Bidra till ökad digitalisering för framtidens städer
- Stänger 8 oktober 2024
- Hela Sverige
Nu är det möjligt för utvalda strategier för hållbar urban utveckling att söka stöd för genomförandet. I den här utlysningen är fokus på specifikt mål 1:2 Säkra nyttan av digitaliseringen. Insatserna ska bidra till ett Smartare Europa.
Vem kan söka?
För att kunna söka krävs att aktören finns omnämnd i den strategi för hållbar urban utveckling som projektet avser att implementera.
Vad kan ni söka för?
Projekt eller förstudier som bidrar till genomförandet av en utpekad strategi för hållbar urban utveckling.
Hur mycket kan ni få i stöd?
Ett projekt kan max beviljas 40 procent av sin totala budget i EU-stöd.
Vad handlar erbjudandet om?
Erbjudandet handlar om att genomföra insatser som kan skapa förutsättningar för att digitaliseringens möjligheter och relaterad teknik implementeras i städerna i en snabbare takt. Det innebär att svenska städer kan dra nytta av den fulla potentialen som digitaliseringen erbjuder för både ekonomisk utveckling och innovativ urban utveckling. Genom digitaliseringen öppnas möjligheter att stärka, komplettera och överbrygga brister i den byggda miljön. Det inkluderar användningen av nya kommunikationsmedel och innovativa sätt att förbättra tillgången till service och mötesplatser, samtidigt som det främjar en mer effektiv och hållbar resursanvändning. Dessutom kan digitaliseringen bidra till att skapa nya lösningar inom social innovation och främja socialt företagande.
Mer information
Vem kan söka?
Utlysningen syftar till implementeringen av följande strategier för hållbar urban utveckling som tagits fram via det Nationella regionalfondsprogrammet:
- Malmö stad Lokal strategi för hållbar urban utveckling (Malmö stad).
- Strategi Nätverksstaden Skaraborg (Skaraborgs kommunalförbund).
- Hållbar urban utveckling i Göteborgsregionen (Göteborgsregionens kommunalförbund).
- Strategi för hållbar urban utveckling i Jakobsberg (Järfälla kommun).
- Thriving Northern Cities - Nordliga städer leder klimatomställningen (Umeå kommun, Luleå kommun, Örnsköldsviks kommun, Östersunds kommun och Sundsvalls kommun)
- Botkyrka kommuns territoriella strategi för hållbar urban utveckling – kommunens norra delar (Botkyrka kommun)
- Gävleborg en funktionell nätverksregion (Gävleborgs län)
- Strategi för hållbar urban utveckling Eskilstuna kommun (Eskilstuna kommun)
- Levande Lund: en strategi för klimatneutral stadsutveckling (Lunds kommun)
- För ett livskraftigt Sörmland 2030 – Territoriell strategi för Sörmlands hållbara utveckling (Region Sörmland)
- Sydosttriangeln – En territoriell strategi för hållbar urban utveckling i sydöstra Sverige (Region Blekinge, Region Kalmar Län, Region Kronoberg, Karlskrona kommun, Kalmar kommun, Växjö kommun)
- Territoriell strategi – Hållbar urban utveckling i Regionalfonden För Örebro och Linköpings kommun (Örebro kommun och Linköpings kommun)
För att kunna söka krävs att aktören finns omnämnd i den strategi som projektet avser att implementera. Vänligen kontakta ansvarig för respektive strategi för att diskutera er huruvida er projektidé stämmer överens med strategin.
Potentiella stödmottagare inom denna utlysning är offentlig sektor offentliga forskningscentrum, universitet och högskolor, företag och ideell sektor.
Enskilda näringsidkare och privatpersoner kan inte söka stöd genom utlysningen. Däremot kan indirekt stöd i vissa fall beviljas inom ramen för ett projekt. I beslutet om stöd framgår det om enskilda näringsidkare eller privatpersoner är målgrupp för det indirekta stödet.
Vad kan ni söka för?
1.2 Säkra nyttan av digitaliseringen
Insatserna inom specifikt mål säkra nyttan av digitaliseringen handlar om att utveckla stödstrukturer och miljöer och infrastruktur där nyttan av digitaliseringen för invånare, företag och myndigheter kan testas, utvecklas och experimenteras med. Det kan exempelvis handla om:
- Strukturer för att samla in, sortera, visualisera och analysera information.
- Insatser för bland annat nätverkande, processutveckling samt test och demonstration.
Insatserna ska stödja Europas digitala politik och initiativ för att påskynda övergången till mer hållbara städer och samhällen. De kan med fördel komplettera insatser inom programmet för ett digitalt Europa. Insatserna bör dessutom bygga vidare på de befintliga strukturer och kompetenser som finns inom utpekade digitala hubbar.
Insatserna ska också bidra till att digitaliseringens potential används i planeringsprocessen i syfte att samla in, sortera, visualisera och analysera information om den byggda miljöns form och funktion genom t.ex. olika IoT (Internet of Things)-lösningar. Det skapar förståelse för hur byggda strukturer påverkar tillgången till resurser, såsom service, kommunikationer, parker och grönområden. Insatserna ska underlätta att data används som strategisk resurs för hållbar stadsutveckling. Digitaliseringen möjliggör mer kvalitativ planering och användning av mark och underlättas av att samla information i en gemensam digital miljö. Exempelvis ska insatserna bidra till ökad användning av så kallade ”digitala tvillingar” för att slå samman fysiska och virtuella objekt och utrymmen för att öka den experimentella potentialen i design, planering och förvaltning.
Insatserna inom detta mål ska även bidra till att digitaliseringen möjliggör ökat inflytande för stadens invånare och att forma sina stadsmiljöer genom digital demokrati. Insatserna för att nyttja digitala verktyg för samverkan mellan olika aktörer och öppna upp för ökat engagemang. Insatser för att motverka integritetsproblem och digitalt utanförskap kan även genomföras inom detta mål.
Om ni i projektet avser att arbeta med insatser som medför stöd till företag behöver ni förhålla er till EU:s regler för statsstöd. Läs mer under villkor.
Hur mycket kan ni få i stöd?
För att genomföra ert projekt kan ni få högst 40 procent i medfinansiering från Regionalfonden. Resterande 60 procent av er budget ska vara offentliga och/eller privata medel. Om projektet gynnar företag och stödet därmed kommer att utgöra statsstöd så finns det regler om hur stor andel av medfinansieringen som behöver vara offentlig/privat. Ni kan läsa mer om detta under avsnittet ”Vilka villkor gäller för EU-finansierade projekt som kan gynna företag?”.
Budgeten ska vara kostnadseffektiv. Tillväxtverkets handläggare gör en bedömning av budgeten, därför är det viktigt att ni kan förklara hur ni har tänkt när ni har planerat era kostnader.
Tillväxtverket använder sig av flera förenklade redovisningsalternativ. Läs mer om vilket alternativ som kan vara aktuellt för er ansökan i Tillväxtverkets handbok för EU-projekt 2021-2027.
När kan ni söka?
Ansökan öppnar 10 september och stänger 8 oktober 2024.
Hur länge kan projektet pågå?
Projektet kan som längst pågå till 31 december 2028.
Tillväxtverket kan komma att, inom programperioden, erbjuda beviljade projekt möjlighet att ansöka om utökad finansiering och förlängd projektperiod om det finns EU-medel kvar inom programmets budget i enlighet med gällande regelverk. En förutsättning är att projektägaren då kan visa att det finns tillräcklig nationell medfinansiering.
Hur ska finansieringen bidra till regionens övergripande utmaningar?
Jämlika städer
Befolkningen koncentreras allt mer till urbana områden. Städer har stor påverkan på klimat och miljö som ett resultat av konsumtion av varor och tjänster. Det är även stora skillnader både mellan och inom grannskap, stadsdelar och städer i en region men även mellan landsbygder och städer. Det finns segregation i svenska städer och det är en utmaning att skapa rättvisa och jämlika livsvillkor för alla.
Gröna städer
Förtätning behöver ske varsamt med hänsyn till klimatpåverkan, sociala aspekter, ekonomi, natur- och kulturmiljövärden. Utsläppen av kväveoxider från vägtransporter motsvarade 2017 cirka 40 procent av de totala utsläppen (Nationellt luftvårdsprogram 2019).
Produktiva städer
I städerna krävs anpassning av infrastruktur och offentliga tjänster med till exempel växande behov inom hälsa- och sjukvård. För att uppnå produktiva städer behövs kombination av tekniklösningar, beteendeförändringar, policyutveckling och omsorgsfull gestaltning och utformning av den fysiska miljö. Efterfrågan på hållbara lösningar behöver stärkas, cirkulära affärsmodeller och värdekedjor utvecklas. Effektivt nyttjande av resurser genom delandetjänster kopplat till exempelvis transporter och bostäder testas och implementeras.
Digitalisering och smarta städer
Digital teknik, digitala tjänster och datadriven verksamhetsutveckling är viktiga verktyg för städer att förbättra offentliga tjänster, bättre interagera med medborgarna, öka produktiviteten och hantera miljö- och hållbarhetsutmaningar. Potentialen i digitalisering inkluderar exempelvis delningsplattformar för mobilitet eller styrning för systemoptimeringar.
Hur ska finansieringen bidra till de globala målen?
Agenda 2030 är ett ramverk för nationell handling och globalt samarbete för hållbar utveckling. Agendan består av 17 globala mål. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.
Insatserna som utlysningen syftar till bidrar främst till Mål 11 Hållbara städer och samhällen. Mer specifikt bidrar utlysningen särskilt till:
- Mål 11.3 Inkluderande och hållbar urbanisering: Till 2030 verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning av bosättningar i alla länder.
- Mål 11.A Främja nationell och regional utvecklingsplanering: Främja positiva ekonomiska, sociala och miljömässiga kopplingar mellan stadsområden, stadsnära områden och landsbygdsområden genom att stärka den nationella och regionala utvecklingsplaneringen.
- Mål 11.B Implementera strategier för inkludering, resurseffektivitet och katastrofriskreducering: Till 2020 väsentligen öka det antal städer och samhällen som antar och genomför integrerade strategier och planer för inkludering, resurseffektivitet, begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och motståndskraft mot katastrofer samt utveckla och genomföra, i linje med Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015–2030, en samlad katastrofriskhantering på alla nivåer.
Alla projekt inom Regionalfonden ska också bidra till ökad jämställdhet (Mål 5). Mer specifikt bidrar utlysningen särskilt till:
- Mål 5.1 Utrota diskriminering av kvinnor och flickor: Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt
- Mål 5.5 Säkerställ fullt deltagande för kvinnor i ledarskap och beslutsfattande: Tillförsäkra kvinnor fullt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet
Urbaniseringen sker i allt snabbare takt vilket innebär att städer bör ligga i framkant vad gäller att adressera utmaningarna i Agenda 2030.
Hur ska ni förbereda er inför ansökan?
Innan ni ansöker ska ni:
- ha en tydlig förändringsteori
- genomföra en hållbarhetsanalys
Skicka in ansökan i god tid. Om er ansökan kommer in efter sista ansökningsdag kommer vi att avvisa den.
Om Tillväxtverket beviljar ert projekt stöd kommer ni att få ert stöd utbetalt i samband med att ni rapporterar era genomförda insatser. En förutsättning för att ni ska få pengarna utbetalade är att ni följer villkoren för stödet.
Ansökningar som har kommit in till Tillväxtverket är allmänna handlingar. Det betyder att Tillväxtverket måste lämna ut er ansökan om någon begär ut den. Innan handlingen lämnas ut görs alltid en sekretessprövning. Det är därför viktigt att ni är tydliga om någon del i er ansökan innehåller affärshemligheter som skulle kunna omfattas av sekretess.
Information om vad som gäller för stödet hittar ni i avsnittet "Planera" i handboken för EU-projekt 2021-2027.
Vilka krav, villkor och regler gäller?
Om Tillväxtverket beviljar ert projekt kan ni få stöd för kostnader ni haft under projektperioden. En projektperiod kan tidigast starta det datum som ansökan elektroniskt kom in till Tillväxtverket. Ni kan inte få ersättning för kostnader ni haft innan projektperiodens start.
Er ansökan ska uppfylla kraven i utlysningen. Den ska tydligt beskriva de insatser och aktiviteter som bidrar till programmets politiska och specifika mål. Ansökan ska vara skriven på svenska eller något av de nationella minoritetsspråken. Tillväxtverket kommer att avslå ansökningar som inte uppfyller kraven.
EU-programmen styrs främst av följande förordningar:
- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058
- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060
- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056
- Förordning (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder
De styrande förordningarna kompletteras av Tillväxtverkets allmänna och särskilda villkor. För att projektet ska få stöd krävs det att projektet följer villkoren. Information om vilka krav och villkor som gäller för stödet finns samlat i handboken för EU-projekt 2021-2027.
Krav på projektutvärdering
Utvärdering av projekt ska ske i enlighet med Tillväxtverkets allmänna villkor och framgår av Tillväxtverkets beslut om stöd. Utvärdering av projekt ska ske i enlighet med Tillväxtverkets riktlinjer för projektutvärdering.
- Uppföljning och utvärdering – i handboken för EU-projekt 2021-2027
- Allmänna villkor - i handboken för EU-projekt 2021-2027
Utbetalning av stöd
Ni som ansöker om finansiering behöver ha en god likviditet för att kunna genomföra projektet. Utbetalning av stöd sker i efterskott för de kostnader som är betalda och uppfyller övriga krav för stödberättigande kostnader. Därför är det viktigt att ni planerar för likviditeten i projektet. Under vissa förutsättningar kan ni få förskottsutbetalning.
Hållbarhetsanalys
Att projektet arbetar med hållbarhet är en förutsättning för att Tillväxtverket ska bevilja stöd från Regionalfonden och Fonden för en rättvis omställning. I Min ansökan ska ni besvara frågor om hur ert projekt förhåller sig till och integrerar hållbarhet.
EU-stadgan och FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
EU-stadgan reglerar grundläggande rättigheter inom Europeiska unionen. FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förtydligar vad som krävs för att personer med funktionsnedsättning fullt ut ska få sina rättigheter uppfyllda som alla andra. Projekt som finansieras av Regionalfonden eller Fonden för en rättvis omställning får inte bryta mot dessa regler.
Vilka villkor gäller för EU-finansierade projekt som kan gynna företag?
Stöd till organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr bland annat vilka typer av kostnader och hur stor andel av dem som får täckas genom stöd.
Statligt stöd till företag (ekonomisk verksamhet).
Tillväxtverket har kategoriserat företagsinriktade projekt i Regionalfonden genom ett antal olika boxar. Avsikten är att underlätta för er som söker att se olika alternativ och att förbereda projektansökningarna i enlighet med regelverket. De olika boxarna avspeglar de möjliga stödinsatser som gäller för den här utlysningen. Tillväxtverkets handläggare gör en slutgiltig bedömning av vilka statsstödsregler som är aktuella för er ansökan.
Det är viktigt att du som sökande, och dina projektpartners vet om ni definieras som företag eller inte. Enligt EU:s statsstödsregelverk är ett företag en enhet som, oberoende av juridisk form, bedriver ekonomisk verksamhet med eller utan vinstsyfte. Med ekonomisk verksamhet avses all verksamhet som erbjuder varor/tjänster på en marknad.
Om ni eller en projektpartner är ett företag så påverkar det hur ert projektupplägg kan vara. Därför är det viktigt att ni läser på om statsstödsregelverket. Ert projekts verksamhet påverkar vilka statsstödsregler som kommer tillämpas.
I denna utlysning är följande statsstödsboxar särskilt aktuella:
Box 2: Försumbart stöd/de minimis
Stöd inom box 2 gäller projekt som har kostnader för att stärka företag och där det ekonomiska värdet av det stöd som ges per företag är begränsat.
Box 8: Stöd till innovationskluster
Aktuell för projekt som har kostnader för att etablera eller utveckla innovationskluster. Syftet med projekten ska vara att stärka näringslivsutveckling via det företagsfrämjande aktörssystemet. Det kan exempelvis gälla olika slags innovations- och samverkansplattformar, inklusive digitala hubbar, där resurser för samarbete och företagsutveckling tillhandahålls.
Har ni andra projektupplägg så ska ni även tillämpa andra boxar (1 till 17). Ta en tidig kontakt med Tillväxtverket för att stämma av projektets insatser kopplade till statsstödsreglerna.
Tänk gärna på att beroende på upplägget för era insatser/aktiviteter/delaktiviteter så kan den tillåtna stödnivån för den offentliga sammantagna finansieringen i ert projekt variera.
Tillväxtverkets handläggare gör en slutgiltig bedömning av vilka statsstödsregler som är aktuella för er ansökan.
Hur handläggs och beslutas er ansökan?
Tillväxtverket bedömer er ansökan utifrån beskrivna krav och kriterier. Vi bedömer ansökan i två steg. I det första steget säkerställer vi att ansökan uppfyller grundläggande krav, villkor och obligatoriska urvalskriterier. Vi bedömer om ansökan passar in i aktuellt program och aktuell utlysning.
I det andra steget bedömer vi kvaliteten i ert projekt utifrån fyra kvalitetskriterier.
En handläggare på Tillväxtverket kontaktar dig under handläggningen.
Så ansöker ni
Skicka in er ansökan via e-tjänsten Min ansökan. Om utlysningen omfattar flera specifika mål kommer ni behöva välja ett av dessa. Läs mer om detta under rubriken "Vad handlar erbjudandet om".
Ni hittar obligatoriska bilagor som ska finnas med i er ansökan i handboken för EU-projekt 2021-2027. Här finns även information om e-tjänsten och de frågor och områden som ansökan innehåller i avsnittet "Så fyller ni i ansökan".
Kontakt
Programmets mejladress:
Hjälp att söka
Följande handbok gäller som vägledning för att söka detta stöd.