Utveckla färdigheter för smart specialisering i Östra Mellansverige

Aktörer i det företagsfrämjande systemet samt regioner, kommuner, civilsamhälle med flera. Det är önskvärt att företag medverkar i projekten genom att delta och/eller genom att medfinansiera, och inte i första hand som projektägare. Företag kan inte söka stöd för att utveckla sin egen verksamhet.

Enskilda näringsidkare och privatpersoner kan inte söka stödet.

• Krav på er som ansöker – i handboken för EU-projekt 2021-2027

Vad kan ni söka för?

Projekten i denna utlysning ska beskriva hur de förhåller sig till något/några av Östra Mellansveriges utpekade utmaningsområden:

Smart Industri
Morgondagens energilösningar
Hållbar livsmedelsförsörjning
Life science-välfärd och e-hälsa

Utgångspunkten för arbetet bör vara ett mer effektivt nyttjande av både naturresurser och humankapital för att de tre hållbarhetsdimensionerna ska nås. Genom att bedriva projekt ser vi att ni inom ramen för den här utlysningen kommer att bidra till att miljömässiga, ekonomiska och sociala perspektiv.

Att försöka identifiera gränsytor med stor potential för samspel och generiska lösningar över dessa gränsytor är många gånger en nyckel. Satsningar i skärningspunkten mellan utmaningsområdena, smart industri, morgondagens energilösningar, hållbar livsmedelsförsörjning samt life science, välfärdsteknik och e-hälsa, ses därför som särskilt intressanta och värdeskapande. Likväl som satsningar som inkluderar såväl näringsliv, som akademi, offentlig sektor och civilsamhället.

Den här utlysningen syftar till att:

Utveckla strukturer och/eller samverkan mellan näringslivsfrämjande aktörer inom ÖMS. Utvecklingen kan också ske mellan aktörer i ÖMS och nationella/internationella aktörer.

Utveckla kompetens och färdigheter inom smart specialisering, missionsdriven innovation samhällets omställningsförutsättningar, innovationsupphandling, kompetensförsörjning, entreprenörskap och hållbarhet hos näringsfrämjande aktörer verksamma i ÖMS.

Utveckla den regionala attraktiviteten och öka kännedomen nationellt och internationellt om det regionala arbetet inom de fyra utmaningsområdena.

Utveckla strukturer och/eller samverkan
ÖMS kännetecknas idag av stark samverkan inom respektive län, det finns en hög strategisk ambition för samverkan i den regionala utvecklingen och strategiska prioriteringar i de fyra utpekade utmaningsområdena. Det krävs fortsatt sammanhållande strukturbyggande insatser för att fortsatt utveckla den ÖMS-gemensamma innovationskapaciteten och de regionala arbetssätten och att dessa når ut i alla delar av ÖMS, även civilsamhället. Samarbetet med andra regioner, nationella och internationella aktörer behöver även stärkas för att nå de regionala målen. Samverkan mellan lärosäten, utbildningsaktörer, främjandeaktörer och näringsliv behöver fortsätta att utvecklas över tid. Nationellt finns flertalet starka näringslivsutvecklande erbjudanden som vi behöver bli bättre på att dra nytta av regionalt för att främja näringslivets utveckling. Utvecklingsprojekten kan till exempel handla om kunskaps- och informationsdelning, gemensamma affärsmodeller, utveckling av gemensamma kundflöden, resursdelning och utveckling av gemensamma strategiska ambitioner och mål.

Utveckla kompetens och färdigheter
Kompetensbrister och svaga/underkritiska strukturer, inom det offentliga systemet riskerar att försvåra möjligheterna till innovation och tillväxt inom näringslivet och i de av Östra Mellansverige utpekade utmaningsområdena. För att uppnå detta krävs utvecklingsinsatser riktade till det offentliga systemet. I takt med att EU utvecklar sitt innovationsarbete behöver också de regionala aktörerna utveckla sin kunskap om och förståelse för framtidens processer och finansiella verktyg. ÖMS har förutsättningar för att öka nyttjandet av EU:s innovationssatsningar till exempel Horisont, Vanguard, med flera större finansieringsverktyg inom EU samt även påverka EU:s innovationspolitik i en riktning som gynnar ÖMS färdplaner och ÖMS regionala utveckling.

Projekten kan till exempel handla om kunskapshöjande och metodutvecklade insatser inom smart specialisering, missionsdriven innovation, EU och entreprenöriellt utvecklande processer (EDP) samt hållbarhet. Utvecklingsprojekten kan exempelvis också handla om ökad kunskap om och insatser för det livslånga lärandet även inom det offentliga stödsystemet och fördjupad/uppdaterad kunskap. Insatserna behöver ske både på lokal och regional nivå samt långsiktigt stärka ändamålsenliga kompetensförsörjningsstrukturer.

Utveckla den regionala attraktiviteten
De strategiska ambitionerna som de fyra utmaningsområdena pekar ut vilar på regionala styrkor och nationell excellens inom dessa områden. De är samtidigt globala utmaningar och näringslivet i ÖMS har en möjlighet att bidra till att lösa dessa gemensamma mål. Kännedomen om det regionala näringslivets styrkor men den akademiska excellensen som utvecklas i ÖMS behöver öka för att stärka den regionala attraktiviteten. ÖMS som innovationsregion har förutsättningar att utvecklas ytterligare med internationell lyskraft och regionen är beroende av ökad talangattraktion, investeringar och etableringar för att nå detta. Här finns också förutsättningar för att korsbefrukta dessa kunskapsområden för att på så sätt öka utvecklingen och dra nytta av all den regionala kompetens som finns inom t ex AI, inbyggda system, additiv tillverkning, visualisering, IndTech, nya material, med mera. Utvecklingsprojekten kan till exempel handla om kommunikation, Inward Investment, etableringsfrämjande, talangattraktion med mera, kopplat till de fyra utmaningsområdena.

Det klara beröringspunkter med socialfonden ESF+. Programmen skiljer sig dock åt genom att regionalfonden adresserar kompetensförsörjningsfrågorna ur perspektivet att företagens konkurrenskraft ska stärkas med koppling till smart specialisering, medan utgångspunkten i socialfonden ESF+ är att stärka individernas kompetens och ställning på arbetsmarknaden. Eventuellt kommer möjligheten finnas att söka medel ur socialfonden ESF+ då fondsamordning förväntas bidra till synergieffekter för såväl ESF-rådet som Tillväxtverket

Hur mycket kan ni få i stöd?

För att genomföra ert projekt kan ni få högst 40 procent i medfinansiering från Regionalfonden/Fonden för en rättvis omställning. Resterande 60 procent av er budget ska vara offentliga och/eller privata medel.

Budgeten ska vara kostnadseffektiv. Tillväxtverkets handläggare gör en bedömning av budgeten, därför är det viktigt att ni kan förklara hur ni har tänkt när ni har planerat era kostnader.

Tillväxtverket använder sig av flera förenklade redovisningsalternativ. Läs mer om vilket alternativ som kan vara aktuellt för er ansökan i Tillväxtverkets handbok för EU-projekt 2021-2027.

Utökad finansiering
Om det inom programperioden finns EU-medel kvar inom programmets budget kan Tillväxtverket i enlighet med gällande regelverk erbjuda redan beviljade projekt möjlighet att ansöka om utökad finansiering och förlängd projektperiod. En förutsättning är att projektägaren då kan visa att det finns tillräcklig nationell medfinansiering.

• Planera er budget – i handboken för EU-projekt 2021-2027
  

När kan ni söka?

Ansökan öppnar 13 februari och stänger 19 mars. Prioritering av Strukturfondspartnerskapet i Östra Mellansverige sker 14 juni. Därefter fattar Tillväxtverket beslut.

Hur länge kan projektet pågå?

Den rekommenderade projektlängden är tre år och för förstudier nio månader. Det finns möjlighet till dialog kring projektlängd. För mer information kontakta Tillväxtverket och regionalt utvecklingsansvarig i ert län.

Hur ska finansieringen bidra till regionens övergripande utmaningar?

Östra Mellansverige har pekat ut gemensamma utmaningsområden där det finns samlad kunskap, starka strukturer och förmåga att adressera utmaningar, behov och utvecklingsriktningar i näringslivet och samhället. Utmaningsområdena är definierade med utgångspunkt i länens smarta specialiseringsområden.

Smart industri
Industrins aktörer har stora utvecklingsbehov inom digitalisering, innovation och teknik.
Eftersom konkurrensen ökar och kraven höjs på hållbar produktion behöver företagen investera i innovation och produktionsprocesser.
Ökad konkurrens och ökade krav på hållbar produktion ställer krav på investeringar i processer för innovation och produktion.
Omställningsförmåga kräver även utveckling av nya hållbara affärsmodeller, att företag kan nå nya marknader. Därför behövs nya arbetsprocesser och därmed även ny kompetens och nya färdigheter.
Det behövs investeringar i innovationsstrukturer för att kunskaper ska kunna omsättas till nytta inom AI, visualisering, produktionsteknik, automation, materialutveckling och tillverkning inom Life science med mera
Företag och akademi behöver investera i nya strukturer för innovation, där vi kan omsätta nya kunskaper till nytta inom industrin, inom till exempel AI, visualisering, automation, life science.

Morgondagens energilösningar
Övergången mot innovativa och förändrade energisystem med nya produktions-, tjänsteleverans- och distributionssätt för energi samt en accelererande elektrifiering ställer krav. Det reser också nya behov runt utveckling av teknologi, ökad och ny kompetens och hållbarhet. Digitaliseringen medger nya lösningar inom områden som fastighet, stadsutveckling med byggnation, mobilitet/transporter, fordon och industriproduktion. Utmaningen för näringslivet är att kunna visa hur integrationen av fristående teknologier och produkter bidrar till framtida energi- och resurseffektiviseringslösningar. Detta samtidigt som affärsnyttan påvisas för kunder och leverantörer på befintliga och nya marknader.

Hållbar livsmedelsförsörjning
En hållbar, konkurrenskraftig livsmedelsdelskedja måste kunna möta de utmaningar som finns i form av till exempel lönsamhet och behov av säkrad kompetensförsörjning. Konkurrenskraften behöver stärkas, ny teknologi omfamnas i utvecklingen av nya affärsmodeller och en ökad hållbar produktion och förädling av livsmedel uppmuntras. Då kan även efterfrågan stärkas på nya marknader.
Livsmedelskedjan står inför utmaningar men utveckling medger även nya möjligheter genom till exempel digitalisering, ökad forskning och innovation. Här finns stora tillgångar inom hela kedjan från primärproduktion via förädling och förpackning, till handel- och konsumentledet samt ett utvecklat innovationssystem. Här finns kopplingar till smart industri.

Life science, välfärdsteknik och e-hälsa

Vård- och omsorgsorganisationer står inför betydande utmaningar, där bland annat demografiska förändringar kräver innovation och nytänkande. Det kräver också utveckling av kompetens, implementering av lösningar för digitalisering/välfärdsteknik och nya sätt att organisera välfärdssektorn. Området kräver förnyelse och innovationsutveckling och här kan den industriella Life science- sektorn bidra. Branschen inkluderar ledande företag inom utveckling, produktion och distribution av läkemedel och medicinteknik, men även grundforskning och klinisk forskning. Dess bidrag gäller både i verksamheter som generellt i näringslivet. Det gäller även inom de verksamheter som beställer och levererar vård och omsorg och där igenom skapar nya marknader. Inom vård- och omsorgssektorn är behovet av en väl fungerande informationsförsörjning mellan olika nivåer och aktörer helt avgörande.

Hur ska finansieringen bidra till de globala målen?

Agenda 2030 är ett ramverk för nationell handling och globalt samarbete för hållbar utveckling. Agendan består av 17 globala mål. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

• Information om de globala målen på Globala målens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

De globala målen är en viktig del av Regionalfondens önskade långsiktiga effekter. 
 
Nedan listas de globala mål i Agenda 2030 som Tillväxtverket ser att ni kan bidra till. Ni som söker finansiering från Regionalfonden ska beskriva vilka av de globala målen som ert projekt bidrar till på lång sikt och på vilket sätt ni bidrar. Utgå från projektets insatser och förväntade resultat och ta del av beskrivningen av de globala målen i länken ovan. 
 
Beskriv också eventuella målkonflikter. Med det menas de negativa konsekvenser projektets insatser kan ha på de globala målen. 
 
Genom insatser som möter Östra Mellansveriges utmaningsområden förväntas projekten i denna utlysning bidra till ett eller flera av följande globala mål: 
 
3. God hälsa och välbefinnande 
5. Jämställdhet 
7. Hållbar energi för alla 
9. Hållbar industri, innovationer och infrastrukturer 
10. Minskad ojämlikhet 
12. Hållbar konsumtion och produktion 
13. Bekämpa klimatförändringarna 
 
Tillväxtverket ställer krav på att hållbarhet integreras i planering, genomförande och uppföljning av projektet. Att projektet arbetar med hållbarhet är en förutsättning för att kunna beviljas stöd från Regionalfonden. I Regionalfonden används hållbarhet som ett övergripande begrepp för jämställdhet, likabehandling, icke-diskriminering och miljö. I Min ansökan ska ni besvara frågor om hur ert projekt förhåller sig till och integrerar hållbarhet. Läs mer om hållbarhetsanalys i Tillväxtverkets EU-handbok
 
Potentiella målkonflikter 
Det är viktigt att ni tar hänsyn till och hanterar potentiella negativa konsekvenser som insatserna kan få för vissa globala mål. Ni ska i er ansökan beskriva eventuella målkonflikter och hur ni tänkt hantera dessa. Mål och delmål som riskerar påverkas negativt av insatserna är bland annat: 
 
För globalt mål 7 kan insatser för industriell omvandling vara mycket energikrävande, särskilt genom implementering och uppskalning av ny teknik. Det är därför viktigt att göra en bedömning av i vilken mån som investeringarna på kort sikt kan öka energiförbrukningen och därmed ha negativ effekt på delmål 7.2 "Öka andelen förnybar energi i världen". 
 
För globalt mål 8 kan insatser för hållbar produktion leda till att företag som lyckas implementera nya arbetssätt stärker sin konkurrenskraft, medan andra företag riskerar att slås ut. Detta medför i sin tur att arbetstillfällen kan förloras. Insatserna kan därmed få negativ effekt mot delmål 8.5 "Full sysselsättning och anständiga arbetsvillkor". 
 
För globalt mål 15 kan insatser för industriell omställning leda till ökad efterfrågan på förnybar elproduktion, energilagring och nätutbyggnad vilket har påverkan på ekosystem och biologisk mångfald. Efterfrågan på förnybar energi kan innebära exploatering med hög miljöpåverkan som kan göra att naturlandskapet blir mer fragmenterat. Detta kan bland annat göra det svårare för arter att förflytta sig när de anpassar sig till ett varmare klimat.​ 

Hur ska ni förbereda er inför ansökan?

Innan ni ansöker ska ni:

• ha en tydlig förändringsteori
• genomföra en hållbarhetsanalys
• göra en grundlig utredning kring om stöd helt eller delvis utgör statsstöd och vilka statsstödsregler som i så fall är tillämpliga för respektive stödmottagare och respektive arbetspaket.

Skicka in ansökan i god tid. Om er ansökan kommer in efter sista ansökningsdag kommer vi att avvisa den.

Om Tillväxtverket beviljar ert projekt stöd kommer ni att få ert stöd utbetalt i samband med att ni rapporterar era genomförda insatser. En förutsättning för att ni ska få pengarna utbetalade är att ni följer villkoren för stödet.

Ansökningar som har kommit in till Tillväxtverket är allmänna handlingar. Det betyder att Tillväxtverket måste lämna ut er ansökan om någon begär ut den. Innan handlingen lämnas ut görs alltid en sekretessprövning. Det är därför viktigt att ni är tydliga om någon del i er ansökan innehåller affärshemligheter som skulle kunna omfattas av sekretess.

Information om vad som gäller för stödet hittar ni i avsnittet "Planera" i handboken för EU-projekt 2021-2027.

• Planera - i handboken för EU-projekt 2021-2027

Vilka krav, villkor och regler gäller?

Om Tillväxtverket beviljar ert projekt kan ni få stöd för kostnader ni haft under projektperioden. En projektperiod kan tidigast starta det datum som ansökan elektroniskt kom in till Tillväxtverket. Ni kan inte få ersättning för kostnader ni haft innan projektperiodens start.

Er ansökan ska uppfylla kraven i utlysningen. Den ska tydligt beskriva de insatser och aktiviteter som bidrar till programmets politiska och specifika mål. Ansökan ska vara skriven på svenska eller något av de nationella minoritetsspråken. Tillväxtverket kommer att avslå ansökningar som inte uppfyller kraven.

EU-programmen styrs främst av följande förordningar:

• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058
• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060
• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056
• Förordning (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder

De styrande förordningarna kompletteras av Tillväxtverkets allmänna och särskilda villkor. För att projektet ska få stöd krävs det att projektet följer villkoren. Information om vilka krav och villkor som gäller för stödet finns samlat i handboken för EU-projekt 2021-2027.

• Krav och styrande dokument – i handboken för EU-projekt 2021-2027

Krav på projektutvärdering

Utvärdering av projekt ska ske i enlighet med Tillväxtverkets allmänna villkor och framgår av Tillväxtverkets beslut om stöd. Utvärdering av projekt ska ske i enlighet med Tillväxtverkets riktlinjer för projektutvärdering.

• Uppföljning och utvärdering – i handboken för EU-projekt 2021-2027
• Allmänna villkor - i handboken för EU-projekt 2021-2027

Utbetalning av stöd

Ni som ansöker om finansiering behöver ha en god likviditet för att kunna genomföra projektet. Utbetalning av stöd sker i efterskott för de kostnader som är betalda och uppfyller övriga krav för stödberättigande kostnader. Därför är det viktigt att ni planerar för likviditeten i projektet. Under vissa förutsättningar kan ni få förskottsutbetalning.

• Förskott för projekt med svag likviditet – i handboken för EU-projekt 2021-2027

Hållbarhetsanalys

Att projektet arbetar med hållbarhet är en förutsättning för att Tillväxtverket ska bevilja stöd från Regionalfonden och Fonden för en rättvis omställning. I Min ansökan ska ni besvara frågor om hur ert projekt förhåller sig till och integrerar hållbarhet.

• Hållbarhetsanalys – i handboken för EU-projekt 2021-2027

EU-stadgan och FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

EU-stadgan reglerar grundläggande rättigheter inom Europeiska unionen. FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förtydligar vad som krävs för att personer med funktionsnedsättning fullt ut ska få sina rättigheter uppfyllda som alla andra. Projekt som finansieras av Regionalfonden eller Fonden för en rättvis omställning får inte bryta mot dessa regler.

• Lev upp till EU-stadgan – i handboken för EU-projekt 2021-2027

Vilka villkor gäller för EU-finansierade projekt som kan gynna företag?

Stöd till organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr bland annat vilka typer av kostnader och hur stor andel av dem som får täckas genom stöd.

Statligt stöd till företag (ekonomisk verksamhet).

• Följ EU:s regler för statsstöd – i handboken för EU-projekt 2021-2027

Regler för vilka kostnader som är stödberättigande.

• Det här kan ni få stöd för – i handboken för EU-projekt 2021-2027

Tillväxtverket har kategoriserat företagsinriktade projekt i Regionalfonden genom ett antal olika boxar. Avsikten är att underlätta för er som söker att se olika alternativ och att förbereda projektansökningarna i enlighet med regelverket. De olika boxarna avspeglar de möjliga stödinsatser som gäller för den här utlysningen. Tillväxtverkets handläggare gör en slutgiltig bedömning av vilka statsstödsregler som är aktuella för er ansökan.

Projektägare/partners kan vara företag

Det är viktigt att du som sökande, och dina projektpartners vet om ni definieras som företag eller inte. Enligt EU:s statsstödsregelverk är ett företag en enhet som, oberoende av juridisk form, bedriver ekonomisk verksamhet med eller utan vinstsyfte. Med ekonomisk verksamhet avses all verksamhet som erbjuder varor/tjänster på en marknad.

Om ni eller en projektpartner är ett företag så påverkar det hur ert projektupplägg kan vara. Därför är det viktigt att ni läser på om statsstödsregelverket. Ert projekts verksamhet påverkar vilka statsstödsregler som kommer tillämpas.

Kommer ni arbeta med att utveckla stödstrukturer, till exempel:

• metodutveckling
• systemutveckling
• processutveckling
• nya modeller

så kan följande boxar vara aktuella: 3 och 8. Kontakta Tillväxtverket för att diskutera vidare era möjligheter.

Ta en tidig kontakt med Tillväxtverkets handläggare på Norra Mellansverigeprogrammet om ni vill diskutera möjligheterna att söka finansiering för ett projekt som innebär tillämpning av statsstödsboxar.

• Vägledning för statsstöd – i handboken för EU-projekt 2021-2027

Hur handläggs och beslutas er ansökan?

Tillväxtverket bedömer er ansökan utifrån beskrivna krav och kriterier. Vi bedömer ansökan i två steg. I det första steget säkerställer vi att ansökan uppfyller grundläggande krav, villkor och obligatoriska urvalskriterier. Vi bedömer om ansökan passar in i aktuellt program och aktuell utlysning.

I det andra steget bedömer vi kvaliteten i ert projekt utifrån fyra kvalitetskriterier.

En handläggare på Tillväxtverket kontaktar dig under handläggningen.

• Så bedömer och fattar vi beslut om er ansökan – i handboken för EU-projekt 2021-2027