- Startsida
- Tillväxtverket
- Statistik och analys
- Statistik om företag
- Ekonomiska läget
- Ekonomiska läget 2022 - kvartal 4
Ekonomiska läget 2022 - kvartal 4
Fjärde kvartalet 2022 ökade omsättningen i det privata näringslivet jämfört med motsvarande kvartal 2021. Även sysselsättningen ökade jämfört med 2021. Under samma period minskade totala lönesummorna i alla län. Detta sammanföll med en minskning i Sveriges BNP, samtidigt som inflationen låg på en fortsatt hög nivå.
Svensk ekonomi minskade något fjärde kvartalet
Sveriges BNP minskade enligt SCB med 0,2 procent under det fjärde kvartalet 2022 jämfört med motsvarande kvartal 2021. Utvecklingen, efter säsongsrensning jämfört med tredje kvartalet 2022, är -0,5 procent. Detta sammanfaller med fortsatt stigande sysselsättning liksom fortsatt ovanligt hög ökningstakt i konsumentpriserna, inflationen enligt SCB. Inflationen har ökat för varje månad under det fjärde kvartalet 2022 och ligger på 10,2 procent i december 2022.
- SCB om BNP fjärde kvatalet 2022
Länk till annan webbplats. - SCB om sysselsättningen fjärde kvartalet 2022 Länk till annan webbplats.
- SCB om konsumentprisserna fjärde kvartalet 2022 Länk till annan webbplats.
Omsättningen i branscherna ökade fjärde kvartalet
Nettoomsättningen i fasta priser i näringslivet ökade det fjärde kvartalet 2022 med nästan 17 procent jämfört med det tredje kvartalet 2022. En förklaring till den stora ökningen kan vara att under tredje kvartalet 2022 skedde en minskning av nettoomsättningen. Jämfört med motsvarande kvartal 2021 ökade omsättningen med 6 procent. På längre sikt, sedan fjärde kvartalet 2019, har omsättningen ökat med 14 procent.
Handeln stod för störst andel av omsättningen under fjärde kvartalet 2022 med 29 procent av näringslivets totala omsättning, följt av Tillverkningsindustrin med 21 procent. Därefter följer Bygg (9 procent), Information och kommunikation (8 procent), Juridik och ekonomi (7 procent) samt Transport (5 procent). Andelarna är relativt stabila över tid, men sedan innan pandemin (kvartal 4 2019) har Handelns andel minskat med 1,7 procentenheter och Tillverkningsindustrin har ökat med 1.5 procentenheter. Omsättningen i de tio största branscherna ökade i samtliga branscher det fjärde kvartalet 2022 jämfört med kvartalet före. Störst ökning skedde inom Juridik och ekonomi med en ökning på 40 procent följt av Energi (35 procent). Bland resterande resterande 10 branscher i näringslivet märks både ökningar (Jordbruk, skogsbruk och fiske 25 procent) och minskningar (Hotell och restaurang -13 procent), men dessa branscher utgör endast en mindre andel av totala näringslivet.
Sheet1
| 2018 K1 | 2018 K2 | 2018 K3 | 2018 K4 | 2019 K1 | 2019 K2 | 2019 K3 | 2019 K4 | 2020 K1 | 2020 K2 | 2020 K3 | 2020 K4 | 2021 K1 | 2021 K2 | 2021 K3 | 2021 K4 | 2022 K1 | 2022 K2 | 2022 K3 | 2022 K4 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Handel | 714,2 | 825,2 | 750,2 | 831,7 | 735,0 | 822,1 | 788,7 | 862,7 | 762,5 | 768,6 | 776,9 | 854,9 | 769,2 | 847,3 | 794,0 | 885,5 | 817,1 | 905,0 | 843,4 | 928,9 |
| Tillverkning | 522,8 | 571,9 | 508,2 | 580,5 | 545,1 | 560,7 | 512,2 | 544,0 | 533,4 | 467,4 | 450,0 | 536,9 | 527,9 | 571,5 | 510,9 | 592,1 | 616,0 | 656,2 | 585,0 | 669,1 |
| Bygg | 186,4 | 228,0 | 209,7 | 269,3 | 195,2 | 232,4 | 210,9 | 268,8 | 200,3 | 234,3 | 208,3 | 262,8 | 191,9 | 248,1 | 219,7 | 288,4 | 214,8 | 265,3 | 229,3 | 299,6 |
| Information och kommunikation | 167,2 | 171,4 | 158,8 | 202,2 | 175,6 | 176,5 | 163,7 | 200,6 | 185,3 | 174,9 | 159,8 | 219,1 | 177,8 | 197,4 | 177,7 | 235,6 | 198,1 | 207,4 | 197,8 | 251,7 |
| Juridik och ekonomi | 172,2 | 191,7 | 158,2 | 209,8 | 173,8 | 186,6 | 164,3 | 211,2 | 172,7 | 172,1 | 152,8 | 210,9 | 168,0 | 187,4 | 154,3 | 222,5 | 182,2 | 195,7 | 166,0 | 231,6 |
| Transport | 129,6 | 136,6 | 131,4 | 143,1 | 131,1 | 138,9 | 134,3 | 141,2 | 126,6 | 111,9 | 112,2 | 126,0 | 116,7 | 128,7 | 128,9 | 149,1 | 141,9 | 156,4 | 146,3 | 156,2 |
| Energi | 99,3 | 85,5 | 72,3 | 94,6 | 115,9 | 85,4 | 67,3 | 90,6 | 93,5 | 68,8 | 59,3 | 75,2 | 105,5 | 84,7 | 78,4 | 114,6 | 142,9 | 113,8 | 111,1 | 150,2 |
| Finans | 95,9 | 119,4 | 109,5 | 112,6 | 109,1 | 122,3 | 123,3 | 143,4 | 99,4 | 99,1 | 116,3 | 135,3 | 104,9 | 156,6 | 154,4 | 178,3 | 100,5 | 117,1 | 115,8 | 134,6 |
| Uthyrning | 81,5 | 83,5 | 82,8 | 90,8 | 84,4 | 87,0 | 88,6 | 93,0 | 81,6 | 63,2 | 63,6 | 71,5 | 63,5 | 73,1 | 75,2 | 88,3 | 82,0 | 97,4 | 95,8 | 108,3 |
| Fastighet | 86,8 | 88,1 | 86,7 | 93,7 | 90,5 | 90,8 | 91,9 | 95,2 | 94,7 | 92,0 | 91,6 | 97,6 | 101,5 | 100,2 | 93,9 | 98,4 | 100,8 | 96,1 | 93,1 | 99,2 |
Omsättningen växte i de flesta branscher 2022 jämfört med 2021
Totalt sett ökade omsättningen i näringslivet med 8 procent mellan 2021 och 2022. Däremot finns det stora skillnader mellan de olika branscherna. Störst ökning återfinns i branscherna Energi (35 procent), Uthyrning och fastighet (28 procent) och Hotell och restaurangverksamhet (23 procent). Fem branscher hade en negativ tillväxt mellan 2021 och 2022 där störst minskning återfinns i Finans- och försäkringsverksamhet (-21 procent).
En trolig förklaring till att ökningen i Hotell- och restaurangverksamhet är stor kan vara att det handlar om en återhämtning efter pandemin. Under delar av 2021 rådde restriktioner som påverkade branschen. Jämförs denna branschs tillväxt tre år tillbaka, det vill säga innan pandemin, är tillväxten 1 procent. Det innebär att Hotell- och restaurangbranschen precis har återhämtat sig från de nivåer som den låg på innan pandemin. Störst ökning jämfört med innan pandemin (2019) återfinns i branscherna Energi (44 procent) och Utvinning av mineral (28 procent). En trolig förklaring till ökningen i Energisektorn är till följd av ökade energipriser de senaste åren.
Totala lönesummorna minskade i alla län
De totala lönesummorna, justerat för inflation och säsongseffekter, minskade fjärde kvartalet 2022 med 2,8 procent jämfört med föregående kvartal. Minskningen jämfört med fjärde kvartalet 2021 var 3,9 procent.
Jämförs fjärde kvartalet 2022 med motsvarande kvartal 2021 minskade de totala lönesummorna i alla län. Minst var nedgången i Blekinge län (-1,6 procent) och Hallands län (-26 procent). Störst var nedgången i Gävleborgs (-5,3 procent), Kalmar (-4,9 procent) och Västernorrlands län (-4,8 procent). Jämförs i stället den relativa utvecklingen de senaste tre åren, från fjärde kvartalet 2019 till samma kvartal 2022, märks viss samvariation mot utvecklingen senaste året. I genomsnitt är utvecklingen sedan fjärde kvartalet 2019 svagast bland de län som även hade svagast utveckling sedan fjärde kvartalet 2021. Starkast utveckling de senaste tre åren hade Uppsala län (+2,7 procent) och Hallands län (+1,5 procent).
1 år
| Blekinge län | Hallands län | Örebro län | Uppsala län | Gotlands län | Västra Götalands län | Jämtlands län | Norrbottens län | Östergötlands län | Södermanlands län | Jönköpings län | Värmlands län | Västerbottens län | Skåne län | Stockholms län | Västmanlands län | Kronobergs län | Dalarnas län | Västernorrlands län | Kalmar län | Gävleborgs län | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Procentuell förändring 1 år | -1,6 | -2,6 | -2,7 | -2,8 | -2,8 | -2,9 | -3,4 | -3,4 | -3,5 | -4,0 | -4,0 | -4,0 | -4,1 | -4,2 | -4,2 | -4,4 | -4,4 | -4,7 | -4,8 | -4,9 | -5,3 |
3 år
| Uppsala län | Hallands län | Skåne län | Stockholms län | Västra Götalands län | Östergötlands län | Gotlands län | Jämtlands län | Norrbottens län | Västerbottens län | Kronobergs län | Örebro län | Södermanlands län | Värmlands län | Blekinge län | Jönköpings län | Dalarnas län | Kalmar län | Västernorrlands län | Gävleborgs län | Västmanlands län | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Procentuell förändring 3 år | 2,8 | 1,5 | 1,2 | 0,6 | 0,5 | 0,3 | 0,3 | 0,0 | 0,0 | -0,2 | -0,3 | -0,3 | -0,4 | -0,6 | -0,7 | -1,7 | -2,0 | -2,8 | -2,9 | -3,3 | -4,8 |
Varierande utveckling i länen
I detta avsnitt jämför vi totala löneinkomster och antal sysselsatta från och med första kvartalet 2019 till tredje kvartalet 2022. Detta är en övergripande indikation på den ekonomiska aktiviteten som även täcker in de senaste kvartalen, för vilka SCB ännu ej publicerat regionalräkenskaper. Totalt under denna period har lönesummorna minskat med 2,5 procent samtidigt som sysselsättningen har ökat med 2,8 procent.
Det finns däremot stor variation mellan länen i hur denna utveckling sett ut. Sedan första kvartalet 2019 har lönesummorna ökat mest i Stockholms och Uppsala län (+3 procent i båda). Lönesummorna minskade mest i Blekinge (-5 procent) och Dalarnas län (-3,5 procent). Antal sysselsatta har ökat som mest i Norrbottens (+9,4 procent) samt Uppsala och Skåne län (+7,6 respektive 5,6 procent). Störst minskning av antal sysselsatta har skett i Gotlands (-8,1 procent) och Värmlands län (-6,1 procent).
Index
| 2019 K1 | 2019 K2 | 2019 K3 | 2019 K4 | 2020 K1 | 2020 K2 | 2020 K3 | 2020 K4 | 2021 K1 | 2021 K2 | 2021 K3 | 2021 K4 | 2022 K1 | 2022 K2 | 2022 K3 | 2022 K4 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lönesumma | 100,0 | 99,2 | 96,6 | 95,8 | 96,0 | 93,5 | 94,5 | 95,8 | 95,8 | 96,7 | 97,6 | 96,7 | 97,8 | 97,7 | 96,3 | 95,1 |
| Sysselsatta | 100,0 | 101,8 | 103,1 | 100,9 | 100,6 | 96,0 | 95,5 | 96,9 | 93,2 | 94,7 | 95,1 | 90,0 | 93,2 | 96,3 | 99,3 | 105,2 |
Utvecklingen av sysselsättningen 2022 är hög i de flesta län
Lönesummorna mellan åren 2021 och 2022 minskade i princip alla län. Enda undantaget är Blekinge län där utvecklingen var närmast oförändrad på 0,1 procent. Största minskningen återfinns i Västernorrland och Gävleborg på 3,8 respektive 3,3 procent.
Till skillnad från lönesummorna hade sysselsättningen en positiv utveckling mellan åren 2021 och 2022. Den ökade i 16 av 21 län. Störst ökning återfanns i Gävleborgs län (6,3 procent). Även Blekinge, Uppsala och Värmlands län hade en ökning på nära 6 procent. Störst minskning av sysselsättningen skedde i Södermanlands och Östergötlands län på närmare 3 procent.
Det finns en tydlig skillnad mellan utvecklingen av sysselsättningen och lönesummorna. Sysselsättningen har ökat under 2022 medan löneutvecklingen snarare har gått åt andra hållet. För många regioner sammanfaller en stor ökning av sysselsättningen med en liten minskning av lönesumman, exempelvis i Uppsala, Blekinge och Norrbottens län. Däremot avviker Gävleborgs län från denna samvariation som har en relativt stor ökning av sysselsättningen samtidigt som minskningen av lönesummorna är näst högst i landet.
Faktaruta om statistiken
Data över omsättning kommer från SCB:s momsregister och inkluderar endast företag som omsätter minst en miljon kronor samt lämnar deklaration per månad. Totalt finns 608 branscher (SNI4-nivå) representerade i underlaget. Omsättning deflateras mot BNP. Data över lönesummor beräknas av Statistiska centralbyrån (SCB) utifrån arbetsställets län och en modellberäkning där ett företags lönesumma divideras med antal anställda, räknas upp per arbetsställe och summeras per län. Antal sysselsatta per län är hämtat från SCB Arbetskraftsundersökning (AKU) regionala tabeller.