Så har EU:s regionalfond investerat för miljö och klimat 2014-2020

Den här artikeln ingår i en artikelserie om resultat av EU:s regionalfond från 2014-2020.

Den här artikeln ingår i en artikelserie om resultat av EU:s regionalfond från 2014-2020.

Under programperioden 2014–2020 har över 1000 projekt genomförts och åtta miljarder kronor har investerats. En stor del av projekten har genomförts inom områdena miljö och klimat, som har bidragit till viktiga strukturförändringar och värdefulla insatser. Så, vad har EU:s finansiering bidragit till?

Framtidens klimatsmarta material

I Sverige har vi haft en lång tradition av att bygga trähus, tills säkerhetsriskerna fick oss att sluta på 1800-talet. Men nu har träbyggandet tagit fart igen, särskilt i norra Sverige. I Piteå ligger Lindbäcks bygg som är Sveriges största producent av klimatsmarta flerbostadshus i trä. För dem har flera EU-finansierade projekt varit avgörande för deras företagstillväxt, bland annat en ny hamn, nya tekniska lösningar och en ökad kunskap om möjligheterna med stora trähus.

Nya smarta material har en viktig roll för att lösa de stora utmaningarna inom miljö och klimat. I Lund har Materials Business Center utvecklats, som är en hubb för samverkan mellan materialforskning och företag. Man jobbar bland annat med industribehov, tävlingar, öppen innovation och power hour (en timmes kreativt idémöte med entreprenörer och experter). Ett exempel på ett nyskapande material är restprodukter från äpplejuice, som blir till en läderliknande produkt.

• Tillväxtresan: EU-medel en viktig pusselbit i Lindbäcks framgångssaga Länk till annan webbplats.
• Materials Business Center Länk till annan webbplats.

Från fossilfri plast till miljövänliga alternativ

I de största kommunerna i Mellansverige står engångsartiklar av plast för cirka 4 000 ton koldioxidutsläpp varje år. I projektet Jakten på plasten har kommunerna i Uppsala, Linköping, Norrköping och Eskilstuna därför utbildat medarbetare om plastens påverkan på miljön och ställt nya krav i upphandlingar. De har även fasat ut engångsartiklar som plasthandskar, bestick, muggar, sopsäckar och skoskydd – och ersatt dem med återvinningsbara alternativ.

En annan verksamhet som gör av med mycket plast är sjukhusen. Kraven på effektivitet och hygien resulterar i enorma plastberg, som i sin tur orsakar höga koldioxidutsläpp och global uppvärmning. I projektet Biobaserade material i sjukvården ställer man om från fossilfria material till just biobaserade, utan att riskera patientsäkerheten. Den biobaserade plasten är gjord av sockerrör och en stor del av materialet ska också framställas lokalt genom sockerrörsodlingar i närheten.

• Jakten på plasten Länk till annan webbplats.
• Biobaserade material i sjukvården Länk till annan webbplats.

Smartare transporter för en bättre miljö

Energianvändningen och koldioxidutsläppen måste minska dramatiskt och här är flygplatserna en viktig pusselbit. I projektet Grön Flygplats arbetar Svenska Regionala Flygplatser med att minska energi och utsläpp i de egna verksamheterna på 25 flygplatser i landet. Det gör de bland annat med att automatisera driften på flygplatserna. Dessutom ska det bli enklare att tanka biobränsle och att ladda elflygplan.

I städer är varutransporter nödvändiga för att verksamheter ska fungera. Men de bidrar också till avgaser, buller och luftföroreningar. I Malmö har man i projektet Samlastning i Sege Park provat en annan lösning. De har stängt av trafiken i området Sege Park och skapat mikroterminaler, där man lastar om varorna på lastcyklar och elfordon inne i området. Samtidigt som varorna levereras hämtas även sopor och annat avfall upp. Dessutom har långtidsarbetslösa fått arbete i och med de nya tjänsterna.

Det här är bara ett axplock av alla de projekt som genomförts och vad de resulterat i – ett litet nedslag i en stor omvandling. Tillsammans kan vi höja levnadsstandarden, förbättra miljön och minska skillnaderna i Sveriges regioner.

• Grön Flygplats Länk till annan webbplats.
• Samlastning i Sege Park Länk till annan webbplats.