Stöd ska bidra till cementindustrins omställning på Gotland

Projektägare: Chalmers Tekniska Högskola AB
Beviljade medel: 12 169 332 kronor från EU (24 338 663 kronor totalt).

Projektet ska vidareutveckla och kombinera två internationellt kända cementteknologier. Det ska göra det möjligt att erbjuda den svenska marknaden en cement med ett ultralågt koldoxidavtryck. Projektet utgår från två internationellt existerande och väl dokumenterade bindemedel som båda är relativt okända i den svenska byggbranschen. Dessa båda cement kan produceras med hjälp av industriella restmaterial från i första hand metallindustrin, där koldioxiden redan drivits bort i den ursprungliga processen. Projektet ska också utveckla unik teknik för att använda upp till 90 procent av restmaterialen från stål- och metallindustrin som cement, vilket ger en avsevärt högre miljö och ekonomisk nytta jämfört med nu.

Läs mer om projektet genom att söka på projektnamnet i projektbanken. Länk till annan webbplats.

Styrning av produktkvalitet och energieffektivitet i koldioxidfri cementproduktion med termisk plasma

Projektägare: Chalmers Tekniska Högskola AB
Beviljade medel: 5 111 163 kronor från EU (10 223 279 kronor totalt).

Det krävs ett teknikskifte för att reducera koldioxidutsläpp från cementproduktionen som den ser ut i dag. I det här projektet tar Chalmers avstamp i ett tidigare samarbete med Heidelberg Materials Cement Sverige AB för att skapa ny diagnostisk utrustning för att förbättra styrning av produktkvalitet och energieffektivitet i plasmabaserad cementproduktion i pilotskala. I projektet skapas ett team med de kärnkompetenser som behövs för forsknings- och processutveckling av plasmabaserad cementproduktion. Här ska det finnas spetskompetens inom produktion, energiteknik, forskning och utveckling, produktkvalitet, el och mätteknik.

Läs mer om projektet genom att söka på projektnamnet i projektbanken. Länk till annan webbplats.

Klimatreducerad betong genom cementindustrins omställning för kommande infrastruktur- och industrietableringar i kallt klimat

Projektägare: Luleå tekniska universitet
Beviljade medel: 1 917 739 kronor från EU (3 835 478 kronor totalt).

Projektet ska utveckla klimatreducerad betong med speciell tillämpning på anläggnings- och industriprojekt i norr. Det undersöker hur man kan minska klimatbelastning med bibehållen funktion och prestanda och speciellt studerar de betongens egenskaper i tidigt skede och hur dessa påverkar möjligheten att bygga i kallt klimat. Projektet genomför laboratoriestudier och matematiska modelleringar så att prognoser av betongegenskaper, när man gjuter i vinterförhållanden, kan genomföras och följas upp. Fokus ligger på de två stora projekten Norrbotniabanan och H2 Green Steel (etableringen av fossilfri stålframställning). Redan nu finns klimatreducerad betong på marknaden. Projektet skapar förutsättningar för att denna betong kan användas i de två nämnda projekten vid gjutning vintertid.

Läs mer om projektet genom att söka på projektnamnet i projektbanken. Länk till annan webbplats.

Cement med låg klinkerhalt

Projektägare: Luleå tekniska universitet
Beviljade medel: 2 138 711 kronor från EU (4 277 489 kronor totalt).

Projektets mål är att hitta alternativ till kalkstenskällor för råvaror samt att modifiera och optimera den befintliga klinkeringsprocessen för att sänka koldioxidavtrycket. Projektet ska även tillgodose behovet av kalksten, förbättra hållbarheten och mildra den negativa miljöpåverkan. Den huvudsakliga målgruppen är cementindustrin men den omfattar även andra grupper som påverkas av användningen av cement, det vill säga byggindustrin, gruvindustrin och lokalsamhällen där cementfabriker och gruvor finns.

Läs mer om projektet genom att söka på projektnamnet i projektbanken. Länk till annan webbplats.

Värmelagring i flerbostadshus för minskad koldioxidbelastning

Projektägare: Lunds universitet
Beviljade medel: 1 108 401 kronor från EU (1 938 362 kronor totalt).

Byggnadssektorns klimatpåverkan behöver minska genom energieffektivisering men också genom att öka andel av förnybar energi i den energi som används. Ett hinder för en miljövänligare energianvändning är bristen på tillgång av förnybar energi kalla vinterdagar eller timmar då det inte blåser, men då efterfrågan är hög- alltså vid effekttoppar. En framtida hållbar byggnad kan behöva ha egenskapen att utjämna effekttopparna över dygnet, men också över flera dygn genom att nyttja energilagring i byggnadens klimatskärm. I den här beräkningsstudien undersöker projektet hur stor ökning av andelen förnybar energi som kan nyttjas genom att en fastighetsägare aktivt styr byggandens effektuttag. Resultatet ger underlag för fortsatt behov av forskning för att utveckla system och strategier för de boendes styrning av värmelagring. Det kan även utgöra underlag vid renovering och nyproduktion.

Läs mer om projektet genom att söka på projektnamnet i projektbanken. Länk till annan webbplats.

Logistik för CCS

Projektägare: RISE Research Institutes of Sweden AB
Beviljade medel: 2 516 573 från EU (5 043 922 kronor totalt).

En central del i cementindustrins klimatomställning är koldioxidavskiljning och lagring (CCS) som med ambitiöst uppsatt mål ska implementeras i Sverige 2030. För att CCS ska kunna realiseras krävs ett tillförlitligt samt kostnads- och miljöeffektivt logistiksystem för koldioxid (CO2), vilket för den svenska cementproduktionen på Gotland innebär koldioxidtransporter med fartyg. Projektet höjer cementindustrins kunskap och förståelse kring möjliga CO2-logistiksystem för CCS där produktions-siten (platsen där cementen produceras) sätts i det större innovationssystemet för CCS. Projektet kartlägger nuvarande kunskap om CO2-logistik för CCS och uppkomna centrala industri- och logistikaktörer i innovationssystemet. Projektet utvärderar också logistikscenarier från cementindustrins perspektiv, utreder möjligheter för fossilfria CO2-transporter och tar fram affärsmodeller för cementindustrins CO2-logistik.

Läs mer om projektet genom att söka på projektnamnet i projektbanken. Länk till annan webbplats.

CO2Crete - Co-utilizing CO2 with mining, metallurgical, and construction wastes for concrete production: flipping environmental catastrophe to massive opportunities

Projektägare: RISE Research Institutes of Sweden AB
Beviljade medel: 2 600 000 från EU (4 680 000 kronor totalt).

För att komma ner i vårt totala koldioxidutsläpp behöver Sverige ha avancerade tekniska lösningar för att fånga in koldioxid från olika industrier. Cementindustrin planerar att bygga upp en koldioxidinfångningsanläggning för att fånga in och senare transportera och lagra sina utsläpp under havsbotten. Det handlar om 1,8 miljoner ton koldioxid. Frågan är om all koldioxid behöver transporteras och lagras under havets botten? Kan delar eller hela volymen användas i andra applikationer? Det här projektet fokuserar på att utveckla en lämplig teknisk infrastruktur och metodik för utvärdering för koldioxidlagring i mineraliska restprodukter från gruv-, metall- och byggindustri samt i produkter som innehåller alkali. Målet är att ta fram en lista med potentiella koldioxidsänkor på land och dessutom undersöka om infångningen i mineraliska material kan skapa färdiga produkter.

Läs mer om projektet genom att söka på projektnamnet i projektbanken. Länk till annan webbplats.

Concrete action in the cement industry and the cement and concrete supply chain

Projektägare: IVL Svenska Miljöinstitutet AB
Beviljade medel: 4 826 715 kronor från EU (9 877 858 kronor totalt).

Det övergripande målet för projektet är att ur ett systemperspektiv undersöka olika åtgärder för att radikalt minska växthusgasutsläppen relaterade till produktion och användning av cement och betong. Arbetet i projektet kommer att inkludera analyser av potentialen för och utmaningar kopplade till ett teknikskifte i cementindustrin, Arbetspaket 1: användning av biobränsle och biomassa. Arbetspaket 2: och alternativa bindemedel. Arbetspaket 3: längst värdekedjan för cement och betong.

Läs mer om projektet genom att söka på projektnamnet i projektbanken. Länk till annan webbplats.

Machine Learning som verktyg för att bättre förstå och prognosticera sambanden mellan materialegenskaper hos klimatförbättrad betong

Projektägare: Linköpings universitet
Beviljade medel: 2 100 000 kronor från EU (3 780 000 kronor totalt).

Cement är bindemedlet i betong och står för tre-fyra procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Ett viktigt sätt att minska betongens klimatpåverkan är därför att ersätta en del av cementen med alternativa tillsatsmaterial, till exempel slagg eller flygaska. Inblandning av tillsatsmaterial påverkar dock betongens egenskaper, exempelvis så blir den tidiga hållfasthetsutvecklingen långsammare och betongen blir mer temperaturkänslig, vilket är ett problem vid gjutning under årets kallare månader. Det är därför nödvändigt att öka kunskapen om hur de nya betongtyperna påverkas av olika klimatförhållanden. Syftet med projekt är att tillämpa AI för att analysera och föreslå algoritmer som kan användas för att mer precist prediktera betongens temperatur- och hållfasthetsutveckling.

Läs mer om projektet genom att söka på projektnamnet i projektbanken. Länk till annan webbplats.

Projektägare: Gotlands Elnät AB
Beviljade medel: 26 353 018 kronor från EU (47 435 433 kronor totalt).

Stödet ska användas till att uppgradera kontrollutrustningen för anläggningen HVDC-light, en kabelförbindelse mellan norra Visby och Näsudden på södra Gotland. Anläggningens fortlevnad är av stor vikt under de kommande tio till femton åren när övriga centrala delar i det gotländska elnätet ska förnyas.

Läs mer om projektet genom att söka på projektnamnet i projektbanken. Länk till annan webbplats.

Transformatorstation Klinte

Projektägare: Gotlands Elnät AB
Beviljade medel: 57 297 195 kronor från EU (103 134 952 kronor totalt).

Stödet ska användas i ett par av delprojekten inom Kapacitet Gotland. Det handlar om beredning av en luftledning mellan Hemse, Klinte och Ygne, en planerad transformatorstation i Klinte samt anslutningar mot Eskelhem.

Läs mer om projektet genom att söka på projektnamnet i projektbanken. Länk till annan webbplats.