Stöd för att utveckla företagsklimatet i 39 landsbygdskommuner

Bakgrund

I kommuner med demografiska och geografiska utmaningar kan det vara svårt att prioritera utvecklingsarbetet eller avsätta resurser för samverkan med andra som rör näringslivsutveckling. Även näringslivet i dessa kommuner har särskilda utmaningar som påverkar deras möjligheter att utvecklas det kan handla om negativ befolkningsutveckling, långa avstånd till kunder och leverantörer samt glesa servicestrukturer.

Tillväxtverket fördelar 1 760 000 kronor per år till varje kommun för att kunna genomföra generella näringslivsfrämjande insatser. Uppdraget som pågår mellan 2022 – 2024 är en fortsättning på ett tidigare uppdrag som startade 2018.

Mål

Det övergripande målet med uppdraget är att stärka berörda kommuners förutsättningar att utveckla näringslivet och företagsklimatet. Tillväxtverkets insatser under uppdraget ska bidra till att kommunerna stärker sina förmågor och sina arbetssätt för att arbeta långsiktigt och strategiskt med näringslivsutveckling. Tillväxtverket ska också ta fram kunskap om vilka insatser som kommunerna väljer att göra för att stärka företagsklimatet.

Här är de 39 kommuner som får ta del av statsbidraget:

Insatser - så förbättrar kommunerna företagsklimatet

Kommunerna genomför årligen över 500 aktiviteter. Det vittnar om ett stort engagemang att hitta nya vägar för att stärka företagsklimatet. Vad är det då för aktiviteter som kommunerna väljer att satsa på?

Flera av kommunerna stärker sina organisationer genom att anställa personal. Det handlar främst om tjänster som kan klassas som generella näringslivsfunktioner så som näringslivsutvecklare och näringslivsstrateger. Dessa tjänster har enligt kommunerna stor betydelse för kommunernas möjlighet att leverera en god service till företagen. Detta speciellt för de mindre kommunerna där i flera fall näringslivsfunktionen kunnat dubbleras tack vare statsbidraget. Så här beskriver en av kommunerna betydelsen av att kunna stärka upp med personal:

Genom statsbidraget har vi haft möjlighet att både driva projekt och anställa personal. Både våra projekt och det faktum att vi kunnat utöka personalstyrkan, har inneburit att vi kunnat bredda vårt erbjudande till de lokala företagen och att vi haft möjlighet att just jobba mer långsiktigt och strategiskt.

Exempel på aktiviteter som kommunerna genomför

Resultat

Tillväxtverket anser att kommunerna genom statsbidraget har ökat sin kapacitet i att kunna stödja utvecklingen av näringslivet och företagsklimatet.

För att nå dit har vi sett att kommunernas arbete omfattar tre steg.
De tre stegen kan kommunerna i praktiken arbeta med parallellt.

1 Ökad kapacitet stärker kommunernas näringslivsfrämjande arbete

Den ökade kapaciteten i form av ökade personella resurser ger en stabilare grund för det näringslivsfrämjande arbetet. Det ökar kommunernas kunskap om företagens lokala behov och förutsättningar. Kunskapen ger kommunerna bättre verktyg till att förbättra sitt bemötande och leverera en effektivare myndighetsutövning. Den utvecklade myndighetsutövningen har framför allt uppnåtts genom förbättrad intern samverkan och insatser som handlar om förändrad kultur och attityder till företagande. Med den stärkta grunden att stå på har kommunerna bättre möjligheter att arbeta med strategiska utvecklingsinsatser.

2 Gemensam riktning och målbild för näringslivsutveckling

Genom att kommunerna kan möta företagen i deras vardag i högre utsträckning än tidigare har nivån av delaktighet från näringslivet förbättrats. Kommunernas arbete med näringslivsfrågor är mer synligt och förankrat hos såväl kommunledningen som inom den politiska ledningen. Tillsammans med företagen kan kommunen diskutera och bestämma i vilken riktning näringslivet ska utvecklas. Det bygger upp tilliten mellan aktörerna och ger kommunerna ett bättre underlag att utgå från i sitt arbete. Målbilder, planer och strategier blir mer förankrade med det lokala näringslivet.

3 Förbättrad samverkan med andra kommuner och ökad delaktighet i det regionala utvecklingsarbetet

Externa relationer är avgörande för kommunens näringslivsutveckling. Flera kommuner har beskrivit hur de ökat sin delaktighet i framtagande av regionala utvecklingsstrategier, vilket ger förutsättningar för ett ökat lokalt och regionalt samarbete och en bättre samordning mellan lokala och regionala målbilder. Fler personer som kan delta i det regionala utvecklingsarbetet, fler som kan lyfta blicken och ser gemensamma utvecklingsmöjligheter med andra kommuner och som har tid att skriva fram projektansökningar har som helhet ökat kommunernas förmåga att arbeta med strategisk näringslivsutveckling.

Har kommunernas aktiviteter förbättrat företagsklimatet?

Från 2018 har närmare två tredjedelar av kommunerna förbättrat sitt företagsklimat när det gäller företagens sammanfattande omdöme, enligt Svenskt Näringslivs undersökning Lokalt företagsklimat. Då kommunernas företagsklimat förbättrats mer i genomsnitt än övriga kommuner i Sverige ser vi att statsbidraget haft en viss positiv påverkan på företagsklimatet. Den tydligaste förbättringen handlar om de insatser som stärker kommunernas service och bemötande av företagen i sin myndighetsutövning.
Andra aktiviteter som till exempel syftar till att öka kommunernas attraktionskraft eller stärka samverkan mellan skolan och näringslivet är svårare att direkt koppla till utvecklingen av företagsklimatet på kort sikt. På längre sikt kan dessa typ av aktiviteter dock spela en viktig roll för hur företag upplever förutsättningarna att bedriva sin verksamhet i kommunen.

Exempel från verkligheten och metoder

• Torsby har digitalt skyltfönster, också
• Metoden Digital plattform för lokala affärer

• Arjeplogs företag blir mer digitala
• Metoden Individuell coachning

• Åre skapar bättre företagsklimat
• Metoden Medborgarbudget

Slutrapport och delrapporter

• Delrapport lokal näringslivsutveckling Pdf, 350.3 kB.
• Slutrapport Uppdrag att fördela statsbidrag till kommuner i glesbygd (2018-2021) Pdf, 1.5 MB.