- Startsida
- Tillväxtverket
- Statistik och analys
- Statistik om turism
- Ekonomiska läget i besöksnäringen
- Ekonomiska läget i besöksnäringen K1 2021
Hur gick det för besöksnäringen 2021 kvartal 1?
Läs om besöksnäringens omsättningsutveckling under första kvartalet 2021.
Detta avsnitt tittar särskilt på besöksnäringens omsättningsutveckling. Coronakrisen och införda restriktioner har påverkat förutsättningarna för resande och turismrelaterade aktiviteter, som ofta innefattar fysiska möten och dessutom riskerar sprida smitta mellan olika regioner. Efterfrågan i stora delar av besöksnäringen har därmed sjunkit kraftigt, vilket medfört negativa ekonomiska effekter.
För att följa besöksnäringens utveckling över tid har vi använt de delbranscher som ingår i turismräkenskaperna (se länk till excelfil längst ner i artikeln). Här har vi av metodmässiga skäl inkluderat hela branschens omsättning, till skillnad från turismräkenskaperna som bara tar med den andel av branschen som är kopplad till turism. De ingående branscherna berörs mer eller mindre av turism och resande. Allra viktigast är den för resebyråer och researrangörer, därefter följer luftfarten. För till exempel hotell- och restaurang kommer en stor andel av konsumtionen även från lokalbefolkningen, som alltså inte ingår i turismen.
Handeln med dagligvaror, sällanköpsvaror och drivmedel redovisas separat då de inte ingår i turismräkenskaperna enligt den internationella standarden. Inom varuhandeln är turismens andel av det totala förädlingsvärdet liten, men eftersom handeln i sig är stor blir summorna ändå betydande. I vissa områden kan turismens andel av handeln vara mycket stor, till exempel vid gränsen till Norge. Även för varuhandeln inkluderar vi här hela branschens omsättning.
Coronakrisens effekter på besöksnäringen kan delas in i fyra huvudsakliga förändringsmönster: utländsk turism i Sverige, svensk turism utomlands, svensk turism i Sverige, och andra konsumtionsförändringar till följd av pandemin. Minskad utländsk turism i Sverige påverkar bland annat boendeanläggningar och gränshandeln, medan minskad svensk turism utomlands främst påverkar resebyråtjänsterna. Svensk turism i Sverige kan både ge minskningar och i vissa fall ökningar. Exempelvis kan vi anta att utnyttjandet av fritidshus i Sverige har ökat.
Nästan halverad omsättning under coronaåret
I de branscher som ingår i den här redovisningen av besöksnäringen, baserat på företag som omsätter minst en miljon kronor, var omsättningen under perioden andra kvartalet 2020 till första kvartalet 2021 47 procent lägre än föregående år (2019 K2–2020 K1).
Fortfarande stora effekter av coronakrisen
Redan under första kvartalet 2020 vittnar siffrorna om att coronakrisen hade effekt på besöksnäringen. Besöksnäringen backade med åtta procent i omsättning medan övriga näringslivet hade en positiv utveckling. Under andra kvartalet 2020 föll besöksnäringens omsättning med hela 56 procent, jämfört med 7 procent för övriga näringslivet. En viss återhämtning skedde för besöksnäringen i tredje kvartalet, men fortfarande var omsättningen nästan halverad jämfört med motsvarande kvartal 2019. I fjärde kvartalet 2020, när andra vågen kom, sjönk omsättningen åter nästan lika djupt ned som under andra kvartalet. För övriga näringslivet var omsättningen i slutet av året till och med lite högre än året innan och fortsatte stiga i första kvartalet 2021. Besöksnäringen återhämtade sig något i första kvartalet 2021 men låg fortfarande 43 procent lägre jämfört med första kvartalet 2020.
Procent
| 2020 K1 | 2020 K2 | 2020 K3 | 2020 K4 | 2021 K1 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Turismanknutna branscher inom varuhandel | 4,1 % | -1,0 % | -0,9 % | 0,8 % | 0,8 % |
| Övriga näringslivet | 1,9 % | -6,8 % | -4,5 % | 0,7 % | 2,1 % |
| Besöksnäring | -7,6 % | -55,6 % | -42,1 % | -48,9 % | -43,2 % |
Störst omsättningstapp för resebyråer och researrangörer
Gemensamt för alla branschkategorier inom besöksnäringen är en negativ omsättningsutveckling senaste året samt senaste kvartalet. Allra sämst gick det för Resebyrå- och researrangörsverksamhet och Lufttransport (passagerartrafik) som under perioden andra kvartalet 2020 till första kvartalet 2021 hade drygt 80 procent lägre omsättning än föregående år (2019 K2–2020 K1). Omsättningsminskningen mätt i kronor var störst för Resebyrå- och researrangörsverksamhet, följt av Logiverksamhet, Restaurang och caféverksamhet och Lufttransport.
Procent
| Resebyrå- och researrangörsverksamhet | Lufttransport | Kultur och nöje | Logiverksamhet | Sjöfart | Järnvägstransport | Vägtransport | Restaurang och cafeverksamhet | Sport och fritid | Uthyrning och leasing av motorfordon | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2021 K1 | -84,5 % | -77,6 % | -51,9 % | -49,4 % | -18,9 % | -34,4 % | -15,5 % | -25,0 % | -1,7 % | -2,2 % |
| Summa fyra kvartal (2020 K2–2021 K1) | -88,0 % | -84,0 % | -52,2 % | -50,8 % | -46,1 % | -44,3 % | -27,5 % | -23,0 % | -21,4 % | -6,4 % |
| Bidrag till besöksnäringens nedgång (2020 K2–2021 K1) | -38,5 % | -13,8 % | -3,8 % | -15,1 % | -5,0 % | -3,1 % | -3,6 % | -14,3 % | -2,1 % | -0,6 % |
Varierande grad av återhämtning första kvartalet 2021
Det är stora aggregerade omsättningstapp för flera av besöksnäringsbranscherna. Baserat på utvecklingen första kvartalet 2021 ser utvecklingen åtminstone ut att gå i rätt riktigt för flera av branscherna. Sjöfarten är en av dessa, vars utveckling i senaste kvartalet är mindre dramatisk än sett till senaste året. Sport och fritid, som förhållandevis varit mindre drabbad av krisen enligt omsättningssiffrorna, ser också ut att ha återhämtat sig första kvartalet 2021 och ligger endast två procent under nivån samma period förra året.
Varuhandeln är mindre drabbad
Inom varuhandeln var omsättningsutvecklingen positiv för Dagligvaruhandel och Sällanköpsvaruhandel. Handeln som redovisas här inkluderar generellt bara handel som sker på plats, medan handel som sker på distans via postorder och partihandel inte är med. Trots att gränshandeln mer eller mindre har upphört senaste året tyder siffrorna på att andra delar av handeln gått bra. En högre prioritering av hemmiljön, till följd av ändrade konsumtionsmönster under coronakrisen, syns till exempel i siffrorna för dagligvaru- och bygghandeln. Däremot var omsättningsutvecklingen för Drivmedelshandel negativ, vilket kan förklaras av ett minskat resande under coronakrisen.
Procent
| Dagligvaruhandel | Drivmedelshandel | Sällanköpsvaruhandel | |
|---|---|---|---|
| 2021 K1 | 1,4 % | -3,6 % | 1,2 % |
| Summa fyra kvartal (2020 K2–2021 K1) | 2,5 % | -18,5 % | 1,5 % |
Om statistiken
Data över lönesummor beräknas av Statistiska centralbyrån (SCB) utifrån arbetsställets län och en modellberäkning där ett företags lönesumma divideras med antal anställda räknas upp per arbetsställe och summeras per län. Antal sysselsatta per län är hämtat från SCB Arbetskraftsundersökning (AKU) regionala tabeller.
Produktionsindikatorn är beräknad utifrån årlig bruttoregionalprodukt (SCB) och för 2007—2019 fördelad per kvartal med hjälp av lönesummorna och antal sysselsatta per län, samt framskriven till 2020 kvartal 1 med löner och sysselsatta. En beräkning per län. Beräkningarna bygger på metoden i Chow och Lin (1971) är utförda i R med funktionen td från paketet tempdisagg.
Data över omsättning kommer från SCB:s momsregister. Endast företag som omsätter minst en miljon kronor är inkluderade. Det är en förutsättning för att kunna följa utvecklingen kvartalsvis och inte bara årsvis. Totalt finns 606 branscher (SNI4) representerade i underlaget.
Omsättningsutvecklingen per kvartal mäts genom att jämföra med motsvarande kvartal föregående år. De årsvisa uppgifterna är en sammanställning baserat på de fyra senaste kvartalen med tillgängliga data. I den här artikeln summeras kvartalen 2020 K2 till 2021 K1 och jämförs med 2019 K2 till 2020 K1.
