Hög tillväxtvilja i landsbygder trots stora utmaningar

Trots stora utmaningar är tillväxtviljan hög även hos små och medelstora företag i olika typer av landsbygder. Viljan att växa är som störst hos företagen i mycket glesa landsbygdskommuner i Norrlands inland. Samtidigt upplever dessa företag större tillväxthinder än i andra företag.

Det visar Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet 2023. Undersökningen genomfördes i början av 2023 och riktade sig till små och medelstora företag. Fokus i denna artikel ligger på företag och företagande i landsbygder. Utifrån den rådande marknadslogiken finns påtagliga fördelar för företag att verka i folkrika och tätbefolkade miljöer. I denna artikel visar vi hur långa avstånd, en begränsad tillgång till olika marknader och en minskande arbetskraft påverkar företag i landsbygder.

Resultaten från undersökningen bryts ned utifrån Tillväxtverkets kommunindelning som består av sex kommuntyper där storstadskommuner och täta blandade kommuner står för kommuner med större tätorter (städer) medan övriga kommuntyper som glesa blandade kommuner, tätortsnära landsbygdskommuner, glesa landsbygdskommuner och mycket glesa landsbygdskommuner representerar olika typer av landsbygdskommuner.

• Läs mer om indelningen i kommuntyer - Städer och landsbygder

Stor tillväxtvilja hos företag i landsbygder

En viktig fråga när man studerar förutsättningarna för företag och företagande är viljan att växa och bli mer konkurrenskraftiga. Resultaten från undersökningen visar att tillväxtviljan är lika hög i landsbygder som i städer. Även om skillnaderna mellan olika typer av kommuner är små kan det noteras att viljan att växa är som störst hos företag i kommuntypen mycket glesa landsbygdskommuner, det vill säga de befolkningsmässigt minsta kommunerna i Norrlands inland. Egenförtagande kan ha större betydelse i dessa delar av landet, men även det kan ha stora positiva effekter och leda till växande företag.

Företagens vilja att växa har ökat efter en längre nedåtgående trend och framför allt i kommuntypen glesa blandade kommuner, en grupp av kommuner med småstäder som Kiruna, Mora och Olofström. Det är dock främst en tillväxt med enbart ökad omsättning som flertalet av företagen i landsbygder ser framför sig. En tydlig förbättrad tillväxtvilja både vad avser omsättning och anställda finns bara hos företag i tätortsnära landsbygdskommuner och storstadskommuner.

Digitalisering är mindre viktigt för företag utanför storstäder

Företag ser olika möjligheter när det kommer till hur man vill växa. Hälften av företagen anger nya försäljningskanaler, varor och tjänster och marknadsföring, det vill säga större marknader som mycket viktiga åtgärder. För det mesta avviker företag verksamma i landsbygder inte så mycket från det generella svarsmönstret, vilket återigen tyder på många likheter mellan företagen trots skilda territoriella förutsättningar.

Intressant är att digitala lösningar inte värderas högre som en möjlig tillväxtåtgärd av just företag i landsbygder. Digitalisering borde vara en lågt hängande frukt att plocka även om det är känd kunskap att många mindre företag och vissa branscher har svårt att se digitaliseringens möjligheter. Positivt är dock att fler företag än tidigare tillmäter digitalisering en större betydelse, inte minst i mycket glesa landsbygdskommuner och tätortsnära landsbygdskommuner.

• Digitalisera företag i landsbygder - Tillväxtverket

Många företag i mycket glesa landsbygdskommuner vill expandera internationellt

Att expandera internationellt är något som små och medelstora företag tycks prioritera i mindre utsträckning. Det finns heller ingen större ökning jämfört med tidigare undersökningar. Kring 10 procent av företagen anger internationalisering som en mycket viktig fråga. Bara företag i storstadskommuner och i mycket glesa landsbygdskommuner i Norrlands inland stickar ut med andelar kring 20 procent.

Storstadskommunernas gynnsamma förutsättningar underlättar säkerligen företagens möjligheter att ta steget vidare ut internationellt. En förklaring till att många företag i mycket glesa landsbygdskommuner anger internationalisering som en viktig fråga kan vara att det redan stora avståndet till nationella marknader ses av företagen som ett jämförelsevis litet steg för att nå ännu längre internationellt. En annan förklaring kan vara att många kommuner i denna kommungrupp ligger nära gränsen till Norge.

Internutbildningar blir ännu viktigare för företag i hela landet

Omvärldsförändringar och internationell konkurrens sätter press på företagen att bli bättre. Att över hälften av företagen anger att satsa på intern kompentensutveckling är en mycket viktig åtgärd för att växa är inte förvånande. Framför allt företagen i storstads- och täta blandade kommuner samt företag i mycket glesa landsbygdskommuner signalerar detta i undersökningen. Jämfört med tidigare år har frågan blivit viktigare och bör ses i ljuset av en tilltagande konkurrens om kompetens på arbetsmarknaden i hela landet.

Brist på kompetens ett stort hinder även för företag i landsbygder

Tillgång till lämplig arbetskraft anges också som det största tillväxthindret. 31 procent av företagen svarar att det är ett stort tillväxthinder. Något större andel företag i olika typer av landsbygdskommuner ser tillgång på arbetskraft och kompetens som ett stort tillväxthinder. Svårast är det för företag i mycket glesa landsbygdskommuner som dras med demografiska utmaningar och konkurrens om arbetskraft med den offentliga sektorn.

Att företag har svårt att hitta arbetskraft och kompetens är inget nytt. Även i tidigare undersökningarna har företagen betraktat arbetskrafts- och kompetensförsörjning som ett stort tillväxthinder. Jämfört med tidigare undersökningar år 2017 och 2020 framkommer ingen större förändring. Enbart företag i tätortsnära landsbygder upplever det ännu svårare att hitta kompetens.

Tillgång till tillväxtresurser har inte försämrats enligt företagen

Det kan tolkas som positivt att tillgång till transportinfrastruktur, bredband, kommersiell service och även kapital inte upplevs som ett större tillväxthinder av de flesta företag i landet. Skillnader mellan olika delar av landet är också små om man bortser från företagen i mycket glesa landsbygdskommuner som upplever tillgången till lån och krediter, transportsystemet samt offentliga och kommersiell service som ett större tillväxthinder än företag i andra kommuntyper.

En växande andel företag i samtliga kommuntyper ser inget tillväxthinder med tillgång på bredband. Förutom i mycket glesa landsbygdskommuner pekar också utveckling vad gäller lån och krediter, service samt transportsystem mot en förbättring.

Om man ska nöja sig med en situation där knappt var tionde företag betraktar olika former av grundläggande service och tillväxtresurser som ett stort tillväxthinder är emellertid en annan fråga.

Lagar och myndighetsregler uppfattas som hinder för företag i landsbygder

Brist på egen tid anses av många företagare som ett stort hinder för företagens tillväxt och utveckling. Det tyder på att företagare måste ägna sin tid åt annat än kärnverksamhet och strategiska frågor som exempelvis att förstå lagar och myndighetsregler. Var femte företag i storstadskommuner anger lagar och myndighetsregler som ett stort hinder för företagens tillväxt och utveckling. I landsbygder upplevs frågan som ännu mer problematisk. Hela 30 procent av företag i landsbygdskommuner i genomsnitt ser på frågan som ett stort tillväxthinder. Det är troligt att åtminstone en del av skillnaderna mellan städer och landsbygder förklaras av skillnader i branschstrukturen. Det går dessvärre inte heller att utläsa en betydande förbättring för företag på landsbygden jämfört med tidigare undersökningar.

• Företagens villkor och verklighet