Regionala matchningsindikatorer

Vill du veta hur många personer som är utbildade inom ett visst område och arbetar med ett matchande yrke? Här får du hjälp att ta reda på hur väl matchad en specifik yrkesgrupp är i ett län.

Vill du veta hur många inom en viss utbildningsgrupp som finns tillgängliga på arbetsmarknaden i ett län? Här får du hjälp att ta reda på hur utbudet av arbetskraft ser ut samt hur det påverkas av bland annat inpendling och pensionsavgångar. Notera att vidareutbildning endast avser till en högre utbildningsnivå. Om en person vidareutbildar sig till samma utbildningsnivå som tidigare så blir det den senaste utbildning som räknas.

Vill du se vilka branscher i ditt län som skapar flest instegsjobb? Här får du hjälp att ta reda på hur inflödet av nya förvärvsarbetande i en specifik näringsgren ser ut i ett län.

Vill du se om det finns outnyttjad arbetskraft i ditt län? Här får du hjälp att ta reda på hur arbetskraften ser ut, det vill säga om personer med en viss utbildning är exempelvis anställda, egenföretagare, studenter eller arbetslösa.

En rapport skriven av Region Gävleborg, Region Sörmland, Region Dalarna och Tillväxtverket. Syftet med rapporten är att tydliggöra indikatorernas användningsområden, dels genom att presentera olika indikatorer och visa hur de kan användas, dels genom fördjupade analyser av arbetslöshet, överutbildning och matchning över tid.

Rapporten visar bland annat att:

• Arbetslösheten är högst bland personer med allmänna utbildningsinriktningar. Därefter följer vissa utbildningsgrupper inom humaniora och konst samt naturvetenskap, matematik och data.

• Ungefär 4 procent av de anställda i riket bedöms vara överutbildade i förhållande till sitt yrke.
• Den matchade förvärvsgraden varierar mellan olika yrkesinriktade gymnasieprogram. Den är högst bland personer som läst bygg-och anläggningsprogrammet och lägst bland dem som läst hotell-och turismprogrammet.

• Rapport: Matchningsproblematiken på arbetsmarknaden
• Video: Inspelning från seminariet Matchningsproblematiken på arbetsmarknaden Länk till annan webbplats.

För år 2023 är den matchade förvärvsgraden bland personer i åldern 20–64 år 53 procent, medan den vanliga förvärvsgraden är 81 procent. Det finns dock regionala skillnader, där Västerbottens län har högst matchad förvärvsgrad på 56 procent, samtidigt som Södermanlands län och Skåne har lägst. Könsskillnaderna visar att män generellt har en lägre matchad förvärvsgrad (50 procent) jämfört med kvinnor (55 procent). Skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda är också tydliga, där inrikes födda har en matchad förvärvsgrad på 58 procent, medan den för utrikes födda är på 39 procent.

• SCB (2025). Lägre andel män i matchade yrken Länk till annan webbplats.

I en rapport av Tillväxtverket undersöker myndighet kompetensförsörjning och befolkningsutveckling i norra Norrland. En uppskattning är att det kommer krävas 100 000 nya invånare i Norr- och Västerbottens län under den kommande femtonårsperiod för att klara kompetensförsörjningen. Är det möjligt med en så omfattande inflyttning till de både nordligaste länen?

• Kompetensförsörjning och befolkningsutveckling - en studie av norra Norrland

Tillväxtverket och Region Jönköpings län har tillsammans gjort en analys av kompetensförsörjningen i Jönköpings län. Syftet har varit att ta fram en modell för analys av den regionala kompetensförsörjningen som kan användas även av andra regioner. Rapporten beskriver inte i detalj vilket antal personer som behövs i olika yrken. I stället beskriver vi kompetensförsörjningsläget i ett antal nyckelbranscher och ger allmänna rekommendationer om hur kompetensförsörjningen i regionen kan förbättras.

• Rapporten Kompetensförsörjningen i Jönköpings län

I en rapport från 2019 undersöker Region Uppsala hur matchningen mellan gymnasial yrkesutbildning och yrke ser ut i länet. Rapporten vill svara på följande frågor:

• I vilken grad matchar utbildningen hos anställda med det yrke de har?
• Finns det några könsmönster, utifrån utbildningsbakgrund, i arbetsmarknadsmatchning?
• Inom vilka branscher indikeras att efterfrågan är hög på arbetskraft?
• Inom vilka branscher indikeras att efterfrågan är mättad på arbetskraft?

• Region Uppsalas analys av matchningen mellan utbud och efterfrågan på gymnasialt utbildade (Region Uppsala, 2019) [pdf] pdf, 615.4 kB, öppnas i nytt fönster.

Sämre matchning på arbetsmarknaden förklaras i första hand av ökat utbud av arbetskraft med svag ställning på arbetsmarknaden, inte av förändrade kompetenskrav. Lärare slutar inte. De stannar i yrket ‒ men de byter ofta arbetsgivare. Bristen på grundutbildade sjuksköterskor ökar då de täcker upp för bristen på specialistsjuksköterskor. Ojämn könsfördelning inom en utbildning ger sämre matchning i arbetslivet. Detta är några av slutsatserna i en ny rapport som tagits fram av Reglab och Tillväxtverket.

Rapporten har tagits fram inom ramen för Reglabs lärprojekt om de regionala matchningsindikatorerna. Den innehåller fördjupade analyser av hur kompetensförsörjningen fungerar på den regionala arbetsmarknaden inom områdena:

• vård och omsorg
• teknik och tillverkning
• pedagogik

• Rapporten Regionala matchningsindikatorer - fördjupad analys (Reglab, 2018) [pdf] pdf, 2.5 MB, öppnas i nytt fönster.