- Startsida
- Tillväxtverket
- Statistik och analys
- Statistik om turism
- Ekonomiska läget i besöksnäringen
- Ekonomiska läget i besöksnäringen K2 2021
Hur gick det för besöksnäringen 2021 kvartal 2?
Besöksnäringens omsättningsutveckling under andra kvartalet 2021
Coronapandemin har minst sagt skakat om besöksnäringen med stora kortsiktiga förändringar i näringens förutsättningar. Vilka förändringar som är tillfälliga och vilka som kan leda till mer långsiktiga förändringar får framtiden utvisa. Att restriktioner har lättat och att länder öppnat i större omfattning skapar förutsättningar för att en återhämtning tar fart under hösten. Till exempel visar flygstatistik från Swedavia på att resandet under september månad 2021 ökat kraftigt jämfört med motsvarande månad förra året.
Coronakrisens effekter på besöksnäringen kan delas in i fyra huvudsakliga delar: förändringar i utländsk turism i Sverige, förändringar i svensk turism utomlands, förändringar i svensk turism i Sverige, och andra konsumtionsförändringar till följd av pandemin. Minskad utländsk turism i Sverige påverkar bland annat boendeanläggningar och gränshandeln, medan minskad svensk turism utomlands främst påverkar resebyråtjänsterna. Effekter på svensk turism i Sverige till följd av pandemin har gett upphov till efterfrågeminskningar inom vissa sektorer/områden och efterfrågeökningar inom andra. Exempelvis kan vi anta att utnyttjandet av och efterfrågan på fritidshus i Sverige har ökat.
Stark återhämtning – men från väldigt låg nivå
Besöksnäringen återhämtade sig starkt från föregående år men låg fortfarande långt under nivån 2019. För det andra kvartalet 2021 ökade omsättningen i besöksnäringen med nästan 40 procent jämfört med samma kvartal 2020. Den höga siffran förklaras av den låga nivån som rådde ett år tillbaka på grund av coronakrisen. Jämförs i stället utvecklingen för andra kvartalet med motsvarande kvartal 2019 var omsättningen fortfarande 38 procent lägre. Med andra ord utgjorde omsättningen för besöksnäringen 62 procent av omsättningsnivån ett normalår.
Procent
| 2020 K1 | 2020 K2 | 2020 K3 | 2020 K4 | 2021 K1 | 2021 K2 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ej besöksnäring | 1,9 % | -6,8 % | -4,5 % | 0,7 % | 2,4 % | 17,2 % |
| Besöksnäring | -7,6 % | -55,6 % | -42,1 % | -48,9 % | -42,8 % | 39,0 % |
| Turismanknutna branscher inom varuhandeln* | 4,1 % | -1,0 % | -0,9 % | 0,8 % | 1,1 % | 7,1 % |
Att besöksnäringen i andra kvartalet 2021 låg långt under nivåerna före krisen framgår av diagrammet nedan, som visar omsättningsnivån i miljarder kronor för besöksnäringen mellan K2 2019 och K2 2021.
Miljarder kronor
| 2019 K2 | 2019 K3 | 2019 K4 | 2020 K1 | 2020 K2 | 2020 K3 | 2020 K4 | 2021 K1 | 2021 K2 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kultur, nöje, sport och fritid | 7,2 | 7,7 | 8,1 | 7,2 | 3,7 | 4,8 | 5,4 | 5,9 | 5,9 |
| Resebyrå- och researrangörsverksamhet | 18,0 | 21,2 | 19,6 | 17,5 | 1,0 | 2,7 | 2,8 | 2,7 | 4,9 |
| Uthyrning och leasing av motorfordon | 4,4 | 4,3 | 4,6 | 4,2 | 3,9 | 4,0 | 4,4 | 4,1 | 4,3 |
| Restaurang och caféverksamhet | 28,2 | 29,8 | 28,0 | 22,7 | 19,7 | 26,7 | 20,4 | 17,3 | 23,0 |
| Logiverksamhet | 13,5 | 15,3 | 13,1 | 10,0 | 4,8 | 9,5 | 6,2 | 5,1 | 7,4 |
| Transport (med passagerartrafik)* | 20,9 | 21,5 | 22,9 | 17,6 | 7,9 | 10,1 | 10,1 | 10,3 | 11,5 |
Stora förändringar för researrangörer och lufttransport
Delbranscherna som ingår i besöksnäringen tappade alla i omsättning andra kvartalet 2020 i samband med coronapandemins utbrott och införandet av restriktioner. Två enskilda branscher som drabbades snabbast och hårdast av coronapandemin var resebyråer/researrangörer och luftfarten. Under andra kvartalet 2020 återstod endast 5 respektive 6 procent av den omsättning som branscherna hade ett år tidigare. Som diagrammet ovan visar blev resebyrå- och researrangörverksamheternas del av besöksnäringens sammanlagda omsättning nästan obefintlig i andra kvartalet 2020.
Från de låga nivåerna som rådde för delbranscherna i andra kvartalet 2020 ser vi mer eller mindre höga utvecklingstal när dessa ställs i relation till omsättningen andra kvartalet 2021. Samtliga delbranscher visar en positiv utveckling, vilket visar på att de återhämtat sig från den djupaste krisen. Resebyrå- och researrangörsverksamhet och lufttransport sticker ut med påfallande höga staplar, vilket förklaras av de mycket låga nivåerna ett år tillbaka. I princip alla delbranscher hade i andra kvartalet 2021 en omsättning som fortfarande låg under nivån före krisen, vilket framgår av de rosa staplarna i diagrammet som visar utvecklingen jämfört med 2019. Inte förvånande låg resebyråer/researrangörer och lufttransport längst ifrån det ”normala”, med 73 procent lägre omsättning.
Procent
| Järnvägstransport | Vägtransport | Sjöfart | Lufttransport | Logiverksamhet | Restaurang och caféverksamhet | Uthyrning och leasing av motorfordon | Resebyrå- och researrangörsverksamhet | Kultur och nöje | Sport och fritid | Dagligvaruhandel | Drivmedelshandel | Sällanköpsvaruhandel | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Jämfört med 2019 K2 | -26,9 % | -17,5 % | -48,5 % | -73,3 % | -45,3 % | -18,3 % | -4,2 % | -73,0 % | -27,9 % | -10,1 % | 4,8 % | -2,9 % | 9,6 % |
| Jämfört med 2020 K2 | 44,5 % | 32,5 % | 19,4 % | 313,2 % | 55,6 % | 17,1 % | 7,8 % | 390,2 % | 59,5 % | 55,8 % | 2,0 % | 27,2 % | 8,8 % |
Ett minskat resande under coronapandemin har, förutom på luftfarten, haft negativa ekonomiska effekter på andra transportsätt med passagerartrafik. Det andra kvartalet 2021 ökade omsättningen för sjöfart med 19 procent jämfört med 2020, men var fortfarande halverad jämfört med 2019. För väg- och järnvägstransport såg situationen något ljusare ut med högre återhämtning och mindre skillnad från 2019 års nivåer. Restaurang- och caféverksamhet har, i relation till andra delbranscher inom besöksnäringen, klarat sig bättre. Det kan förklaras av att delbranschen inte är lika beroende av turism och resande, då restauranger och caféer även i hög utsträckning konsumeras av lokala konsumenter.
Besöksnäringen omfattar en hög andel små företag. Företag som omsätter mindre än en miljon deklarerar moms årsvis, vilket innebär att de inte kommer med i de kvartalsvisa uppgifterna som redovisas. För att ge en bild av situationen inklusive mindre företag i besöksnäringens delbranscher redovisas här omsättningsutvecklingen för helåret 2020 jämfört med helåret 2019. Resebyrå- och researrangörsverksamhet tappade mest (-70%) under 2020, följt av Lufttransport (-67%). För Sjöfart, Kultur och nöje samt Logiverksamhet var omsättningen nästan halverat under 2020 jämfört med 2019.
Procent
| Järnvägstransport | Vägtransport | Sjöfart | Lufttransport | Logiverksamhet | Restaurang och caféverksamhet | Uthyrning och leasing av motorfordon | Resebyrå- och researrangörsverksamhet | Kultur och nöje | Sport och fritid | Dagligvaruhandel | Drivmedelshandel | Sällanköpsvaruhandel | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utveckling i procent | -37,4 % | -25,0 % | -45,6 % | -66,5 % | -42,7 % | -18,8 % | -7,0 % | -69,7 % | -44,4 % | -21,6 % | 3,4 % | -18,2 % | 2,0 % |
Inom varuhandeln var omsättningsutvecklingen positiv för Dagligvaruhandel och Sällanköpsvaruhandel, med 3 respektive 2 procent. Handeln som redovisas här inkluderar generellt bara handel som sker på plats, medan handel som sker på distans via postorder och partihandel inte är med. Trots att gränshandeln mer eller mindre upphörde under 2020 tyder siffrorna på att andra delar av handeln gått bra. En högre prioritering av hemmiljön, till följd av ändrade konsumtionsmönster under coronakrisen, syns till exempel i siffrorna för dagligvaru- och bygghandeln. Däremot var omsättningsutvecklingen för Drivmedelshandel negativ, en minskning med 18 procent, vilket kan förklaras av ett minskat resande under coronakrisen.
Ladda ner filer med mer information
Om produktionsindikatorn
Produktionsindikatorn uppskattar aktuella data på regioners kvartalsvisa produktivitet. Produktionsindikatorn bestäms av samvariationen mellan BNP och BRP 2007—2019, lönesummor och antal sysselsatta.
De totala lönesummorna påverkas dels av hur många personer som har arbete och får lön, dels av hur lönerna utvecklas till följd av förändringar i produktivitet och produktionssätt. Inkomst från kapital och överföringar från offentlig sektor ingår inte i beräkningarna.
Statistiska centralbyrån (SCB) publicerar bruttoregionalprodukt (BRP) beräknad per år med en fördröjning på runt två år. De senaste tillgängliga siffrorna för BRP från SCB avser år 2019. Det saknas således offentlig kvartalsvis statistik för BRP. För att kunna följa den kvartalsvisa utvecklingen använder Tillväxtverket samvariationen mellan årlig BRP samt kvartalsvisa lönesummor och sysselsättning för att uppskatta en produktionsindikator på kvartalsbasis. Indikatorn för år 2020 och 2021 beräknas genom att göra en framskrivning med hjälp av senast publicerad statistik. Framskrivningen baseras på den historiska samvariationen mellan BNP och BRP för respektive län under åren 2007–2019. Framskrivningen fördelas sedan per kvartal på samma sätt som beskrivet ovan med lönesummor och antal sysselsatta.
Om omsättningsstatistiken
Data över omsättning kommer från SCB:s momsregister. Den är exklusive moms och redovisas branschvis i löpande priser. Kvartalsvisa uppgifter inkluderar endast företag som omsätter minst en miljon kronor. Totalt finns 606 branscher (SNI4) representerade i underlaget.
För att följa besöksnäringens utveckling har vi använt delbranscher som ingår i turisträkenskaperna. Här har vi av metodmässiga skäl inkluderat hela branschens omsättning, till skillnad från turismräkenskaperna som bara tar med den andel av branschen som är kopplad till turism. De branscher som ingår berörs mer eller mindre av turism och resande. Allra viktigast är den för resebyråer och researrangörer, därefter följer luftfarten. För till exempel restauranger kommer en stor andel av konsumtionen även från lokalbefolkningen, som alltså inte ingår i turismen.
Handeln med dagligvaror, sällanköpsvaror och drivmedel redovisas separat under avsnittet om besöksnäring, då de inte ingår i turismräkenskaperna enligt den internationella standarden. Inom varuhandeln är turismens andel av det totala förädlingsvärdet liten, men eftersom handeln i sig är stor blir summorna ändå betydande. I vissa områden kan turismens andel av handeln vara mycket stor, till exempel vid gränsen mot Norge. Även för varuhandeln inkluderar vi här hela omsättningen för respektive delbransch.