Ekonomiska läget 2021 - kvartal 2

Under andra kvartalet 2021 ökade löneinkomsterna i samtliga Sveriges län. Jämfört med 2018 har Blekinge störst produktionsnedgång av regionerna, och är det enda länet med en negativ löneutveckling. Flera branscher har nu återhämtat sig jämfört med förra årets låga omsättningsnivåer. Branscher med koppling till besöksnäringen har dock fortsatt lägre omsättningsnivåer än före coronakrisen.

I denna artikel ges en bild av utvecklingen för löner, omsättning och produktion under det andra kvartalet 2021. Först presenteras resultaten av Tillväxtverkets studie rörande produktionsmängd som belyser regionernas utveckling per kvartal. Därefter redovisas den ekonomiska utvecklingen i Sveriges branscher med hjälp av omsättningsdata från SCB. Omsättningsutvecklingen redovisas först branschövergripande, följt av en fördjupning för besöksnäringen.

Löneinkomsterna ökade i samtliga regioner

Löneinkomster per region är ett centralt mått för att mäta ekonomisk aktivitet. Under andra kvartalet 2021 ökade löneinkomsterna i samtliga Sveriges län, säsongsrensat och jämfört med föregående kvartal. Mest ökade löneinkomsterna i Kronobergs och Stockholms län med runt 2 procent på ett kvartal. Minst ökning hade Gotland där ökningen av lönesumman var marginell. Genomsnittet för alla län låg på 1,08 procent under andra kvartalet jämfört med första kvartalet 2021. En delförklaring är den positiva utveckling av sysselsättningsgraden som har ökat under hela 2021. När fler människor är i arbete ökar de samlade löneinkomsterna därefter.

Ser man till utvecklingen från när coronakrisen fick ekonomiska konsekvenser - första kvartalet 2020 - har de genomsnittliga löneinkomsterna för regionerna vuxit med 2,6 procent. Det är klart mer än den svenska inflationstakten som ökat med 1,04 procent enligt konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) och 0,95 procent enligt konsumentprisindex (KPI) för samma period. I diagrammet ovan ses Gotland ha sämst placering gällande ökning av lönesummor kvartal två 2021, men ser man till perioden innan corona, fem kvartal tillbaka, har länet en mittenplacering. Blekinges löneinkomster ökade med 1 procent sett från fem kvartal tillbaka, varav merparten av ökningen skedde kvartal två 2021. Givet utvecklingen ser vi att krisen inte resulterade i en procentuell nedgång av lönesummor, däremot kan ökningstakten, givet ingen coronakris ha mattats av något.

Stora variationer i regionernas produktionsutveckling

Med hjälp av löner och sysselsättning beräknar vi en produktionsindikator per kvartal och län, som är ett estimat för produktion. Jämfört med lönesummornas utveckling är resultaten för produktionsindikatorn mer varierande. När vi jämför utvecklingen andra kvartalet 2021 med föregående kvartal visar våra beräkningar på en stor procentuell ökning främst i Blekinge och Södermanlands län och en procentuell minskning i bland annat Västmanlands och Dalarnas län.

Trots en positiv utveckling av produktionsindikatorn för Blekinge under det senaste kvartalet har länet fortsatt lägre nivåer av produktion jämfört med innan krisen, det vill säga när utvecklingen under andra kvartalet 2021 jämförs med första kvartalet 2020. Störst ökning har skett i Örebro och Kronobergs län. Som de båda diagrammen visar så återspeglar de kortsiktiga variationerna mellan län inte den långsiktiga utvecklingen. Den starkt positiva utvecklingen som vissa län har haft under det senaste kvartalet, exempelvis Blekinge och Värmland, kan till stora delar förklaras av konvergens från negativa siffror under coronakrisen.

Samtliga läns utveckling sedan 2018

Här följer en sammanställning av antal personer i sysselsättning, lönesummor och produktionsindikatorn för alla län i Sverige, redovisat som en tidsserie med indexerad utveckling per kvartal 2018–2021. Index 2018 K1 =100. Produktion för 2020 och 2021 baseras på predikterade värden. Införande av den nya ramlagen för social statisk innebär ett brott i tidsserierna med start januari 2021. Säsongsrensade och utjämnade värden kan därför i dagsläget endast användas för jämförelser inom 2021, se SCB:s hemsida för mer information.

Lönesummorna har ökat i alla län förutom Blekinge där de har minskat med 1,1 procent sen 2018. Störst positiv utveckling av lönesummorna har skett i Stockholms län med 10,8 procent, tätt följt av Skåne län på 9,7 procent. Utvecklingen av produktionsindikatorn har varierat mellan regionerna sedan 2018. Flertalet län har en svagt positiv eller svagt negativ utveckling. Blekinge ligger sämst till med en nedgång på 6,8 procent följt av Dalarna, Gävleborgs, Kalmar samt Jämtlands län som alla ser en nedgång på under 2 procent. Bäst utveckling av produktions­indikatorn har återigen Stockholms län haft med en utveckling som matchar den för lönesummor på 10,7 procent. Detta följt av Gotland, Uppsala, Skåne samt Kronobergs län som i genomsnitt visar en uppgång med 5 procent.

Ökad omsättning för näringslivet under årets andra kvartal

Omsättningen i näringslivet ökade med 17 procent under det andra kvartalet, jämfört med motsvarande kvartal 2020. Den höga siffran förklaras av den låga nivån som rådde ett år tillbaka på grund av coronakrisen. Jämförs i stället utvecklingen för andra kvartalet med motsvarande kvartal 2019 var ökningen nämnvärt mindre, 7 procent. För särskilt drabbade branscher ser vi tendenser till återhämtning från den djupaste krisen men fortfarande på lägre nivåer än innan coronapandemin. Det visar omsättningsuppgifter från SCB baserat på företag som omsätter minst en miljon kronor.

Branscher återhämtar sig från krisåret

Gemensamt för flertalet branscher var ett omsättningstapp det andra kvartalet 2020. Värst drabbade var branscherna i tjänstesektorn med omfattande omsättningstapp för hotell och restaurang, transporter, resetjänster, kultur och nöjen samt delar av handeln. Särskilt hårt drabbade var branscher med anknytning till turism och resande. Mot den bakgrunden, att 2020 var ett krisår, kan vi tolka omsättningsutvecklingen andra kvartalet 2021 jämfört med andra kvartalet 2020 som ett mått på återhämtning från krisen. I diagrammet nedan, som visar hur omsättningen utvecklat sig kvartalsvis jämfört med motsvarande kvartal föregående år, kan vi se hur branscher under andra kvartalet 2021 (längst till höger) återhämtat sig från förra årets låga nivåer.

Drabbade branscher fortfarande under nivåerna före krisen

För att få en uppfattning om var omsättningen det andra kvartalet 2021 låg i förhållande till normala omständigheter används andra kvartalet 2019 som jämförelsepunkt. Diagrammet nedan visar omsättningsutvecklingen det andra kvartalet 2021 jämfört med andra kvartalet normalåret 2019 (rosa stapel) och krisåret 2020 (blå stapel), för några utvalda branscher samt näringslivet som helhet. Omsättningen i näringslivet som helhet ökade med 7 procent jämfört med andra kvartalet 2019 och med 17 procent jämfört med andra kvartalet 2020.

Omsättningssiffrorna tyder på att branscher som drabbades hårt när coronakrisen slog till har lyckats ta sig upp från den djupaste krisen, men inte alltid till den grad att de är tillbaka på nivåer som var före krisen. För hotell och restaurang skedde det under andra kvartalet 2021 en återhämtning med 24 procent från 2020, men jämfört med innan krisen var branschens omsättning fortfarande 27 procent lägre. En liknande situation ser vi för transportsektorn, med en omsättningsökning under andra kvartalet 2021 med 16 procent från år 2020, men fortsatt 4 procent lägre än motsvarande kvartal 2019. Tillverkningsindustrin återhämtade sig från föregående år, med en omsättning som låg 24 procent över nivån 2020. Utvecklingen var positiv för industrin även sett till nivån före krisen, med 6 procent över nivån 2019.

Hur har utvecklingen sett ut under coronaperioden som helhet?

För att få en samlad bild av coronapandemins påverkan på näringslivet har omsättningen för hela coronaperioden, de senaste fem kvartalen, summerats och jämförts mot summan av de fem motsvarande kvartalen före coronapandemin (se diagram nedan). Sedan coronakrisen slog till har näringslivets omsättning ökat med 1 procent. Utvinning av mineral har störst positiv procentuell utveckling med en omsättningsökning på 33 procent under perioden. Ökningen sammanfaller med stigande råvarupriser, där prisökningen på metaller varit särskilt framträdande. Hotell och restaurang har störst negativ procentuell utveckling med en omsättningsminskning på 30 procent under perioden.

Hur går det för Sveriges besöksnäring?

Coronapandemin har minst sagt skakat om besöksnäringen med stora kortsiktiga förändringar i näringens förutsättningar. Vilka förändringar som är tillfälliga och vilka som kan leda till mer långsiktiga förändringar får framtiden utvisa. Att restriktioner har lättat och att länder öppnat i större omfattning skapar förutsättningar för att en återhämtning tar fart under hösten. Till exempel visar flygstatistik från Swedavia på att resandet under september månad 2021 ökat kraftigt jämfört med motsvarande månad förra året.

Coronakrisens effekter på besöksnäringen kan delas in i fyra huvudsakliga delar: förändringar i utländsk turism i Sverige, förändringar i svensk turism utomlands, förändringar i svensk turism i Sverige, och andra konsumtionsförändringar till följd av pandemin. Minskad utländsk turism i Sverige påverkar bland annat boendeanläggningar och gränshandeln, medan minskad svensk turism utomlands främst påverkar resebyråtjänsterna. Effekter på svensk turism i Sverige till följd av pandemin har gett upphov till efterfrågeminskningar inom vissa sektorer/områden och efterfrågeökningar inom andra. Exempelvis kan vi anta att utnyttjandet av och efterfrågan på fritidshus i Sverige har ökat.

Stark återhämtning – men från väldigt låg nivå

Besöksnäringen återhämtade sig starkt från föregående år men låg fortfarande långt under nivån 2019. För det andra kvartalet 2021 ökade omsättningen i besöksnäringen med nästan 40 procent jämfört med samma kvartal 2020. Den höga siffran förklaras av den låga nivån som rådde ett år tillbaka på grund av coronakrisen. Jämförs i stället utvecklingen för andra kvartalet med motsvarande kvartal 2019 var omsättningen fortfarande 38 procent lägre. Med andra ord utgjorde omsättningen för besöksnäringen 62 procent av omsättningsnivån ett normalår.

Att besöksnäringen i andra kvartalet 2021 låg långt under nivåerna före krisen framgår av diagrammet nedan, som visar omsättningsnivån i miljarder kronor för besöksnäringen mellan K2 2019 och K2 2021.

Stora förändringar för researrangörer och lufttransport

Delbranscherna som ingår i besöksnäringen tappade alla i omsättning andra kvartalet 2020 i samband med coronapandemins utbrott och införandet av restriktioner. Två enskilda branscher som drabbades snabbast och hårdast av coronapandemin var resebyråer/researrangörer och luftfarten. Under andra kvartalet 2020 återstod endast 5 respektive 6 procent av den omsättning som branscherna hade ett år tidigare. Som diagrammet ovan visar blev resebyrå- och researrangörverksamheternas del av besöksnäringens sammanlagda omsättning nästan obefintlig i andra kvartalet 2020.

Från de låga nivåerna som rådde för delbranscherna i andra kvartalet 2020 ser vi mer eller mindre höga utvecklingstal när dessa ställs i relation till omsättningen andra kvartalet 2021. Samtliga delbranscher visar en positiv utveckling, vilket visar på att de återhämtat sig från den djupaste krisen. Resebyrå- och researrangörsverksamhet och lufttransport sticker ut med påfallande höga staplar, vilket förklaras av de mycket låga nivåerna ett år tillbaka. I princip alla delbranscher hade i andra kvartalet 2021 en omsättning som fortfarande låg under nivån före krisen, vilket framgår av de rosa staplarna i diagrammet som visar utvecklingen jämfört med 2019. Inte förvånande låg resebyråer/researrangörer och lufttransport längst ifrån det ”normala”, med 73 procent lägre omsättning.

Ett minskat resande under coronapandemin har, förutom på luftfarten, haft negativa ekonomiska effekter på andra transportsätt med passagerartrafik. Det andra kvartalet 2021 ökade omsättningen för sjöfart med 19 procent jämfört med 2020, men var fortfarande halverad jämfört med 2019. För väg- och järnvägstransport såg situationen något ljusare ut med högre återhämtning och mindre skillnad från 2019 års nivåer. Restaurang- och caféverksamhet har, i relation till andra delbranscher inom besöksnäringen, klarat sig bättre. Det kan förklaras av att delbranschen inte är lika beroende av turism och resande, då restauranger och caféer även i hög utsträckning konsumeras av lokala konsumenter.

Besöksnäringen omfattar en hög andel små företag. Företag som omsätter mindre än en miljon deklarerar moms årsvis, vilket innebär att de inte kommer med i de kvartalsvisa uppgifterna som redovisas. För att ge en bild av situationen inklusive mindre företag i besöksnäringens delbranscher redovisas här omsättningsutvecklingen för helåret 2020 jämfört med helåret 2019. Resebyrå- och researrangörsverksamhet tappade mest (-70%) under 2020, följt av Lufttransport (-67%). För Sjöfart, Kultur och nöje samt Logiverksamhet var omsättningen nästan halverat under 2020 jämfört med 2019.

Inom varuhandeln var omsättningsutvecklingen positiv för Dagligvaruhandel och Sällanköpsvaruhandel, med 3 respektive 2 procent. Handeln som redovisas här inkluderar generellt bara handel som sker på plats, medan handel som sker på distans via postorder och partihandel inte är med. Trots att gränshandeln mer eller mindre upphörde under 2020 tyder siffrorna på att andra delar av handeln gått bra. En högre prioritering av hemmiljön, till följd av ändrade konsumtionsmönster under coronakrisen, syns till exempel i siffrorna för dagligvaru- och bygghandeln. Däremot var omsättningsutvecklingen för Drivmedelshandel negativ, en minskning med 18 procent, vilket kan förklaras av ett minskat resande under coronakrisen.

• Branschnyckel för besöksnäringen Excel, 26.4 kB.