Ekonomiska läget 2022 - kvartal 2

Under andra kvartalet 2022 växte Sveriges BNP och den totala sysselsättningen, samtidigt som inflationen låg på en ovanligt hög nivå. Omsättningen i det privata näringslivet ökade med nästan 9 procent, jämfört med motsvarande kvartal förra året.

Omsättningen i privata näringslivet ökade under första halvåret

Sveriges BNP ökade under andra kvartalet 2022 med 3,8 procent jämfört med andra kvartalet 2021, efter justering för prisökningar enligt SCB Under samma period ökade omsättningen i det privata näringslivet med nästan 9 procent enligt SCB. Detta sammanfaller även med ökande sysselsättning liksom ovanligt hög ökningstakt i konsumentpriserna, inflationen, där konsumentprisindex i juni ökade med 8,5 procent på årsbasis.

• SCB: BNP ökade andra kvartalet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
• SCB: Sysselsättningen ökade andra kvartalet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Störst omsättning under andra kvartalet 2022 stod Handeln för med 30 procent följt av Tillverkningsindustrin med 22 procent. Däref ter följer Bygg (9 procent), Information och kommunikation (7 procent), Juridik och ekonomi (6,5 procent) samt Transport (5 procent). Omsättningen ökade i samtliga av de sex största branscherna jämfört med andra kvartalet 2021 respektive andra kvartalet 2019.

Ser vi till de resterande 11 mindre branscherna, vilka utgör cirka 7 procent av marknaden, ökade omsättningen i de flesta branscher. När vi jämför andra kvartalet 2021 med andra kvartalet 2022 så ökade branschen Hotell- och restaurang med 60 procent. Relativt stora ökningar märks även inom branschen Kultur, nöje och fritid (+35 procent) liksom inom branschen Uthyrning och resetjänster (+42 procent). Dessa ökningar kan ses i ljuset av att de restriktionerna som infördes med anledning av pandemin släpptes under denna period.

Lönesummorna i stort sett oförändrade

Ovan kunde vi se hur omsättningen ökade under första halvan av 2022. Under samma period som omsättningen ökade så ökade även den totala mängden utbetalade lönesummor, dock endast om vi räknar nominellt. På grund av de stora ökningarna av konsumentprisindex var lönesummorna, justerat för inflation och säsongseffekter, i stort sett oförändrade under andra kvartalet 2022, både jämfört med ett och fyra kvartal tidigare.

Bland länen varierar dock utvecklingen. Jämför vi andra kvartalet 2021 med andra kvartalet 2022 så minskade de totala lönesummorna i de flesta län, med störst nedgång i Västernorrlands (-3,1 procent), Dalarnas (-2 procent) och Gävleborgs län (-1,9 procent). I Uppsala, Blekinge och Hallands län ökade lönesummorna med 1,3 procent. Jämför vi istället utvecklingen de senaste tre åren, från andra kvartalet 2019 till andra kvartalet 2022, märks viss samvariation mot utvecklingen senaste året dock med stor spridning. I genomsnitt hade de län med svagast utveckling senaste fyra kvartalen även relativt svagare utveckling senaste tre åren, jämfört med andra län. Störst ökning på tre års sikt hade Stockholms län och störst minskning märks i Blekinge län.

På längre sikt syns mer tydliga trender. Jämför vi regionernas utveckling från första kvartalet 2008 till andra kvartalet 2022 med utvecklingen från första kvartalet 2019 till andra kvartalet 2022 kan vi se att de regioner som hade relativt högre tillväxt av lönesummor åren 2019—2022 i genomsnitt även hade högre tillväxt under perioden 2008—2022.

Varierande tillväxt i länen

Den ekonomiska utvecklingen i de olika länen varierar. Här jämför vi förändringarna de senaste tre åren, från och med andra kvartalet 2019, av den totala mängden löneinkomster och sysselsättning. Detta är en övergripande indikation på den ekonomiska aktiviteten som vi kan följa för de år och kvartal som SCB ännu ej publicerat regionalräkenskaper för.

Lönesummorna ökade mest i Stockholm (7 procent), Uppsala (6 procent) och Skåne län (6 procent). Lönesummorna minskade mest i Blekinge (-1,1 procent), Västmanlands (-0,6 procent) och Dalarnas län (-0,4 procent). Antal sysselsatta har ökat mest i Norrbotten (10 procent), Västerbotten (9 procent) och Uppsala län (6 procent). Störst minskning av antal sysselsatta märks i Kalmar (-7 procent), Gotlands (-6 procent) och Västmanlands län (-5 procent).