Mikro- och småföretag i landsbygder är mindre digitaliserade

Företag i landsbygder är mindre digitaliserade än företag i andra kommuntyper. Gröna näringar är den vanligaste branschen i landsbygder och nästan vart annat företag är ett soloföretag i våra landsbygder. Detta och mycket mer presenteras i Tillväxtverkets studie av mikro- och småföretag i våra landsbygder.

Det är sedan en längre tid känt att det är viktigt att nyttja digitaliseringens möjligheter för att driva och utveckla företag. Digitaliseringens potential är mycket stor och har av vissa beskrivits om en fjärde industriell revolution, efter ångmaskinen, elektrifieringen och mikroprocessorteknologin. Trots att digitaliseringens möjligheter har uppmärksammats på flera olika sätt, så finns det fortfarande behov av att främja den digitala utvecklingen inom olika företag. Tillväxtverket arbetar med olika genomförandeinsatser och en successiv kunskapsuppbyggnad i syfte att främja mikro- och småföretags digitala mognad i landsbygder.

Företag i landsbygder är mindre digitaliserade än företag i andra kommuntyper

Resultat från Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet 2023 visar att små-och medelstora företag i landsbygder använder digitalisering i mindre utsträckning än motsvarande företag i andra kommuntyper. Tillväxtverkets studier av näringsstrukturen i olika typer av kommuner visar samtidigt att det är mindre vanligt med anställda i mikro- och småföretag i landsbygder jämfört med företag i andra kommuntyper. Nästan vartannat företag i landsbygder är ett soloföretag där det är ägaren själv som arbetar i företaget.

• Företagens villkor och verklighet

Företag inom Gröna näringar är den vanligaste branschen i landsbygder och nästan vart fjärde företag finns inom den branschen. Tillväxtverkets undersökningar av hur näringsstrukturen ser ut och har utvecklats inom olika kommuntyper visar samtidigt att Gröna näringar är en bransch där antalet företag har minskat över en tioårsperiod, i såväl landsbygder som i övriga kommuntyper. IKT (Information och kommunikation) är den bransch som har haft den största relativa ökningen av antalet företag under en tioårs period. Det är en positiv utveckling, som syns väl både i landsbygder liksom i övriga kommuntyper.

Tre kommuntyper kan beskrivas som landsbygder

För att definiera begreppet landsbygder använder Tillväxtverket en indelning i kommuntyper som har tagits fram gemensamt av flera statliga myndigheter. Indelningen baseras på kommunens befolkningstäthet respektive avstånd till närmaste större befolkningscentra. Enligt denna indelning kan Sveriges 290 kommuner grupperas efter sex olika kommuntyper:

• Mycket glesa landsbygdskommuner
• Glesa landsbygdskommuner,
• Tätortsnära landsbygdskommuner
• Glesa blandade kommuner
• Täta blandade kommuner
• Storstadskommuner

De tre första av dessa kommuntyper berör landsbygder. I kartan är dessa beskrivna som mycket glesa, glesa, och tätortsnära kommuner. Med det samlade begreppet landsbygder menar vi data som omfattar dessa tre kommuntyper. Det är också företag inom just dessa tre kommuntyper som är i fokus i Tillväxtverkets nu pågående arbete med att främja digitaliseringsinsatser i mikro-och småföretag i landsbygder. Den här indelningen gör det möjligt att samla data för en grupp av kommuner med liknande förutsättningar och jämföra denna grupp med andra grupper. Vi försöker jämföra en typ av landsbygder med andra typer av landsbygder men också med andra kommuntyper.

• Mer information om indelningen av Sverige i städer och landsbygder

Tillväxtverket utvecklar kunskap om företag i landsbygder

Tillväxtverket genomför under perioden 2021-2025 olika samarbetsprojekt och rådgivnings- och coachningsinsatser för att främja ökad digital mognad i mikro- och små företag i landsbygder. Arbetet sker inom ramen för EU:s landsbygdsprogram. En del i arbetet med att stötta företagen i landsbygder handlar om att utveckla och sprida kunskap om dessa företag och deras utmaningar och behov kring digitaliseringens möjligheter. Genom att bli bättre på att förstå de villkor och utmaningar som företagen i våra landsbygder har så kan vi också bli bättre på att utforma olika stödinsatser i syfte att främja företagens verksamhets- och affärsutvecklingen i landsbygder.

Skilda förutsättningar inom olika landsbygder och jämfört med andra kommuntyper

Figur 1 nedan illustrerar de skilda förutsättningar som finns i Sverige, genom att redovisa hur befolkningen respektive mikro- och småföretagen är fördelade mellan olika kommuntyper. Mycket glesa landsbygdskommuner kännetecknas av att hela befolkningen finns i rurala områden och det är minst 90 minuters genomsnittlig resväg till ett befolkningscentrum med minst 50 000 invånare.

Det finns 15 mycket glesa landsbygdskommuner, cirka 1 procent av Sveriges befolkning bor i dessa kommuner och även cirka 1 procent av mikro- och småföretagen återfinns i dessa kommuner. Denna grupp av kommuner kan exempelvis jämföras med de 80 tätortsnära landsbygdskommunerna, som kännetecknas av att minst 50 procent av befolkning finns i rurala områden och att minst 50 procent av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg till större städer. I de tätortsnära landsbygdskommunerna finns sammantaget 12 procent av Sveriges invånare och 14 procent av våra mikro- och småföretag.

Dessa data illustrerar den mångfald som finns i Sverige och att det finns skillnader såväl inom landsbygdskommuner liksom mellan landsbygdskommuner och andra kommuntyper. Landsbygder är ett mångfacetterat begrepp – i vissa fall kan det fungera att tala om landsbygder som ett samlat begrepp och i andra fall finns det anledning och särredovisa data, för att söka få en mer samlad bild över vilka villkor och utmaningar som företag i landsbygder har.

Det finns en tydlig koppling mellan befolkningens storlek och antal företag

I utvecklingen av landsbygder - liksom i andra delar av Sverige - så är det viktigt att se hur företag växer fram liksom de olika värden som företagandet är med och skapar. Ett sätt att fånga förekomsten av företag, liksom storlek på företag, är att fokusera på företag med en minsta omsättning. Vi har därför använt oss av gränsen 400 000 kronor, vilket är en relativt låg gräns för att få med så många företag som möjligt i jämförelserna. Genom valet av denna nedre gräns så tar vi inte med företag som bedrivs som en bisyssla eller som ett rent hobbyföretag. Det finns en stor variation bland de företag som på årsbasis omsätter minst 400 000 kronor, men omsättningsgränsen gör det lite mer tydligt vilka företag som vi har tagit med i våra studier

Det finns, som illustreras i figur 1 ovan, en tydlig variation både inom landsbygdskommunerna som mellan landsbygdskommuner och övriga kommuntyper. Figur 1 illustrerar också att det finns en tydlig samvariation mellan befolkningsstorlek och förekomst av antal företag. Det är en naturlig konsekvens av att många av företagen har få eller inga anställda och att företagen företrädesvis verkar på en lokal eller regional marknad. Figur 1 visar också att 36 procent av mikro- och småföretagen och 32 procent av befolkningen finns i storstadskommuner. För täta blandade kommuner finns 34 procent av antalet företag och 40 procent av befolkningen. Det är 9 procent av mikro- och småföretagen och 8 procent av Sveriges befolkning som finns i glesa landsbygdskommuner.

Vanligare att företag i landsbygder inte har några anställda

Ett annat resultat från våra studier handlar om företagsstorlek och hur de skiljer sig mellan olika kommuntyper. Figur 2 visar andelen små och medelstora företag (företag med upp till 249 anställda) och hur dessa är fördelade efter företagens storleksklass respektive efter kommuntyp. Företagen har en minsta omsättning om 400 000 kronor, oavsett storleksklass. Utan en omsättningsgräns på 400 000 kr hade gruppen 0 anställda också innefattat en hel del företag som bedrivs som ren bisyssla eller hobbyföretag, men i de data som redovisas här vi räknat bort denna grupp av företag. Figur 2 visar att 9 av 10 företag i Sverige är mikroföretag med 0-9 anställda. Lägger vi samman företag med 0 anställa med företag med 1-9 anställda så omfattar det över 90 procent av landets totala företagsstock. Detta gäller för såväl landsbygder, blandade kommuner som för storstadskommuner.

Resultaten visar också att företag i landsbygder i högre grad är soloföretag utan anställda. Nästan vartannat företag i landsbygder är ett soloföretag, där ägaren själv är den som jobbar i företaget. Det kan jämföras med storstadskommuner där ett av tre företag är ett soloföretag. I våra blandade kommuntyper är däremot cirka 4 av 10 företag soloföretag. Företag i landsbygder har alltså rent generellt sett en lägre grad av anställda.

Gröna näringar är den vanligaste branschen i våra landsbygder

Det finns också tydliga skillnader i branschstruktur mellan företagen i landsbygder jämfört med företag i övriga kommuntyper. De Gröna näringarna (företag inom Jordbruk, skogsbruk och fiske) är relativt dominerande i landsbygder och nästan vart fjärde företag i landsbygder återfinns inom de Gröna näringarna (se figur 3 nedan). Andelen företag inom de Gröna näringarna är nästan tre gånger större i landsbygder jämfört med övriga kommuntyper. (23 procent jämfört med 8 procent, enligt figur 3). Det finns även en lite högre andel företag inom Byggverksamhet i våra landsbygder. Övriga kommuntyper utmärker sig genom att de har en relativt högre andel företag inom branschen Juridik, ekonomi och vetenskap (20 procent), vilket kan jämföras med landsbygder där i genomsnitt 10 procent av företagen återfinns inom den branschen.

Växande antal företag inom information och kommunikation - IKT

I bilden av hur näringsstrukturen ser ut i landsbygder jämfört med andra kommuntyper använder vi data vid en viss given tidpunkt och visar hur det ser ut i olika delar av Sverige. Det är intressant att komplettera de resultaten med att studera hur utvecklingen har sett ut över tid. För att göra det har vi valt att fokusera på företag med en minsta omsättning om 400 000 kronor och jämför dessa med företag som hade motsvarande omsättning tio år tidigare. Figur 4 nedan illustrerar antalet små och medelstora företag (0-249 anställda) med en omsättning om minst 400 000 kronor fördelade efter bransch år 2020, jämfört med motsvarande företag år 2010. Av utvecklingen över tid kan vi utläsa intressanta mönster.

Det totala antalet små och medelstora företag minskade med 4 procent i landsbygder men ökade med 6 procent i övriga kommuntyper. Antalet företag inom Gröna näringar har totalt sett minskat de senaste tio åren, både i landsbygder och i övriga kommuntyper (se figur 4). Gröna näringar är fortfarande den största branschen i landsbygder (se figur 3 ovan) men branschen har haft en långsiktigt nedåtgående trend vad gäller antalet företag sett över en tioårsperiod. IKT (Information och kommunikation) är den bransch som under tioårsperioden haft den relativt största ökningen i antal företag, med en ökning på 47 procent i landsbygder respektive 59 procent i övriga kommuntyper. Vi ser en klart positiv utveckling men kan samtidigt konstatera att vi har utgått från en låg nivå av antalet företag inom branschen i sin helhet.

Företag i landsbygder är mindre digitaliserade än företag i andra kommuntyper

Ett viktigt och politiskt prioriterat område är att öka digitaliseringsgraden i företag i landsbygder, i syfte att stärka företagens verksamhets- och affärsutveckling. Detta är också den främsta avsikten med Tillväxtverkets nu pågående insatser för ökad digital mognad med finansiering från EU:s landsbygdsprogram. Tidigare i artikeln har vi redovisat data över hur näringsstrukturen ser ut i våra landsbygder och i andra delar av Sverige och hur denna har förändrats över tid. De resultaten bygger på mikrodata och är totalundersökningar. För att undersöka företagens digitala mognad har vi använt oss av Tillväxtverkets stora och väletablerade enkätundersökning Företagens villkor och verklighet 2023.

Resultaten visar att företag i landsbygder sammantaget har en lägre grad av digitalisering än företag i övriga kommuntyper (se figur 5 nedan). Detta gäller oavsett om vi studerar omfattningen av företagens användning av digitalisering för administration, inköp, marknadsföring eller något annat område i undersökningen Företagens villkor och verklighet 2023.. Vi kan kort och gott konstatera att företag i landsbygder är mindre digitaliserade än företag i andra kommuntyper.

Flera möjliga förklaringar till lägre digital mognad hos företag i landsbygder

Förklaringen till varför företag i landsbygder har en lägre grad av digital mognad är troligen både mångfacetterad och i behov av att nyanseras ytterligare. En möjlig förklaring är branschstrukturen, där branscher som har en relativt lägre grad av digitalisering, relativt sett är vanligare i landsbygder. Det gäller exempelvis för Byggverksamhet som är en relativt stor bransch i landsbygder och med en klart högre andel av det totala antalet företag i landsbygder jämfört med hur näringsstrukturen ser ut i övriga kommuntyper (se figur 3).

Varför byggverksamheten i sig har en (relativt) lägre digitaliseringsgrad än andra branscher kan möjligtvis bero på typen av arbetsmoment inom branschen och svårigheterna som kan finnas med att digitalisera olika moment inom branschen.

Gröna näringar (Jordbruk, skogsbruk och fiske) är den bransch som har lägst digitaliseringsgrad, enligt undersökningen Företagens villkor och verklighet 2023. Gröna näringar är också betydligt mer förekommande i landsbygder än i övriga kommuntyper. Ungefär vart fjärde företag i landsbygder återfinns inom gröna näringar (enligt figur 3). Det är en andel som är cirka 3 gånger större i landsbygder än för övriga kommuntyper. Dessa branschskillnader påverkar naturligtvis den sammantagna bilden av hur företag i landsbygder använder digitala lösningar i sitt företagande.

Ytterligare en möjlig förklaring till varför företag i landsbygder är mindre digitaliserade än företag i andra kommuntyper är att företagsstorleken ser annorlunda ut. I landsbygder är nästan vartannat företag ett soloföretag medan drygt en tredjedel av företagen i övriga kommuntyper är soloföretag. Det är betydligt vanligare med företag utan anställda i landsbygder än i övriga kommuntyper (se figur 2). Resultaten från undersökningen Företagens villkor och verklighet 2023 visar också att egenföretagen, generellt sett, har en lägre grad av digitala lösningar i sitt företagande.

Vi kan utläsa vissa mönster – men vi behöver utveckla mer kunskap

Skillnader i digital mognad bör tolkas med viss försiktighet. Allting annat lika är det rimligt att företag av olika storlek kan ha olika behov av och effekter av digitalisering, för en del av eller hela sin verksamhet. När företag växer kan mängden av processer och komplexiteten av dessa växa, varvid företag blir i större behov av digitala lösningar för att driva och utveckla företaget. Ett soloföretag kan som jämförelse ha lättare att driva en del processer i företaget utan lika hög användning av digitalisering som i ett större företag. Det är därför viktigt att fånga upp att företag i landsbygder generellt sett har lägre användning av digitala lösningar, men samtidigt viktigt att notera att skillnaderna mot företag i andra kommuntyper kan behöva nyanseras och ses i ett större sammanhang så att de inte övertolkas.

Det finns samtidigt ljusglimtar för landsbygderna. Den bransch som har vuxit relativt starkast i antalet företag under en längre tidsperiod (2010–2020) är företag inom IKT (Information och kommunikation) och det gäller såväl för landsbygdskommuner som för andra kommuntyper (se figur 4). IKT-branschen placerar sig i topp bland företagen vad gäller graden av digital mognad, enligt undersökningen Företagens Villkor och Verklighet 2023. Dessa underliggande förändringar av näringsstrukturen, med en ständigt växande andel företag inom en bransch med relativt hög grad av digital mognad, är positiv för den generella användningen av digitala lösningar i våra företag.

Det finns sammantaget vissa närliggande förklaringar till den digitala mognaden hos företag i landsbygder men samtidigt finns det under ytan andra nyanser som successivt växer fram. Det finns ett stort behov av att fortsatt följa utvecklingen och göra fördjupade studier kring hur företagandet och villkoren för företag i landsbygder ser ut just kopplat till deras utmaningar och behov av olika digitala lösningar. Detta i syfte i att bidra till successiv kunskapsuppbyggnad och en mer sammansatt bild av hur insatser och stöd i arbetet med att främja verksamhets- och affärsutveckling i företag i landsbygder i framtiden bör utformas. Det är denna resa som vi just nu har påbörjat.