Övre Norrland

Området räknas till ett av de mest glesbefolkade inom EU. Drygt en halv miljon människor, ungefär fyra procent av Sveriges befolkning, bor i de två länen. Två tredjedelar av invånarna bor i regionens kustkommuner och det skapar också en kontrast mellan en tätbefolkad kuststräcka och ett glest befolkat inland.

Bristande innovation och utveckling i små och medelstora företag

En utmaning är att förädlingsgraden av varor och tjänster fortfarande är relativt låg hos företagen. Innovationsgraden och drivkrafterna att kommersialisera innovationer är även de generellt låga. Det är därför viktigt att forsätta satsningar i de befintliga starka forskningsmiljöer som finns i anslutning till länens tre universitet och universitetssjukhus.

Lägre andel entreprenörer och egenföretagare

Egenföretagandet är lägre i Övre Norrland än i riket i stort och skillnaderna mellan kommunerna är stora. I synnerhet glesbygdsdominerade kommuner uppvisar en högre grad av entreprenörskap och egenföretagande än både kuststäderna och de industridominerade kommunerna. I många av våra kommuner är offentlig sektor den största arbetsgivaren och också, tillsammans med idéburen sektor, en viktig faktor för att diversifiera arbetsmarknaden och näringslivet.

Brister i digital infrastruktur

Norrbotten är det län som har den lägsta graden av mobil yttäckning i hela landet. Det finns även en del utmaningar att lösa både kopplat till tjänsteutveckling och till förutsättningarna för att utveckla nya produkter och tjänster. 

Bristande tillgång till kapital och kompetens

Om Övre Norrland ska få fler och mer livskraftiga företag så är tillgången till kapital en förutsättning. Kompetensförsörjningsfrågan är en annanbetydande utmaning i många kommuner i Övre Norrland. Rekryteringsbehovet består dels av luckor som behöver fyllas efter pensionsavgångar, men är också kopplat till de stora investeringar som just nu genomförs och som kommer att genomföras under de kommande åren.

Svårare med digital omställning i industrialiserat område

Övre Norrland har, precis som övriga delar av landet, ett stort arbete att göra kopplat till omställningen till ett mer koldioxidfritt och grönare Europa. Att länet är industritungt gör att dessa utmaningar blir extra framträdande. De stora och energikrävande investeringarna som sker utgör även en utmaning för energisystemet då en ökning av produktionen av förnybar energi, framför allt el, inte kan tillgodogöras fullt ut på grund av kapacitetsbrist i överförings- och distributionsinfrastrukturen.

Beroende av effektiv infrastruktur för transporter

Näringslivet är beroende av ett robust och kapacitetsstarkt transportsystem för att kunna bidra till Sveriges och Europas hållbara utveckling.

Bygg kapacitet bland företag, universitet, forskningsinstitut och samhälle, öka FoU-intensiteten i företag och öka internationell samverkan kring forskning och innovation. Det handlar också om att etablera och utveckla innovationsmiljöer och test- och demonstrationsmiljöer, att öka förutsättningarna för forsknings- och behovsdriven innovation och att stimulera till arbetssätt där fler arbetar med nya metoder så som exempelvis öppna innovationsprocesser.

Öka nyttjandet av och potentialen med digital teknik. De ska också förbättra den långsiktiga förmågan och kapaciteten för digital transformation för att möta samhällsutmaningar och minska skillnader inom regionen.

1.5 Utveckla den digitala konnektiviteten

Bygg ut bredbandsinfrastrukuren ännu mer.

Stimulera ökad jämställdhet i näringslivet. Minska sårbarheten, underlätta generationsskiften, förbättra kapitaltillgången och stimulera ökad internationell närvaro. Utveckla nya stödstrukturer och nya affärsmodeller samt underlätta tillgången till kapital.

Främja flexibla, behovsanpassade kompetensutvecklingsinsatser inom smart specialiserings- och diversifieringsområden. Främja också det livslånga lärandet, kompetensutveckling och karriärväxling genom samverkan och initiativ mellan aktörer och organisationer.

Stimulera utvecklingen av affärsmodeller, system och metoder som främjar produktionen av förnybara drivmedel. Utveckla metoder för att producera förnybara drivmedel av sidoströmmar och restenergier. Stimulera lösningar som bidrar till att energi på ett effektivt sätt kan tas tillvara i cirkulära flöden eller processer.

2.3 Utveckla smarta energisystem

Utveckla nya former av energilagringsteknik och överföring för att reducera svängningar i energisystemet. Stärka redundansen och omvandla elenergi till andra energislag. Främja utveckling, testning och investeringar i lokala, flexibla och agila energilagringslösningar för förnybar och fossilfri energi. Investera i miljöer för utveckling av styrsystem för en ökad förutsägbarhet och ett optimerat energi- och effektnyttjande. Satsningar kan också göras för att främja nyttiggörandet av överskottsenergi i en verksamhet som primärenergi i en annan verksamhet.

2.6 Främja cirkulär ekonomi

Skapa och testa metoder och verktyg för att öka cirkulariteten i olika materialflöden. Exempelvis främja ökad användning av återvunna material och resurser i nya produkter och processer, stimulera utvecklingen av mer resurs- och energieffektiva produktionsprocesser samt kapa förutsättningar för ett större utbud och efterfrågan av tjänster för återanvändning, reparation och delningstjänster.

Kartlägga risker avseende klimateffekter och upprätta klimatanpassningsstrategier för riskminimering av miljöfarlig verksamhet och förorenade områden.

Överbrygga brister och flaskhalsar i järnvägssystemen och i övergången mellan olika transportslag samt hantera en hög belastning på regionens vägar. Öka kapaciteten vid regionens hamnar, hantera svårigheter med att ställa om till nya miljökrav och brister i flyget

3.2 Utveckla hållbara regionala och lokala transportnät

Överbrygga brister och flaskhalsar i järnvägssystemen och i övergången mellan olika transportslag samt hantera en hög belastning på regionens vägar. Öka kapaciteten vid regionens hamnar, hantera svårigheter med att ställa om till nya miljökrav och brister i flyget