Stärkt tillgänglighet till kommersiell service i landsbygder – i ytterligare åtta kommuner

Kommersiell service är en viktig pusselbit för samhällen där människor vill bo, jobba och driva företag. Tillväxtverket har sedan 2022 arbetat för att stärka tillgängligheten till lokal service i landsbygdskommuner. En satsning som nu utökas.

Mamma och dotter promenerar i förgrunden. En bensinmack syns i bakgrunden.

Flera saker behöver fungera ihop för att en plats ska behålla sin service. Som mataffär, mackar, post, bankomater och apotek. Då blir behovsanpassning, lokalt engagemang och samverkan mellan olika aktörer viktiga faktorer.

– Nu har vi utvidgat Tillväxtverkets satsning Kommuner för serviceutveckling där 15 kommuner redan kommit en god bit på vägen. Erfarenheten visar att kommuner med ganska små medel och enkla metoder kan bidra till att underlaget för service stärks. Knepet är att arbeta långsiktigt och tillsammans med andra, säger Camilla Jägerhem, programansvarig.

Sammanlagt 23 kommuner

Vilka vägar finns för en kommun som vill stärka tillgängligheten till kommersiell service i sina landsbygder? Med processledning och finansiering från Tillväxtverket har den resan nu påbörjats i åtta nya kommuner runt om i Sverige. Till hjälp har de erfarenheterna från 15 kommuner som gått före och kommer att lämna över sitt lärande och resultat i slutet av maj 2024.

För de sammanlagt 23 kommunerna som arbetar med serviceutveckling har Tillväxtverket totalt beslutat om drygt 11 miljoner kronor i stöd. Medlen kommer från Landsbygdsprogrammet.

Om projektet

Vad? Kommunerna ska etablera samarbeten med lokalsamhället och utveckla interna arbetssätt och rutiner för att stötta lokal serviceutveckling. Fokus är på grundläggande kommersiell service som dagligvaror och drivmedel.

När? Januari 2024-mars 2025.

Var? Sollefteå, Köping, Mullsjö, Högsby, Älmhult, Ljungby, Laholm och Tjörns kommuner.

Inspireras av åtta kommuner

Sollefteå kommun

Sollefteå kommun vill etablera samarbete med företagare, byalag och mack-föreningar i tre serviceorter. På varje ort genomför man en lokalekonomisk analys för att kartlägga de resurser och den köpkraft som finns lokalt och få en bild av bygdens handelsbalans.

Internt i kommunorganisationen ska man också analysera hur samverkan kan fungera långsiktigt och hur kommunen kan utveckla den egna verksamheten i bygderna för att på så sätt stötta servicen, till exempel genom att utveckla system för inköp av varor och tjänster.

Köpings kommun

Köpings kommun vill utvidga de samarbeten med lokala aktörer som redan finns i olika kommundelar till att även omfatta servicefrågan. Kommunen ska tillsammans med lokala aktörer titta närmare på förutsättningar och behov och ta fram en gemensam målbild kring den lokala serviceutvecklingen i respektive kommundel.

Arbetet förväntas utmynna i en politiskt förankrad serviceplan för utvecklingen av Köpings kommuns landsbygd och ett nytt internt arbetssätt kring landsbygdsfrågor i kommunens organisation.

Mullsjö kommun

Mullsjö kommun vill öka sin kunskap om kommersiell service och ta fram bra arbetssätt för dialog med lokalsamhället. Fokus ligger på kommundelen Sandhem där det finns dialog med ortens utvecklingsförening som kan samordna engagemang från övriga föreningar. Genom att öka den lokala butikens bärkraft ser man förutsättningar för att etablera mer kommersiell och annan service på orten.

Internt inom kommunen är ambitionen att hitta ett arbetssätt som kan inarbetas i kommunens ordinarie årshjul.

Högsby kommun

I Högsby kommuns service- och varuförsörjningsplan framgår att det finns en vilja och ett behov att stärka servicen, för att skapa starka noder och förutsättningar för att fler ska vilja bosätta sig i Högsby kommun. Men det är inte tydligt hur, och kommunen har i dag inget systematiskt arbetssätt för dialog med lokalsamhället.

Det vill kommunen utveckla och börjar med orten Fågelfors där det finns en stor vilja från lokala aktörer att samarbeta för att stärka och behålla den kommersiella servicen på orten.

Älmhults kommun

Älmhults kommun vill bli bättre på att samverka med lokalsamhällen och att få en förståelse för hur kommersiell service fungerar på landsbygden. I kommunen finns två orter som där konsekvenserna av försämrad service skulle kunna bli stora. Där ska man genomföra lokalekonomiska analyser och analysera vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot som finns på respektive ort.

Älmhult ska undersöka vilka möjliga synergieffekter som finns mellan kommersiell service och fler tjänster kopplat till lokalsamhället, besöksnäringen och näringslivet.

Ljungby kommun

Ljungby kommun ska undersöka möjligheterna att utveckla serviceorternas centrum, attraktivitet och serviceutbud. Det ska bidra till dialog och samarbete mellan kommun och lokala aktörer och ge förståelse för varandras roller och ansvar.

Ett förväntat resultat av projektet är att en ortspecifik serviceplan eller centrumplan tas fram för vardera orten. Ett andra resultat kommunen ser framför sig är en metod- och processbeskrivning av arbetet så att man kan tillämpa den på andra platser i kommunen.

Laholms kommun

Laholms kommun vill stärka den lokala servicen i kommunens landsbygdsorter genom att involvera fler och nya invånargrupper i dialogen kring behov och efterfrågan. Kommunen har identifierat målgrupper som behöver ytterligare insatser för att göras delaktiga i samhällsutvecklingen. Nu vill de utveckla en strategi för att inkludera fler i medborgarinflytande och samtidigt skapa bättre förutsättningar för livskraftig service.

Kunskapsunderlaget som tas fram kommer användas i en plan för inkludering för Laholms kommun. På så sätt kommer resultat av projektet på sikt bidra till kommunens mål att minska segregationen samt öka inkluderingen.

Tjörns kommun

Tjörns kommun består av flera öar, varav några med åretruntboende saknar broförbindelse. Den kommersiella servicen ser lite olika ut på dessa öar men det som är gemensamt är att de är beroende av att den kommersiella servicen kommer via båt.

Kommunen vill samla kunskap från lokalbefolkningen kring deras behov och utmaningar och hur skärgården kan utvecklas hållbart, samt hitta arbetssätt och metoder att samverka framöver.

Tanken är också att beslutsfattare och politiker ska få en ökad förståelse för vad det innebär att bo på en ö. För att nå Tjörns kommuns ambition att fler ska bo kvar och vilja bosätta sig året runt på öarna behövs att den kommersiella servicen fungerar.

Kontakt

Camilla Jägerhem
fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se

Erika Holmgren
fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se