”övriga turismanknutna branscher” och ur en turistsynpunkt har handeln omsatt över normalnivåer. Det beror på att den inhemska konsumtionen har ökat och på nationell nivå kompenserat för effekten av en minskad inkommande turism. På lokal nivå har däremot handeln med stort beroende av turism drabbats, däribland gränshandeln från Norge. Slutligen förklaras Drivmedelshandelns 28 procentiga ökning i omsättning från normalnivå till stor del av ökade drivmedelspriser. Och även om inflationen hoppat upp på rekordnivåer under 2022 var den under pandemin ovanligt låg. Under 2020 låg den nere på 0,5 procent, vilket är långt under inflationsmålet på 2 procent. Att pengar blivit mindre värda under tiden är därför endast en marginell orsak till en ökad omsättningsutveckling.

Hur det gick för övriga näringslivet går att läsa mer om i Ekonomiska läget första kvartalet 2022.

• Ekonomiska läget första kvartalet 2022