Kommuners sårbarhet

Metoden och utfallet

Klassificeringen av sårbara kommuner bygger på sex indikatorer indelat i tre kategorier. Dessa har viktats på följande sätt:

Beroendet av enskilda företag (vikt 1/3)

• Hur många företag som behövs för att nå halva lönesumman i det privata näringslivet i kommunen

Arbetsmarknaden (vikt 1/3)

• Andel av befolkningen som är sysselsatta
• Andel förvärvsarbetare som pendlar över kommungränsen

Företagandet (vikt 1/3)

• Antalet privata arbetsgivare per 1000 invånare i kommunen
• Samlad bedömning av det lokala företagsklimatet
• Antal nystartade företag per 1000 invånare i kommunen

Sårbara kommuner

De 100 kommuner som har lägst bärkraft klassas som sårbara och delas in i tre grupper:

• Hög sårbarhet (33 kommuner)
• Medelhög sårbarhet (33 kommuner)
• Måttlig sårbarhet (34 kommuner)

Utvecklad modell och företagsnedläggningar

Till skillnad från tidigare rapporter, där sårbarheten studerades under enskilda år, presenteras denna gång en tidsserie som sträcker sig från 2009 till 2018. För att kunna jämföra utvecklingen över tid används också ett sårbarhetsindex. Förändringarna i modellen har gjort det möjligt att analysera utvecklingen i kommuner som har upplevt större nedläggningar eller neddragningar under perioden. Analysen visar att större neddragningar förekommer i alla delar av Sverige men är vanligare i sårbara kommuner.

Beroende behöver inte betyda sårbarhet

Bergslagen med omnejd är det område i Sverige som har störst koncentration av sårbara kommuner. Flertalet av dessa kommuner har också ett högt beroende av enskilda större företag. Men ett högt beroende gör inte nödvändigtvis att en kommun är sårbar. I ett område runt Vänern och Vättern har ett antal kommuner ett högt beroende men klassas ändå inte som sårbara. Också runt Umeå finns ett sådant område. Dessa kommuner har en god arbetsmarknad och goda förutsättningar för pendling och företagande, vilket talar för att de har goda förutsättningar för att klara större neddragningar.