Anpassad finansieringsmodell gör skillnad - stärker kommunernas förutsättningar
I arbetet med att stärka social och ekonomisk utveckling i 30 kommuner arbetar Tillväxtverket med ett flexibelt stadsbidrag. En utformning som leder till mer träffsäkra insatser i kommunerna. Positiva effekter som även lyfts fram av en forskningsstudie.
Tillväxtverkets erfarenheter visar nu att öppenhet och flexibilitet i finansieringsmodeller gör skillnad. Det ger kommunerna möjlighet att definiera sina egna problem och prioritera utifrån lokala föreutsättningar.
- Statsbidragets utformning är ett bra exempel på hur statlig finansiering kan utformas för att anpassas till platsens behov av insatser. Kommunerna har kunnat arbeta med såväl operativa insatser inom olika områden som mer strukturella och organisatoriska förändringar. Satsningen visar att staten kan bidra till bättre utveckling i kommunerna utan att detaljstyra vad de ska göra, säger Martin Olauzon, enhetschef på Landsbygder och lokal kapacitet på Tillväxtverket.
Flexibilitet och öppenhet
Kommunerna själva lyfter fram flexibilitet och öppenhet i satsningen som viktiga framgångsfaktorer för deras arbete. Statsbidraget tar fasta på kommunernas specifika socioekonomiska utmaningar och ger förutsättningar för den enskilda kommunen att ta tag i sina egna utmaningar och behov.
Flertalet av kommunerna beskriver hur pengarna har gjort det möjligt att lägga tid på att bygga upp samverkan mellan förvaltningarna och externa aktörer. Samverkan har ökat över tid eftersom utformningen främjar ett tvärsektoriellt arbete över de interna förvaltningsgränserna.
Kommunerna understryker också vikten av den här formen av finansiering för att kunna fortsätta arbeta med utvecklingsinsatser. Flera kommuner har under åren framhållit att deras arbete är en långsiktig process och att förändring tar tid.
Stöds av forskningsstudie
Sedan 2022 har Tillväxtverket samarbetat med Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet och professor Josefina Syssner. Tillsammans med doktoranden Patrik Renberg, från Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet, har arbetet följts under 2023.
Deras studie visar bland annat följande resultat och slutsatser:
- Kommunerna är över lag positivt inställda till satsningen. Att den främjar en långsiktighet och möjliggör för lokalt anpassade insatser är viktiga förklaringar till kommunernas positiva bild.
- Flertalet kommuner lyfter hur arbetet med satsningen bidragit till en ökad samverkan över de interna förvaltningsgränserna.
- Samarbetet med Tillväxtverket skildras också i positiva termer. Myndigheten och dess anställda beskrivs som lyhörda och flexibla.
Styrning, rapportering och utvärdering
Styrningen i det här uppdraget är kopplat till en förordning. Kommunerna rapporterar årligen till oss dels skriftlig återrapportering, dels ekonomisk uppföljning. Myndigheten har fått även uppdraget att årligen följa upp vad kommunerna gjort. Det levererar vi i form av en delrapport till regeringen. En slutredovisning sker 2028. Vi ska också utvärdera satsningen och formen för utvärderingen ska utarbetas i dialog med Regeringskansliet.
Kontakt
Serena Bonato
fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Sandra Droguett Biörklund
fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Relaterade sidor
