Svenska halvledare och European Chips Act – En svensk pionjärindustri med potential

Tillväxtverket har kartlagt svenska halvledarsektorn och analyserat förordningen om halvledare, European Chips Act, i rapporten Halvledaraktens tillämpning i Sverige, för att undersöka hur Sverige bäst drar nytta av och genomför den europeiska halvledarakten.

Halvledare, Semiconductors eller Chips på engelska, är nyckelprodukter i allt från mobiler till elbilar och solpaneler. Utan halvledare kan vi inte klara klimatkrisen. Under Covid-19 pandemin uppstod en brist på dessa varor vilket fick allvarliga globala konsekvenser.

Hösten 2023 trädde den europeiska halvledarakten, European Chips Act, i kraft. Halvledarakten syftar till att öka EU:s produktion av halvledare och stärka europeisk forskning. Stora halvledarsatsningar pågår just nu i EU i bland annat Tyskland, Frankrike och Irland. Liknande satsningar görs runt om i världen, inte minst i USA, Kina och Japan.

Sverige har forskningskompetens och produktionskunskap i internationell toppklass inom exempelvis kraftelektronik och kvantdatorer, bland annat tack vare tidigare satsningar gjorda under 80- och 90-talen. Trots detta är Sveriges halvledarsektor relativt anonym.

Sverige har i och med den europeiska halvledarakten möjligheten att ta en nischad och viktig position inom det europeiska halvledar-ekosystemet. Inom mobil kommunikation, elektrifierade tunga fordon, smart elförsörjning, försvarsindustrin och kvantdatorteknik kan vi behålla vår ledande roll. Nischad halvledarproduktion kan komplettera den framstående forskning Sverige har.

Tillväxtverket fortsätter att utveckla sitt arbete med halvledarfrågor i linje med uppdrag som myndigheten fått i 2024 års regleringsbrev.

• Läs mer i rapporten Halvledaraktens tillämpning i Sverige