Ekonomiska läget i besöksnäringen 2021 - kvartal 4

Pandemin slog särskilt hårt mot besöksnäringen och omsättningen har sedan krisens början legat under normala nivåer. Besöksnäringen uppvisade dock en stark återhämtning under den senare hälften av 2021. Trots detta omsatte besöksnäringens branscher 14 procent mindre under det fjärde kvartalet 2021 jämfört med motsvarande kvartal 2019.

Det går bättre för vissa delbranscher inom besöksnäringen än för andra. Exempelvis klarade sig Sport/fritid och Restaurang/caféverksamhet särskilt bra under det fjärde kvartalet 2021, och visade en omsättning på upp till 18 procent mer än motsvarande kvartal 2019. Samtidigt visar omsättningssiffrorna en mer dyster bild för Luftfarten och resebyråtjänsterna, som i det fjärde kvartalet 2021 omsatte 62 respektive 45 procent mindre än för motsvarande kvartal 2019.

Coronakrisens effekter på besöksnäringen kan delas in i fyra huvudsakliga delar: förändringar i utländsk turism i Sverige, förändringar i svensk turism utomlands, förändringar i svensk turism i Sverige samt andra konsumtionsförändringar till följd av pandemin. Minskad utländsk turism i Sverige påverkar bland annat boendeanläggningar och gränshandeln, medan minskad svensk turism utomlands främst påverkar resebyråtjänsterna. Effekter på svensk turism i Sverige till följd av pandemin har gett upphov till efterfrågeminskningar inom vissa sektorer/områden och efterfrågeökningar inom andra. Raset i efterfrågan av Resebyråtjänster/lufttransport som primärt berott på reserestriktioner är sannolikt temporärt, medan vissa andra konsumtionsförändringar kan bli mer långvariga. Exempelvis såg vi att utnyttjandet av och efterfrågan på fritidshus i Sverige ökade under 2020 och 2021.

I denna artikel redovisas den ekonomiska utvecklingen i besöksnäringens branscher med hjälp av omsättningsdata från SCB, med fokus på det fjärde kvartalet 2021.

Stark återhämtning från 2020 – men fortfarande en bit kvar till normalnivåer

Besöksnäringen uppvisade under större delen av 2021 en stark återhämtning från pandemiåret 2020. Sedan det andra kvartalet 2021 var besöksnäringens omsättning mellan 38 och 67 procent högre än vad den var under motsvarande kvartal 2020. Sedan det tredje kvartalet 2021 har besöksnäringens omsättning även börjat knappa in mot normalnivåer, vilket definieras här som omsättningsnivåerna för motsvarande kvartal 2019.

Överlag var 2021 ett klart bättre år för besöksnäringen än 2020 och omsättningen rörde sig allt närmare normalnivåer, inte minst under högsäsongen (2021 K3). För det sista kvartalet 2021 var besöksnäringens omsättning 14 procent lägre än för motsvarande kvartal 2019.

I absoluta tal landade besöksnäringens omsättning på 82 miljarder kronor för det fjärde kvartalet 2021, vilket är 14 miljarder kronor mindre än för motsvarande kvartal 2019. En stor del av omsättningen kom från Restaurang/caféverksamhet som stod för drygt 29,7 miljarder kronor av omsättningen, vilket är cirka 1,7 miljarder kronor mer jämfört motsvarande kvartal 2019. Samtidigt uppvisade Resebyråtjänsterna en omsättning på nästan 11 miljarder kronor, vilket är 8,7 miljarder kronor mindre jämfört med motsvarande kvartal 2019.

Omsättningens utveckling tyder på fortsatt förändrade konsumtionsmönster

Det går klart bättre för vissa delbranscher inom besöksnäringen än för andra. Luftfarten och Resebyråer/researrangörer hade under 2021 en stark återhämtning från 2020 års extremt låga nivåer. I det fjärde kvartalet 2021 omsatte dock Luftfarten fortfarande endast 38 procent och Resebyråer/researrangörer bara 55 procent av omsättningen som branscherna hade två år tidigare. Att dessa delbranscher fortfarande ligger på en så låg nivå jämfört med 2019 förklaras av deras starka koppling till läget i utlandet och att de inte gynnas särskilt mycket av ett ökat ”hemestrande”. Exempelvis ledde omikronvarianten under det fjärde kvartalet 2021 till återinförda restriktioner i stora delar av världen och ett minskat utlandsresande.

Samtidigt uppvisade Sport/fritid, Kultur/nöje och Uthyrning/leasing av motorfordon en omsättning på upp till 18 procent över normala nivåer. Även Restaurang/caféverksamhet, som brottas med personalbrist efter att efterfrågan initialt rasade och sedan började ökade igen, omsatte cirka 1,7 miljarder kronor eller 6 procent mer än för motsvarande kvartal 2019. Det tyder på att konsumtionsskiftet från delbranscher inom besöksnäringen med stark koppling till utlandet, till delbranscher inom besöksnäringen med koppling till inrikes resande och hemester, fortsätter.

Vidare kan situationen i Ukraina ha en påverkan på turismen i Sverige, vilket ännu inte hunnit avspeglas i statistiken. Turister från Ryssland och Belarus står för ungefär 0,5 procent av gästnätterna bland Sveriges kommersiella boendeanläggningar. Direkta effekter av uteblivet resande från dessa länder blir därför marginella. Däremot kan de indirekta effekterna i form av en mer osäker omvärld och framför allt en pressad ekonomisk situation med högre inflation ha en betydligt större påverkan på resandet.

Positiv utveckling för handeln

Handeln som den redovisas här inkluderar generellt bara handel som sker på plats, medan handel som sker på distans via postorder och partihandel inte är med. Inom varuhandeln var omsättningsutvecklingen positiv för Dagligvaruhandeln, Sällanköpsvaruhandeln och särskilt för Drivmedelshandeln, jämfört med motsvarande kvartal 2019. Att handeln omsatte över normalnivåer beror på att den inhemska konsumtionen har ökat och på nationell nivå kompenserat för effekten av en minskad inkommande turism. På lokal nivå har däremot handeln med stort beroende av turism drabbats, däribland gränshandeln från Norge. Slutligen förklaras Drivmedelshandelns 19 procentiga ökning i omsättning från normalnivå till stor del av att drivmedelspriserna stigit avsevärt under det senaste året.

Hur det gick för övriga näringslivet går att läsa mer om i Ekonomiska läget fjärde kvartalet 2021.

• Ekonomiska läget fjärde kvartalet 2021