Var med och bidra till ökad innovationshöjd i livsmedelssystemet
Vill ni vara med och stärka innovationsarbetet inom livsmedelsområdet? Utlysningen efterfrågar nyskapande innovations- och utvecklingsprojekt med potential att bidra till stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling inom det svenska livsmedelssystemet.
Vem kan söka?
Aktörer i det företagsfrämjande systemet, lärosäten, forskningsinstitutioner, företag, offentlig sektor, civilsamhälle med flera.
Vad kan ni söka för?
Innovations- och utvecklingsprojekt samt genomförbarhetsstudier och förstudier inom livsmedelsområdet.
Hur mycket kan ni få i stöd?
Ni kan få finansiering för upp till 50 procent av era projektkostnader.
Observera att det skett en förändring avseende medfinansieringen. Se avsnittet ”Hur mycket ni kan få i stöd?”
Vad handlar erbjudandet om?
Utlysningen omfattar de specifika målen:
1.1 Stärk forskning och innovation
1.3 Stärk små och medelstora företags tillväxt och konkurrenskraft
1.4 Utveckla färdigheter för smart specialisering
I den här utlysningen riktar vi oss till aktörer som kan genomföra innovations- och utvecklingsprojekt, genomförbarhetsstudier och förstudier inom livsmedelsområdet. Innovations- och utvecklingsprojekten ska bidra till att skapa förutsättningar för svenska företag och aktörer att leda utvecklingen i skiftet mot ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt livsmedelssystem.
Utlysningen grundar sig i en gemensam kraftsamling från Tillväxtverket och Vinnova. Genom att arbeta mer koordinerat och synka insatser för innovation och företagsutveckling i livsmedelssektorn, kan det skapas bättre förutsättningar för svenska företag och aktörer att leda utvecklingen i att ta fram framtidens goda och hållbara mat.
Vi efterfrågar projekt inom två olika huvudsakliga inriktningar
1. Innovationsprojekt som bidrar till någon av de mål, även kallat missioner, som drivs av nationella innovationsplattformar finansierade av Vinnova och smart specialisering.
Dessa missioner är:
- År 2035 främjar matsystemet ett friskt liv för alla.
- I framtiden är Sverige självförsörjande, har en hållbar produktion och klarar 30 dagar utan tillgång till importerade insatsvaror eller livsmedel.
- Inom ett decennium är en tredjedel av den mat som konsumeras i en stad producerad, förädlad och såld i staden.
- Regenerera matsystemet till 2038.
- 2035 äter alla ny fermenterad mat varje dag.
- År 2033 säkrar Sveriges publika matmiljöer människans, samhällets och naturens behov.
- Svenska proteiner i världsklass.
- År 2040 är nio av tio måltider som konsumeras i Sverige inom planetens gränser.
Läs mer om missionerna under avsnittet ”Hur ska finansieringen bidra till övergripande utmaningar”.
Inriktningen vill främja projekt med flera parter mellan företag, främjaraktörer, forskningsorganisationer, regioner, myndigheter och/eller idéburna organisationer. Förväntan är att finansierade projekt praktiskt ska kunna testa och utveckla lösningar för att ställa om matsystemet mot att bli långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt. Projekten ska också kunna visa på hinder och möjligheter och mobilisera mer resurser och aktiviteter för att bidra till omställningen.
En framgångsrik pilot ska kunna testas regionalt och sedan skalas hos fler aktörer, i flera regioner, och gärna på nationell nivå. De projekt som finansieras förväntas resultera i att lösningar har testats och utvärderats för att enkelt kunna ta nästa steg.
2. Projekt som syftar till att utveckla och stärka infrastrukturen för innovation, och ge företagen förbättrad tillgång till innovationsstöd, kompetens och utvecklingsresurser.
Det kan handla om att möjliggöra för regionala aktörer att utveckla och stärka regionala innovationsfrämjande noder med potential att skalas upp nationellt för att ge företag förbättrad tillgång till kompetens och utvecklingsresurser oberoende av var de är lokaliserade i landet. Dessa innovationsstödjande funktioner ska stärka den regionala och nationella kapaciteten, och skapa förutsättningar att för att nå minst en av ovan nämnda missioner.
Projekten inom den här inriktningen ska skapa samarbetsnätverk utanför det egna programområdet för en ökad spridning av goda exempel och att framgångsrika verktyg kan tillgängliggöras för fler företag i landet. Det handlar om att skapa bättre kopplingar mellan befintliga verksamheter och att stärka viktiga funktioner för att få tillräcklig kapacitet att ge företag det stöd som krävs. Ansökan ska presentera en plan för hur projektet bidrar till att minska regionala inlåsningseffekter och krokar arm med initiativ i andra programområden.
Var noga med att bidra till regionala behov
Finansieringen kommer från fyra av nio svenska program inom EU:s regionalfond. De fyra programmen är Skåne-Blekinge, Västsverige, Småland och öarna samt Östra Mellansverige. Respektive program omfattar ett programområde där flera län och regioner ingår. Sök finansiering i det programområde där insatserna i huvudsak ska bedrivas och vi uppmuntrar sökande att på förhand ta kontakt med berörda regioner.
Obs! Du behöver läsa om de skillnader som finns mellan programmen under flikarna ”Programnamn - särskilda regionala förutsättningar”. Där framgår ytterligare information som gäller särskilt för respektive program.
Mer information
Vem kan söka?
Aktörer i det företagsfrämjande systemet, lärosäten, forskningsinstitutioner, företag, offentlig sektor, civilsamhälle med flera.
Enskilda näringsidkare och privatpersoner kan inte söka stödet.
Vad kan ni söka för?
Samtliga projekt ska bidra till förändrade beteenden och nya förmågor i målgruppen. Projektets aktiviteter ska leda till resultat inom det som Tillväxtverket kallar resultatkedjor:
1. direkta insatser till företag
2. utveckling av stödstrukturer
3. uppbyggnad av miljöer och infrastruktur.
Resultatkedjorna visar var resultaten ska synas. I er ansökan ska ni beskriva hur era projektmål och aktiviteter ska skapa förändrade förmågor och beteenden (resultat) som sedan leder till långsiktiga effekter.
- Resultatkedja 1 och 2 är aktuella för inriktning 1.
- Samtliga resultatkedjor är aktuella för inriktning 2.
Observera att det finns regionala skillnader som avgör vilka resultatkedjor som är aktuella för respektive programområde, se avsnittet ”Programnamn- särskilda regionala förutsättningar” för mer information.
I er ansökan väljer ni den resultatkedja som passar bäst med huvudsaklig inriktning.
Stöd till organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr bland annat vilka typer av kostnader och hur stor andel av dem som får täckas genom stöd. Tillväxtverket har kategoriserat företagsinriktade projekt i regionalfonden genom ett antal olika boxar.
Sökbara boxar för företagsinriktade projekt inom ramen för inriktning
1. Innovationsprojekt som bidrar till någon av de missioner som drivs av nationella innovationsplattformar finansierade av Vinnova och smart specialisering.
- Box 4: Stöd till genomförbarhetsstudier
- Box 5: FoU*-stöd som gynnar företag
- Box 6: Stöd för FoU-samarbete som inte gynnar företag
*Forskning och utveckling
Sökbara boxar för företagsinriktade projekt inom ramen för inriktning 2. Projekt som syftar till att utveckla och stärka infrastrukturen för innovation, och ge företagen förbättrad tillgång till innovationsstöd, kompetens och utvecklingsresurser.
- Box 2: Försumbart stöd/de minimis
- Box 3: Stöd till allmänna främjandeinsatser som inte omfattas av EU:s statsstödsregler
Box 3a- Information och kunskapsöverföring av allmänt intresse
Box 3b- Systemutvecklande samverkan inom det företags- och innovationsfrämjande systemet - Box 7: Stöd till investeringar i FoU-infrastruktur
Kopplat till EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) finns både potentiella synergier och hinder i gränssnittet mot Regionalfonden. Utlysningen möjliggör inte stöd till primärproduktion. Kontakta oss för mer information.
Hur mycket kan ni få i stöd?
För att genomföra ert projekt kan ni få högst 40 procent i medfinansiering från Regionalfonden/Fonden för en rättvis omställning och upp till 10 procent från Tillväxtverkets nationella projektmedel från anslag 1:1. Resterande 50 procent av er budget ska vara offentliga och/eller privata medel.
Tillväxtverkets medfinansiering med nationella projektmedel kan bli mindre än 10 procent beroende på totalt beviljat belopp inom ramen för utlysningen.
Ni ansöker om EU-finansieringen och anger Tillväxtverkets nationella projektmedel som en del av projektets medfinansiering.
Observera
Tillväxtverkets nationella projektmedel från anslag 1:1 får inte användas till projektaktiviteter som utförs med stöd av artikel 25 och 26 i EU:s allmänna gruppundantag (GBER). Specifikt gäller det:
- Box 4: Stöd till genomförbarhetsstudier
- Box 5: FoU*-stöd som gynnar företag
- Box 7: Stöd till investeringar i FoU-infrastruktur.
För dessa aktiviteter kan sökande få högst 40 procent i medfinansiering från Regionalfonden. Se mer under "Vad kan ni söka för".
Budgeten ska vara kostnadseffektiv. Tillväxtverkets handläggare gör en bedömning av budgeten, därför är det viktigt att ni kan förklara hur ni har tänkt när ni har planerat era kostnader.
Tillväxtverket använder sig av flera förenklade redovisningsalternativ. Läs mer om vilket alternativ som kan vara aktuellt för er ansökan i Tillväxtverkets handbok för EU-projekt 2021-2027.
Begränsningar kan finnas
Det program ni söker ifrån kan ha begränsningar i hur mycket det går att söka. Se avsnitten ”Programnamn - särskilda regionala förutsättningar” och ta kontakt med oss för mer information.
När kan ni söka?
Ansökan öppnar 13 februari 2024 och stänger 19 mars 2024.
Hur länge kan projektet pågå?
Den rekommenderade projektlängden är 40 månader. För förstudier är rekommendationen nio månader. Det finns möjlighet till dialog kring projektlängd. För mer information kontakta Tillväxtverket och regionalt utvecklingsansvariga.
Hur ska finansieringen bidra till övergripande utmaningar?
Ska vi stärka företagens omställningskapacitet och innovationskraft och bygga bryggor mellan kunskapsområden och system krävs flera saker. Det krävs djärva gemensamma mål, de som vi kallar missioner, men även koordinering och ökad samverkan genom hela livsmedelskedjan. Kedjan består av företag, akademi, främjaraktörer, civilsamhälle, regioner, kommuner och myndigheter.
De gemensamma mål (missioner) som pekas ut i erbjudandet är:
År 2035 främjar matsystemet ett friskt liv för alla
Matvanor utgör en av de största riskfaktorerna för sjukdom där energität men näringsfattig billig mat lockar till ohälsosamma val. Samtidigt ökar hälsoklyftor av ojämlik tillgång till mat. Det måste bli “lätt att välja rätt” hälsofrämjande och hållbara livsmedel.
I framtiden är Sverige självförsörjande, har en hållbar produktion och klarar 30 dagar utan tillgång till importerade insatsvaror eller livsmedel
Denna mission fokuserar på att producera mat, med en mångfald av producenter, nära där den konsumeras. Resursfördelningen behöver bli effektivare och det behövs en större spridning av risker jämfört med nuvarande matsystem.
Inom ett decennium är en tredjedel av den mat som konsumeras i en stad producerad, förädlad och såld i staden
Staden utgör navet i en transformation där maten är miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar. Den kan korta värdekedjor och möjliggöra cirkuläritet. Staden blir en förändringsmotor för hur maten produceras, distribueras och konsumeras.
Regenerera matsystemet till 2038
Missionen fokuserar på ett regenerativt lantbruk och nya vägar för maten från producent till konsument. Det handlar om att skapa ett lönsamt, konkurrenskraftigt, resilient och hållbart matsystem. Det regenerativa bygger på metoder för bättre jordbearbetning, växtföljder och kolinlagring. Syftet är minskad klimatpåverkan, ökad biologisk mångfald, friskare jordar och mer näringstät mat.
2035 äter alla ny fermenterad mat varje dag
Det handlar om produktion av ny mat baserad på bioprocesstekniker, så som precisionsfermentering och metoder från läkemedelsindustrin. Nyckeln är hantering av biomassa, sidoströmmar och klimatsmarta grödor. Det ska leda till ökad miljömässig hållbarhet med minskade kol- och metanutsläpp och ge prisvärda, tillgängliga och attraktiva slutprodukter.
År 2033 säkrar Sveriges publika matmiljöer människans, samhällets och naturens behov
Platsen där mat möter konsument, såsom butiken, restaurangen, skolan eller webben är en nyckel till vilka val som görs. Dagens matmiljöer bidrar inte alltid till hållbara och hälsosamma matval. Matmiljöerna behöver utvecklas så att de stärker folkhälsa, ekonomi och hållbar matproduktion.
Svenska proteiner i världsklass
En revolution som i grunden förändrar hur vi producerar, konsumerar och ser på proteiner i Sverige utifrån ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Vi behöver stärka den svenska värdekedjan för alternativa proteiner, skapa nya konsumtionsbeteenden och utmana vedertagna normer.
År 2040 är nio av tio måltider som konsumeras i Sverige inom planetens gränser
Foodtech-startups i samarbete med stora företag och andra aktörer, banar vägen för ett proteinskifte. Måltiderna behöver vara hållbara, hälsosamma, tillgängliga för alla och smaka gott. Det handlar inte bara om protein. Även andra komponenter som kolhydrater, fett, salt och socker kan behöva skiftas.
Nationella livsmedelsstrategin
Målet för den nationella livsmedelsstrategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Livsmedelsstrategin pekar ut innovation som avgörande för att klara denna omställning.
Även om det finns en stor tillväxtvilja i den svenska livsmedelssektorn, och det görs många bra initiativ för att öka det svenska matsystemets förmåga till innovation, så är innovationshöjden i sektorn lägre än i många andra näringar. Livsmedelssektorns företag är geografiskt utspridda över landet, och regionala skillnader i tillgång till utvecklingsresurser och stöd, gör att förutsättningarna för företagen att utvecklas och ställa om ser olika ut, beroende på var i landet man verkar.
Skåne-Blekinge - särskilda regionala förutsättningar
I det här avsnittet framgår vad som gäller särskilt för de regionala programområdet Skåne-Blekinge. Utöver detta behöver du läsa avsnitten ”Vad handlar erbjudandet om” och ”Vad kan ni söka för”.
Smart specialisering
För att möta utmaningar med låg produktivitet, ogynnsam branschstruktur och sjunkande privat FoU ska insatser i Skåne koncentreras till tematiska områden som pekas ut i Skånes strategi för smart specialisering. Ett utav dessa specialiseringsområden är Livsmedel.
Blekinges smarta specialisering ska bidra till ökad sysselsättning genom forskning och innovation, gränsöverskridande samarbeten, ökat entreprenörskap och växande företag samt kompetensförsörjning med inriktning mot framväxande branscher. I strategin finns missioner som en utpekad metod för att bearbeta samhällsutmaningar. Här ser man att det finns tydliga kopplingar till området Livsmedel. Det finns behov av att utveckla strukturer för att innovera inom livsmedelssektorn. Projekten ska bidra till att utveckla missionsorienterade arbetssätt.
I programområdet finns det finns behov av tätare samarbete mellan forskning och företag. Att stärka företagens egna FoU och underlätta överföring av kunskap från forskning till företag. Företag behöver få stöd i att utveckla innovationer och det finns ett regionalt behov av testbäddar och demonstrationsmiljöer där företag kan få testa sina produkter. Företag behöver också stärka sin kapacitet och färdigheter kopplat till sin strategiska kompetensförsörjning inom Livsmedelssektorn.
Infrastrukturer, testbäddar och demonstrationsmiljöer ska fokusera på framtagande eller tillämpning av innovationer och behöver falla inom ramen för 'living labs', öppna testbäddar eller lösningar för exempelvis cirkulär ekonomi.
Specifika mål som utlysningen omfattar i Skåne-Blekinge:
1.1 Stärk forskning och innovation
1.4 Utveckla färdigheter för smart specialisering
Samtliga resultatkedjor är aktuella för Skåne-Blekinge i denna utlysning. Se mer information under ”Vad kan ni söka för”.
Västsverige - särskilda regionala förutsättningar
I det här avsnittet framgår vad som gäller särskilt för de regionala programområdet Västsverige. Utöver detta behöver du läsa avsnitten ”Vad handlar erbjudandet om” och ”Vad kan ni söka för”.
Smart specialisering
Västra Götalandsregionen och Region Halland lyfter i sina utvecklingsstrategier att den västsvenska innovationskraften behöver stärkas. Smart specialisering är en viktig del i att prioritera de områden där vi i Västsverige har kapacitet och potential att växa och öka omställningstakten.
Det krävs ett målmedvetet utvecklingsarbete av det innovationsfrämjande systemet där bland annat samverkan mellan universitet och högskolor, testmiljöer, näringsliv, civilsamhälle och offentlig sektor är nödvändig.
Projekt inom denna utlysning ska adressera styrkeområdet livsmedel och förhålla sig till ambitionerna i programområdet för det specifika målet:
- öka små och medelstora företags förmåga att kommersialisera ny kunskap
- öka innovationskapaciteten i små och medelstora företag
- öka näringslivsdeltagandet inom forskning och innovation
- öka små och medelstora företags kapacitet inom grön omställning och digitalisering
- skapa hållbara strukturer för ökat användande av forskningsresultat
- sänka trösklarna för tekniköverföring och varaktig samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv, civilsamhälle och offentlig sektor
Exempelaktiviteter:
- innovationsprocesser och tekniköverföring från forskare till företag och entreprenörer
- förmedling av kunskap till och mellan företag genom exempelvis rådgivning, coachning eller workshops
- kapacitetsuppbyggnad för forskning och innovation kopplat till utvecklingen av små och medelstora företag
- förbättra och utveckla hållbara stödstrukturer som möjliggör satsningar för innovativa och hållbara lösningar
Projekt med flera parter som samverkar över regiongränser välkomnas särskilt. Vi uppmuntrar till kontakt med Region Halland och Västra Götalandsregionen inför ansökan.
Budget
Programmet avsätter 7 miljoner kronor totalt för utlysningen. Ni som söker i Västsverige kan därför söka maximalt 7 miljoner kronor från Regionalfonden.
Specifika mål som utlysningen omfattar i Västsverige:
1.1 Stärk forskning och innovation
Resultatkedja 1 och 2 är aktuella för Västsverige i denna utlysning (ej resultatkedja 3). Se mer information under ”Vad kan ni söka för”.
Småland och öarna - särskilda regionala förutsättningar
I det här avsnittet framgår vad som gäller särskilt för de regionala programområdet Småland och öarna. Utöver detta behöver du läsa avsnitten ”Vad handlar erbjudandet om” och ”Vad kan ni söka för”.
Smart specialisering
De fyra regionerna inom Småland och Öarna har enats om att gemensamt arbeta för att möta sex gemensamma utmaningar: långsam klimatomställning, icke jämställd arbetsmarknad, svag kompetensförsörjning, svag konkurrenskraft, låg innovationsgrad och svårt att få ut effekter av digitalisering.
Regionerna har också enats om fem gemensamma tematiska styrkeområden, skog och trä, digital tjänsteutveckling, industriell utveckling, besöksnäring och livsmedel, baserat på regionernas smarta specialiseringsområden. Projekt inom denna utlysning ska adressera styrkeområdet livsmedel.
Specifika mål som utlysningen omfattar i Småland och Öarna
1.1 Stärk forskning och innovation
1.4 Utveckla färdigheter för smart specialisering
Nedan framgår vad som gäller för respektive mål:
1.1 Stärk forskning och innovation
Resultatkedja 1, 2 och 3 är aktuella för Småland och öarna i detta specifika mål. Se mer information under ”vad kan ni söka för”.
Exempelaktiviteter:
- Forskning och innovation i offentliga forskningscentrum, högre utbildning och kompetenscentrum, inbegripet nätverkande (industriell forskning, experimentell utveckling, genomförbarhetsstudier).
- Innovationsprocesser i små och medelstora företag (processer, organisation, marknadsföring, gemensamt skapande, användar- och efterfrågestyrd innovation, industriella symbioser).
- Tekniköverföring och samarbete mellan företag, forskningscentrum och sektorn för högre utbildning.
- Forsknings- och innovationsprocesser, tekniköverföring och samarbete mellan företag, forskningscentrum och universitet med inriktning på en koldioxidsnål ekonomi, klimatresiliens och klimatanpassning.
- Forsknings- och innovationsprocesser, tekniköverföring och samarbete mellan företag med inriktning på en cirkulär ekonomi och att stärka förhållandet mellan livsmedel och konsumtionsmönster.
1.4 Utveckla färdigheter för smart specialisering
Resultatkedja 1 och 2 är aktuella för Småland och öarna i detta specifika mål. Se mer information under ”vad kan ni söka för”.
Exempelaktiviteter:
- Aktiviteter som inkluderar livsmedelssystemet i det generella stödsystemet för näringslivsfrågor.
- Insatser som utvecklar den lokala/regionala matidentiteten och måltidsupplevelsen.
- Insatser som ökar livsmedelssystemets förmåga att attrahera och behålla kompetens och kapital.
- Insatserna ovan ska resultera i stärkt: hållbarhet, digitalisering och kompetens hos små och medelstora företag.
Vi ser gärna att utmaningar och problem inom jämställdhetsområdet ligger till grund för varför projektet behövs och att projektmålet tar fasta på en förflyttning mot ökad jämställdhet/minskad könssegregering/förstärkning av kvinnors eller mäns ställning.
Östra Mellansverige - särskilda regionala förutsättningar
I det här avsnittet framgår vad som gäller särskilt för de regionala programområdet Östra Mellansverige. Utöver detta behöver du läsa avsnitten ”Vad handlar erbjudandet om” och ”Vad kan ni söka för”.
Smart specialisering
Hållbar livsmedelsförsörjning är ett av Östra Mellansveriges fyra utmaningsområden och följande tre inriktningar prioriteras.
- Stärkt försörjningstrygghet samt ökad robusthet och resiliens
Inriktningen omfattar förmågan att vara självförsörjande och att stärka försörjningstryggheten. Det kommer kräva mer innovationer och ökat nyttjande av digitala verktyg. Forskning kring digitala innovationer och nya typer av företag med fokus på framtidens lantbruksinnovationer är av stor vikt.
- Stärkt hållbar livsmedelskedja
Inriktningen omfattar hållbara affärsmodeller och erbjudanden i en sammanhållen livsmedelskedja vilket kommer att vara centralt för att skapa efterfrågan på nya marknader. Det handlar om nya modeller, tekniker, koncept och aktörer. Hållbara affärsmodeller behöver också adressera såväl jämställdhet och jämlikhet som socialt företagande.
- Resurseffektiv och innovativ livsmedelsproduktion
Inriktningen omfattar ökad och effektiviserad produktion genom innovativa metoder som till exempel närcirkularitet, vertikalodling och proteinutveckling.
Specifika mål som utlysningen omfattar i Östra Mellansverige
1.1 Stärk forskning och innovation
1.3 Stärk små och medelstora företags tillväxt och konkurrenskraft
Resultatkedja 1 och 2 är aktuella för Östra Mellansverige i denna utlysning (ej resultatkedja 3). Se mer info under ”Vad kan ni söka för”.
Hur ska finansieringen bidra till de globala målen?
Agenda 2030 är ett ramverk för nationell handling och globalt samarbete för hållbar utveckling. Agendan består av 17 globala mål. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.
Ni som söker finansiering från Regionalfonden ska beskriva vilka av de globala målen som ert projekt bidrar till samt på vilket sätt projektet bidrar. Utgå från projektets insatser och förväntade resultat och ta del av beskrivningen av de globala målen i länken ovan. Beskriv också eventuella målkonflikter och hur de dessa ska hanteras i projektet.
Ett baskrav för prioritering av projekt inom ramen för denna utlysning är att projekten bidrar till mål 5 Jämställdhet och mål 10 Minskad ojämlikhet. Utöver de två obligatoriska målen (5 och 10), ska ni välja ut max tre mål i Agenda 2030 som projektet bidrar till.
Hur ska ni förbereda er inför ansökan?
Innan ni ansöker ska ni:
- ha en tydlig förändringsteori
- genomföra en hållbarhetsanalys
Skicka in ansökan i god tid. Om er ansökan kommer in efter sista ansökningsdag kommer vi att avvisa den.
Om Tillväxtverket beviljar ert projekt stöd kommer ni att få ert stöd utbetalt i samband med att ni rapporterar era genomförda insatser. En förutsättning för att ni ska få pengarna utbetalade är att ni följer villkoren för stödet.
Ansökningar som har kommit in till Tillväxtverket är allmänna handlingar. Det betyder att Tillväxtverket måste lämna ut er ansökan om någon begär ut den. Innan handlingen lämnas ut görs alltid en sekretessprövning. Det är därför viktigt att ni är tydliga om någon del i er ansökan innehåller affärshemligheter som skulle kunna omfattas av sekretess.
Information om vad som gäller för stödet hittar ni i avsnittet "Planera" i handboken för EU-projekt 2021-2027.
Vilka krav, villkor och regler gäller?
Om Tillväxtverket beviljar ert projekt kan ni få stöd för kostnader ni haft under projektperioden. En projektperiod kan tidigast starta det datum som ansökan elektroniskt kom in till Tillväxtverket. Ni kan inte få ersättning för kostnader ni haft innan projektperiodens start.
Er ansökan ska uppfylla kraven i utlysningen. Den ska tydligt beskriva de insatser och aktiviteter som bidrar till programmets politiska och specifika mål. Ansökan ska vara skriven på svenska eller något av de nationella minoritetsspråken. Tillväxtverket kommer att avslå ansökningar som inte uppfyller kraven.
EU-programmen styrs främst av följande förordningar:
- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058
- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060
- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056
- Förordning (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder
De styrande förordningarna kompletteras av Tillväxtverkets allmänna och särskilda villkor. För att projektet ska få stöd krävs det att projektet följer villkoren. Information om vilka krav och villkor som gäller för stödet finns samlat i handboken för EU-projekt 2021-2027.
Krav på projektutvärdering
Utvärdering av projekt ska ske i enlighet med Tillväxtverkets allmänna villkor och framgår av Tillväxtverkets beslut om stöd. Utvärdering av projekt ska ske i enlighet med Tillväxtverkets riktlinjer för projektutvärdering.
- Uppföljning och utvärdering – i handboken för EU-projekt 2021-2027
- Allmänna villkor - i handboken för EU-projekt 2021-2027
Utbetalning av stöd
Ni som ansöker om finansiering behöver ha en god likviditet för att kunna genomföra projektet. Utbetalning av stöd sker i efterskott för de kostnader som är betalda och uppfyller övriga krav för stödberättigande kostnader. Därför är det viktigt att ni planerar för likviditeten i projektet. Under vissa förutsättningar kan ni få förskottsutbetalning.
Hållbarhetsanalys
Att projektet arbetar med hållbarhet är en förutsättning för att Tillväxtverket ska bevilja stöd från Regionalfonden och Fonden för en rättvis omställning. I Min ansökan ska ni besvara frågor om hur ert projekt förhåller sig till och integrerar hållbarhet.
EU-stadgan och FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
EU-stadgan reglerar grundläggande rättigheter inom Europeiska unionen. FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förtydligar vad som krävs för att personer med funktionsnedsättning fullt ut ska få sina rättigheter uppfyllda som alla andra. Projekt som finansieras av Regionalfonden eller Fonden för en rättvis omställning får inte bryta mot dessa regler.
Vilka villkor gäller för EU-finansierade projekt som kan gynna företag?
Stöd till organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr bland annat vilka typer av kostnader och hur stor andel av dem som får täckas genom stöd.
Statligt stöd till företag (ekonomisk verksamhet).
Regler för vilka kostnader som är stödberättigande.
Tillväxtverket har kategoriserat företagsinriktade projekt i Regionalfonden genom ett antal olika boxar. Avsikten är att underlätta för er som söker att se olika alternativ och att förbereda projektansökningarna i enlighet med regelverket. De olika boxarna avspeglar de möjliga stödinsatser som gäller för den här utlysningen. Tillväxtverkets handläggare gör en slutgiltig bedömning av vilka statsstödsregler som är aktuella för er ansökan.
I denna utlysning kan ni söka stöd inom följande boxar:
- Box 2: Försumbart stöd/de minimis
- Box 4: Stöd till genomförbarhetsstudier
- Box 5: FoU-stöd som gynnar företag
- Box 6: Stöd för FoU-samarbete som inte gynnar företag
- Box 7: Stöd till investeringar i FoU-infrastruktur
- Box 3: Stöd till allmänna främjandeinsatser som inte omfattas av EU:s statsstödsregler.
Hur handläggs och beslutas er ansökan?
Tillväxtverket bedömer er ansökan utifrån beskrivna krav och kriterier. Vi bedömer ansökan i två steg. I det första steget säkerställer vi att ansökan uppfyller grundläggande krav, villkor och obligatoriska urvalskriterier. Vi bedömer om ansökan passar in i aktuellt program och aktuell utlysning.
I det andra steget bedömer vi kvaliteten i ert projekt utifrån fyra kvalitetskriterier.
En handläggare på Tillväxtverket kontaktar dig under handläggningen.
Så ansöker ni
Skicka in er ansökan via e-tjänsten Min ansökan. Om utlysningen omfattar flera specifika mål kommer ni behöva välja ett av dessa. Läs mer om detta under rubriken "Vad handlar erbjudandet om".
Ni hittar obligatoriska bilagor som ska finnas med i er ansökan i handboken för EU-projekt 2021-2027. Här finns även information om e-tjänsten och de frågor och områden som ansökan innehåller i avsnittet "Så fyller ni i ansökan".
Kontakt
Skåne-Blekinge
Johanna Wahn
Småland och öarna
Henrik Blomberg och Eric Andersson
Västsverige
Linnéa Hagblom
Östra Mellansverige
Isabelle Canderskog och Linn Johansson
Mejla: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Hjälp att söka
Följande handbok gäller som vägledning för att söka detta stöd.
Förändring avseende medfinansiering
För att genomföra ert projekt kan ni få högst 40 procent i medfinansiering från Regionalfonden och upp till 10 procent från Tillväxtverkets nationella projektmedel.
Tillväxtverkets nationella projektmedel får däremot inte användas till projektaktiviteter som utförs med stöd av artikel 25 och 26 i EU:s allmänna gruppundantag (GBER). För dessa aktiviteter kan sökande få högst 40 procent i medfinansiering från Regionalfonden. Se avsnittet "Hur mycket kan ni få i stöd?".
