15 kommuner arbetar för bättre service i landsbygder

Sorsele kommun vill utveckla dialogen och skapa en struktur för strategisk samverkan mellan kommunen och de utpekade serviceorterna. Kommunens utvecklingsverksamhet ska ta med sig resultatet från projektet och lägga upp ett årshjul för att bibehålla god dialog med servicenoderna.

Nästa steg blir att använda dialogmodellen och rutinerna som skapats för att finna fler serviceplatser i Sorsele kommun. Målet på lång sikt är att förstärka servicen i Sorsele kommun och säkerställa att det finns tillgång till god service inom rimliga avstånd.

Malå kommun vill öka sin förmåga att stötta lokal serviceutveckling. Genom att etablera samarbeten vill kommunen lägga grunden för att gemensamt ta fram relevanta planer och utveckling av nödvändiga och önskvärda servicelösningar. På sikt är målet att ha stärkt Malå som levande plats och en cirkulär plats.

Norsjö kommun vill utveckla ett nytt arbetssätt för samverkan och dialog med lokala aktörer i kommunens servicenoder och utvecklingsområden. Man vill också revidera serviceplanen och ta fram en färdplan för hur kommunen i sina olika roller kan stötta lokal serviceutveckling.

Vilhelmina kommun vill utveckla metoder som ska ge bättre samverkan och nå konkreta resultat för stärkt kommersiell service. I stället för statiska ansvarsområden ska kommunen arbeta med avgränsade insatsstyrkor. Viktiga framgångsfaktorer är att förenkla så att saker blir gjorda direkt, dela upp stora frågor i mindre insatser och att ha en grundläggande struktur och gemensamt ansvar. Efter projektet ska kommunen ha en fungerande intern organisation för kommersiell service samt aktiva byautvecklingsgrupper.

Umeå kommun vill öka sin förmåga att stötta lokal serviceutveckling, och att pilotbutikerna känner sig stärkta i arbetet med serviceutveckling. Kommunen vill också att projektet lägger grunden för att vardera ort får en grund för att gemensamt ta fram planer eller utveckla servicelösningar, och för hur projektresultaten ska tas vidare lokalt.

Projektet ska skapa arbetssätt, metodik och dialogforum för serviceutveckling i Umeås landsbygder och Umeå kommun ska ha ett långsiktigt hållbart arbete med service och mer samverkan mellan kommunala verksamheter.

Ljusdals kommun vill etablera ett närmare samband mellan byalagen och kommunen, med en tydligt utpekad väg in för kontakter med kommunen i landsbygdsfrågor och mer dialog kring stödet för lokal service.

Kommunen vill kunna stärka butiker på de orter där avståndet till nästa butik är mer än 3 mil, och undersöka möjligheten för nya småskaliga servicelösningar. Och skapa en tydlig samverkansform för hantering av bygdemedel från vindkraft så att de resurserna kan användas för att säkra lokal service.

Söderhamns kommun vill arbeta fram en modell i kommundelscentrat Trönö som ska implementeras på ytterligare ett kommundelscentra vid projektets slut. Kommunen vill etablera samarbete mellan kommunens organisation och minst två kommundelscentra med omland, och att de verkar som goda exempel och ambassadörer för vidareutveckling av modellen på övriga kommundelscentra.

På sikt ska stärkt tillgänglighet skapa bättre förutsättningar för att grundläggande kommersiell service ska kunna leva kvar och utvecklas på ett livskraftigt sätt.

Mora kommun vill pröva ut ett arbetssätt för att bibehålla och utveckla landsbygder i kommunen. Arbetssättet ska vara effektivt och användas i den ordinarie verksamheten, bland annat genom att dess aktiviteter ska skrivas in i de årliga handlingsplanerna för kommunens landsbygdsprogram.

Falu kommun vill testa ett upplägg för bygdelots, kartlägga möjliga kontaktpersoner i servicefrågor på kommunens förvaltningar och initiera nya samarbeten mellan privat, offentlig och ideell sektor. Genom att samarbeta med lokalsamhället kring konkreta servicefrågor vill kommunen stärka tilliten mellan parterna.

Ludvika kommun vill att de olika enheterna i kommunen får en tydligare samverkan runt landsbygdernas frågor. Samtalen med lokalsamhället ska bli en inkluderad del i den kommunikationsmodell som genomsyrar den lokala företagsutvecklingen tillsammans med kommunens olika enheter. Kommunen vill också identifiera statistiska verktyg för en god lokal utveckling av samhället, och att landsbygdens olika perspektiv belyses tydligare i översiktsplanen.

Sala kommun vill skapa en process med tydlig ansvarsfördelning mellan olika aktörer som tillsammans kan driva projekt som utvecklar service på landsbygden. Kommunen ska sedan ansvara för att de arbetssätt och modeller som utvecklas används på andra platser och noder.

Åtvidabergs kommun vill skapa en modell för samverkan kring komplexa frågor som utveckling av kommersiell service. I Falerum är målsättningen att det ska finnas en tydlig bild av behovet av grundläggande kommersiell service och att förslag på̊ rimliga lokala lösningar ska vara framtagna i samverkan.

På sikt vill kommunen att tillgängligheten till dagligvaror förbättras och att en kommunal servicepunkt kan erbjudas i samverkan med en eller flera lokala aktörer.

Vetlanda kommun vill minska personberoendet och bygga rutiner för att ta hänsyn till att utveckla eller säkra service i olika beslut. Genom att utveckla samarbetet mellan kommun och lokalsamhälle ska tilliten mellan parterna öka. På sikt är målet att en serviceplan tas fram och att flera servicehubbar etableras.

Mörbylånga kommun vill stärka sin kapacitet att arbeta systematiskt tillsammans med lokalsamhällen kring servicefrågor. Som pilot fokuserar man på Gårdby där man vill se en plan för att utveckla ny service. På strategisk nivå vill kommunen ge service en tydlig plats i översiktsplanen.

Ronneby kommun vill skapa en modell med lokala utvecklingsplaner och ett samverkansforum för att arbeta mer utifrån den lokala nivåns behov. Kommunen vill öka sin förmåga att samarbeta med lokalsamhällen för att ta till vara lokal kunskap och öka delaktigheten och engagemanget för utvecklingsfrågor.