Nio av tio företag har digitaliserat sin administration

Företagen använder IT/digitalisering främst till administration, inköp och marknadsföring. 9 av 10 företag använder digitalisering till administration. Endast 16 procent av företagen använder IT/digitalisering i stor utsträckning till affärsutveckling, vilket tenderar vara ett återkommande mönster.

Det visar resultat från Tillväxtverkets stora enkätundersökningen Företagens villkor och verklighet 2023. Undersökningen visar också att det finns ett samband mellan företagets storlek och digitaliseringsgrad. Desto större företag, desto mer digitaliserade är de generellt. Företag i landsbygdskommuner använder generellt digitalisering i mindre utsträckning än företag i övriga kommuntyper.

Digitalisering används främst till administration, inköp och marknadsföring

Potentialen i digitalisering är mycket stor. Vissa bedömare har till och med uttryckt digitalisering som en fjärde industriell revolution, efter ångmaskinen, elektrifieringen och mikroprocessorteknologin. Karakteriserande för industriella revolutioner är att de för med sig en rad följdeffekter. Digitalisering kan således betyda olika saker. Bland annat kan digitalisering användas för effektivisering av befintlig verksamhet. Digitalisering kan också leda till att befintliga företag med föråldrad teknik slås ut om de inte utvecklar sin verksamhet och stärker sin konkurrenskraft. Digitalisering kan därför anses vara strategiskt viktigt för framtida utveckling av företagets verksamhet och erbjudande. Med digitalisering avses i denna artikel - baserad på undersökningen Företagens villkor och verklighet 2023 - i vilken utsträckning företag använder IT/digitalisering för olika ändamål såsom administration, inköp, marknadsföring etcetera.

Resultaten från Företagens villkor och verklighet 2023 visar, liksom föregående undersökning från år 2020, att det finns stora variationer i hur mycket företagen använder sig av digitalisering inom olika delar av verksamheten. Vanligast är att företagen använder IT/digitalisering inom administration. 55 procent av de små och medelstora företagen anger att de i stor utsträckning använder digitalisering inom administration. Vart tredje företag svarar att de använder digitalisering i stor utsträckning till inköp och knappt tre av tio anger marknadsföring. Även i 2020 års undersökning uppgav företagen att administration, inköp och marknadsföring är de delar av verksamheten där digitalisering används i störst utsträckning. För övriga undersökta verksamhetsområden – produktion, försäljning, produktutveckling, distribution, automation och affärsutveckling – är det betydligt färre företag som anger att de använder IT/digitalisering i stor utsträckning. Hit hör till exempel affärsutveckling, där det kan finnas behov av att stimulera företag till att använda digitaliseringens möjligheter till att utveckla sina erbjudanden och affärsmodeller.

Företagen i Stockholm är mest digitaliserade

Ett annat sätt att beskriva digitalisering i företag är att väga samman företagets användning av digitalisering inom olika områden (administration, inköp, marknadsföring etcetera) till ett övergripande digitaliseringsindex. Tillväxtverket har skapat ett digitaliseringsindex som kan anta ett värde mellan 0 och 10, där 0 innebär att företagen inte alls använder digitalisering i sin verksamhet. Värdet 10 innebär att företagen i stor utsträckning använder sig av digitalisering inom alla olika områden. Det uppmätta värdet för en grupp av företag förväntas vara någonstans mellan 0 och 10.

Sammanvägt som ett index visar resultaten i undersökningen att graden av digitalisering skiljer sig mellan olika regioner. I topp hamnar Stockholms län med ett digitaliseringsindex på 4,6. Lägsta värdet är 3,6 och genomsnittet för alla företagen i riket är 4,2.

Undersökningen Företagens villkor och verklighet 2023 kan inte ge en heltäckande bild till varför det finns regionala skillnader i digitaliseringsgrad. Det kan finnas många olika orsaker, alltifrån näringslivsstruktur, till digital access och företagsstorlek. Orsakerna är för mångfacetterade för att helt kunna täckas in i undersökningen. Vad som däremot syns i undersökningen är att digitaliseringsgraden skiljer sig beroende på näringslivets struktur och företagens storlek.

Ju större företag, desto mer digitaliserat

Underliggande förklaringar till de regionala skillnaderna kan vara att det finns stora skillnader i användningen av IT sett både till branschtillhörighet och företagets storlek. Ju större företaget är, desto vanligare att det i stor utsträckning använder sig av digitalisering inom olika delar av verksamheten, enligt undersökningen.

Vid en närmare betraktelse av digitaliseringens vanligaste användningsområden bland företagen syns ett samband mellan digitalisering och företagets storlek. Till exempel anger 46 procent av enmansföretagen att de använder IT/digitalisering i stor utsträckning för administration, medan andelen för medelstora företag (50–249 anställda) är 78 procent. När det kommer till inköp uppger 36 procent av företagen med 1–9 anställda att de använder digitalisering i stor utsträckning. För större småföretag (10–49 anställda) och medelstora företag är motsvarande andel 43 procent respektive 48 procent. För marknadsföring är det 30 procent av företagen med 1–9 anställda som i stor utsträckning använder digitalisering, att jämföra med 42 procent för större småföretag (10–49 anställda) respektive 52 procent av de medelstora företagen (50–249 anställda). Det finns vissa mindre skillnader mellan resultatet i Tillväxtverkets senaste stora undersökning Företagens villkor och verklighet 2023 jämfört med 2020 års undersökning, men i stort bekräftas den tidigare bilden.

Information och kommunikation är den mest digitaliserade branschen

Flera branscher inom tjänstesektorn hamnar relativt högt upp i graden av digitalisering. Det är genomgående företagen inom Information och kommunikation (IKT) som i störst utsträckning använder sig av IT inom samtliga områden som undersöks. Resultaten visar att IKT har en digitaliseringsgrad på 6,4, vilket är på ungefär samma nivå som år 2020. Företag inom Juridik, ekonomi och vetenskap ligger också högt, med ett digitaliseringsindex på cirka 5 i undersökningarna från år 2020 och år 2023. Inom industrisektorn är det framför allt företag inom Tillverkning som anger att de använder digitalisering i stor utsträckning. I stort är det små skillnader mellan de två undersökningarna från år 2020 respektive år 2023.

Digitalisering och landsbygder

Ett viktigt och politiskt prioriterat område är att öka graden av digitalisering av företag i landsbygder, i syfte att stärka landsbygdsföretagens utveckling. Resultaten visar att landsbygdsföretagen sammantaget har en lägre grad av digitalisering än företag i övriga kommuntyper. Detta gäller oavsett om vi studerar omfattningen av företagens användning av digitalisering för administration, inköp, marknadsföring eller något annat område i undersökningen från år 2023.

Förklaringen till varför företagen i landsbygder har en lägre grad av digitalisering är troligen både mångfacetterad och i behov av att nyanseras en del. En möjlig förklaring är branschstrukturen, där branscher som har en relativt lägre digitaliseringsgrad är relativt vanligare i landsbygder. Det gäller exempelvis Byggverksamhet, som är en relativt stor bransch inom landsbygdskommuner liksom i övriga kommuner, och som har en relativt lägre grad av digitalisering. Varför Byggverksamhet har en relativt låg digitaliseringsgrad kan möjligtvis bero på typen av arbetsmoment inom branschen, och svårigheterna med att digitalisera dessa. Undersökningen kan ge vissa svar på hur digitalt mogna företagen är inom olika branscher samtidigt som ytterligare kunskap behövs för att ge ett helhetsperspektiv.

Gröna näringar (Jordbruk, skogsbruk och fiske) är den bransch som har lägst digitaliseringsgrad, enligt undersökningen. Gröna näringar är också en bransch som är mer förekommande i landsbygdskommuner än i övriga kommuner. Ungefär vart fjärde företag i landsbygdskommuner (med en omsättning om minst 400 000 kronor) är verksamma inom gröna näringar. Det är en andel som är cirka 3 gånger större än i övriga kommuner. Dessa branschskillnader påverkar naturligtvis den sammantagna bilden av landsbygdsföretagens användning av digitalisering inom olika områden.

Ytterligare en möjlig förklaring till varför landsbygdsföretagen är mindre digitaliserade än företag i övriga kommuntyper är att fördelningen mellan olika företagsstorlekar ser annorlunda ut. Det är betydligt vanligare med företag utan anställda i landsbygdskommuner än i övriga kommuntyper. Resultaten från undersökningen visar att enmansföretagen har en generellt lägre grad av digitalisering. I landsbygdskommunerna är nästan vartannat företag enmansföretag medan drygt en tredjedel av företagen i övriga kommuner är enmansföretag.

Dessa skillnader bör tolkas med viss försiktighet. Allting annat lika är det rimligt att företag av olika storlek kan ha olika behov av och effekt av digitalisering, för en del eller hela sin verksamhet. När företag växer kan mängden av processer och komplexiteten av dessa växa, varvid företag blir i större behov av digitalisering för att driva företaget. Ett enmansföretag kan som jämförelse ha enklare att driva en del processer i företaget utan lika hög användning av digitalisering som i större företag. Det är därför viktigt att fånga upp landsbygdsföretagens generellt lägre användning av digitalisering, men skillnaderna mot andra företag kan behöva ses i ett sammanhang så att de inte övertolkas.

Det finns samtidigt ljusglimtar för landsbygdskommunerna. Den bransch som har vuxit allra starkast i antal företag under en längre tidsperiod (2010–2020) är Information och kommunikation, det gäller i såväl landsbygdskommuner som i övriga kommuner. Branschen placerar sig i topp i graden av digital mognad. Dessa underliggande förändringar av näringsstrukturen är positivt för den generella användningen av digitalisering. Det finns således vissa närliggande förklaringar till landsbygdsföretagens digitala mognad, samtidigt som det under ytan finns andra nyanser som växer fram och som det kan finnas anledning att göra fördjupade studier kring.

• Läs mer om undersökningen Företagens villkor och verklighet