Stöd ska bidra till cementindustrins omställning på Gotland

Projektägare: Heidelberg Materials Cement Sverige AB
Beviljade medel: 70 781 782 kronor i EU-medel.

Heidelberg Materials Cement Sverige ska ställa om tillverkningen av cement vid anläggningen i Slite med målet att till 2030 nå längre än noll nettoutsläpp och möjliggöra en kolsänka. Utöver utökad användning av biobränsle och ökad användning av tillsatsprodukter i cementen för att minska andelen kalksten, ska detta mål nås genom etablering av en fullskalig koldioxidavskiljningsanläggning som möjliggör infångning av upp emot 1,8 miljoner ton CO2 per år. Fonden för en rättvis omställning bidrar med finansiering till bolagets förberedande åtgärder för CCS. Den planerade CCS-anläggningen kräver stora mängder elkraft och behovet kan stundtals femdubblas. Den huvudsakliga aktiviteten i projektet är därför att installera och driftsätta ett ställverk för elkraft. Ställverket kan fördela effekt mellan både CCS-anläggningens olika delar och övriga enheter på området i Slite. Cementfabrikens fullskaliga CCS-anläggning beräknas vara i drift år 2030.

Läs mer om projektet genom att söka på projektnamnet i projektbanken. Länk till annan webbplats.
Läs även: 70 miljoner från Tillväxtverket går till klimatneutral cementfabrik i Slite Länk till annan webbplats.

Projektägare: Heidelberg Materials Cement Sverige AB
Beviljade medel: 13 496 958 kronor i EU‑medel och 7 424 194 kronor i statlig medfinansiering

Projektet ska undersöka och utveckla hur ljusbågsugnsslagg (EAFS) från SSAB:s nya stålprocesser kan modifieras för att användas som ett Supplementary Cementitious Material (SCM) i cementproduktion. Genom att ersätta en del av klinkern med denna modifierade slagg kan klimatavtrycket från cement avsevärt minska. Arbetet omfattar industriell forskning, laboratoriestudier, pilotförsök och materialutvärdering. Målet är att ta fram ett färdigutvecklat och validerat koncept i laboratorieskala för EAFS‑baserad SCM, med prestanda som motsvarar dagens alternativ vad gäller reaktivitet, spårämnen och funktion i betong. Projektet genomförs i nära samarbete med SSAB, University of Oulu, Luleå tekniska universitet och Swerim, och bidrar direkt till att utveckla cementkvaliteter med lägre klimatpåverkan. Resultaten stärker klimatomställningen inom både stål‑ och cementindustrin och är en viktig insats för att Sverige ska nå sina nationella och europeiska klimatmål.

Läs mer om projektet genom att söka på projektnamnet i projektbanken. Länk till annan webbplats.

Post Norm Supersulfated Cement

Projektägare: Chalmers Tekniska Högskola AB
Beviljade medel: 12 169 332 kronor i EU-medel och 7 938 374 kronor i statlig medfinansiering.

Projektet ska vidareutveckla och kombinera två internationellt kända cementteknologier. Det ska göra det möjligt att erbjuda den svenska marknaden en cement med ett ultralågt koldoxidavtryck. Projektet utgår från två internationellt existerande och väl dokumenterade bindemedel som båda är relativt okända i den svenska byggbranschen. Dessa båda cement kan produceras med hjälp av industriella restmaterial från i första hand metallindustrin, där koldioxiden redan drivits bort i den ursprungliga processen. Projektet ska också utveckla unik teknik för att använda upp till 90 procent av restmaterialen från stål- och metallindustrin som cement, vilket ger en avsevärt högre miljö och ekonomisk nytta jämfört med nu.

Läs mer om projektet genom att söka på projektnamnet i projektbanken. Länk till annan webbplats.

Styrning av produktkvalitet och energieffektivitet i koldioxidfri cementproduktion med termisk plasma

Projektägare: Chalmers Tekniska Högskola AB
Beviljade medel: 5 111 163 kronor i EU-medel och 4 089 312 kronor i statlig medfinansiering.

Det krävs ett teknikskifte för att reducera koldioxidutsläpp från cementproduktionen som den ser ut i dag. I det här projektet tar Chalmers avstamp i ett tidigare samarbete med Heidelberg Materials Cement Sverige AB för att skapa ny diagnostisk utrustning för att förbättra styrning av produktkvalitet och energieffektivitet i plasmabaserad cementproduktion i pilotskala. I projektet skapas ett team med de kärnkompetenser som behövs för forsknings- och processutveckling av plasmabaserad cementproduktion. Här ska det finnas spetskompetens inom produktion, energiteknik, forskning och utveckling, produktkvalitet, el och mätteknik.

Läs mer om projektet genom att söka på projektnamnet i projektbanken. Länk till annan webbplats.

Klimatreducerad betong genom cementindustrins omställning för kommande infrastruktur- och industrietableringar i kallt klimat

Projektägare: Luleå tekniska universitet
Beviljade medel: 1 917 739 kronor i EU-medel och 1 524 191 kronor i statlig medfinansiering.

Projektet ska utveckla klimatreducerad betong med speciell tillämpning på anläggnings- och industriprojekt i norr. Det undersöker hur man kan minska klimatbelastning med bibehållen funktion och prestanda och speciellt studerar de betongens egenskaper i tidigt skede och hur dessa påverkar möjligheten att bygga i kallt klimat. Projektet genomför laboratoriestudier och matematiska modelleringar så att prognoser av betongegenskaper, när man gjuter i vinterförhållanden, kan genomföras och följas upp. Fokus ligger på de två stora projekten Norrbotniabanan och H2 Green Steel (etableringen av fossilfri stålframställning). Redan nu finns klimatreducerad betong på marknaden. Projektet skapar förutsättningar för att denna betong kan användas i de två nämnda projekten vid gjutning vintertid.

Läs mer om projektet genom att söka på projektnamnet i projektbanken. Länk till annan webbplats.

Cement med låg klinkerhalt

Projektägare: Luleå tekniska universitet
Beviljade medel: 2 138 711 kronor i EU-medel och 1 711 022 kronor i statlig medfinansiering.

Projektets mål är att hitta alternativ till kalkstenskällor för råvaror samt att modifiera och optimera den befintliga klinkeringsprocessen för att sänka koldioxidavtrycket. Projektet ska även tillgodose behovet av kalksten, förbättra hållbarheten och mildra den negativa miljöpåverkan. Den huvudsakliga målgruppen är cementindustrin men den omfattar även andra grupper som påverkas av användningen av cement, det vill säga byggindustrin, gruvindustrin och lokalsamhällen där cementfabriker och gruvor finns.

Läs mer om projektet genom att söka på projektnamnet i projektbanken. Länk till annan webbplats.

Värmelagring i flerbostadshus för minskad koldioxidbelastning

Projektägare: Lunds universitet
Beviljade medel: 1 108 401 kronor i EU-medel och 829 961 kronor i statlig medfinansiering.

Byggnadssektorns klimatpåverkan behöver minska genom energieffektivisering men också genom att öka andel av förnybar energi i den energi som används. Ett hinder för en miljövänligare energianvändning är bristen på tillgång av förnybar energi kalla vinterdagar eller timmar då det inte blåser, men då efterfrågan är hög- alltså vid effekttoppar. En framtida hållbar byggnad kan behöva ha egenskapen att utjämna effekttopparna över dygnet, men också över flera dygn genom att nyttja energilagring i byggnadens klimatskärm. I den här beräkningsstudien undersöker projektet hur stor ökning av andelen förnybar energi som kan nyttjas genom att en fastighetsägare aktivt styr byggandens effektuttag. Resultatet ger underlag för fortsatt behov av forskning för att utveckla system och strategier för de boendes styrning av värmelagring. Det kan även utgöra underlag vid renovering och nyproduktion.

Läs mer om projektet genom att söka på projektnamnet i projektbanken. Länk till annan webbplats.

Logistik för CCS

Projektägare: RISE Research Institutes of Sweden AB
Beviljade medel: 2 516 573 i EU-medel och 1 992 349 kronor i statlig medfinansiering.

En central del i cementindustrins klimatomställning är koldioxidavskiljning och lagring (CCS) som med ambitiöst uppsatt mål ska implementeras i Sverige 2030. För att CCS ska kunna realiseras krävs ett tillförlitligt samt kostnads- och miljöeffektivt logistiksystem för koldioxid (CO2), vilket för den svenska cementproduktionen på Gotland innebär koldioxidtransporter med fartyg. Projektet höjer cementindustrins kunskap och förståelse kring möjliga CO2-logistiksystem för CCS där produktions-siten (platsen där cementen produceras) sätts i det större innovationssystemet för CCS. Projektet kartlägger nuvarande kunskap om CO2-logistik för CCS och uppkomna centrala industri- och logistikaktörer i innovationssystemet. Projektet utvärderar också logistikscenarier från cementindustrins perspektiv, utreder möjligheter för fossilfria CO2-transporter och tar fram affärsmodeller för cementindustrins CO2-logistik.

Läs mer om projektet genom att söka på projektnamnet i projektbanken. Länk till annan webbplats.

CO2Crete - Co-utilizing CO2 with mining, metallurgical, and construction wastes for concrete production: flipping environmental catastrophe to massive opportunities

Projektägare: RISE Research Institutes of Sweden AB
Beviljade medel: 2 600 000 i EU-medel och 2 080 000 kronor i statlig medfinansiering.

För att komma ner i vårt totala koldioxidutsläpp behöver Sverige ha avancerade tekniska lösningar för att fånga in koldioxid från olika industrier. Cementindustrin planerar att bygga upp en koldioxidinfångningsanläggning för att fånga in och senare transportera och lagra sina utsläpp under havsbotten. Det handlar om 1,8 miljoner ton koldioxid. Frågan är om all koldioxid behöver transporteras och lagras under havets botten? Kan delar eller hela volymen användas i andra applikationer? Det här projektet fokuserar på att utveckla en lämplig teknisk infrastruktur och metodik för utvärdering för koldioxidlagring i mineraliska restprodukter från gruv-, metall- och byggindustri samt i produkter som innehåller alkali. Målet är att ta fram en lista med potentiella koldioxidsänkor på land och dessutom undersöka om infångningen i mineraliska material kan skapa färdiga produkter.

Läs mer om projektet genom att söka på projektnamnet i projektbanken. Länk till annan webbplats.

Concrete action in the cement industry and the cement and concrete supply chain

Projektägare: IVL Svenska Miljöinstitutet AB
Beviljade medel: 4 826 715 kronor i EU-medel och 3 951 143 kronor i statlig medfinansiering.

Det övergripande målet för projektet är att ur ett systemperspektiv undersöka olika åtgärder för att radikalt minska växthusgasutsläppen relaterade till produktion och användning av cement och betong. Arbetet i projektet kommer att inkludera analyser av potentialen för och utmaningar kopplade till ett teknikskifte i cementindustrin, Arbetspaket 1: användning av biobränsle och biomassa. Arbetspaket 2: och alternativa bindemedel. Arbetspaket 3: längst värdekedjan för cement och betong.

Läs mer om projektet genom att söka på projektnamnet i projektbanken. Länk till annan webbplats.

Machine Learning som verktyg för att bättre förstå och prognosticera sambanden mellan materialegenskaper hos klimatförbättrad betong

Projektägare: Linköpings universitet
Beviljade medel: 2 100 000 i EU-medel och 1 680 000 kronor i statlig medfinansiering.

Cement är bindemedlet i betong och står för tre-fyra procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Ett viktigt sätt att minska betongens klimatpåverkan är därför att ersätta en del av cementen med alternativa tillsatsmaterial, till exempel slagg eller flygaska. Inblandning av tillsatsmaterial påverkar dock betongens egenskaper, exempelvis så blir den tidiga hållfasthetsutvecklingen långsammare och betongen blir mer temperaturkänslig, vilket är ett problem vid gjutning under årets kallare månader. Det är därför nödvändigt att öka kunskapen om hur de nya betongtyperna påverkas av olika klimatförhållanden. Syftet med projekt är att tillämpa AI för att analysera och föreslå algoritmer som kan användas för att mer precist prediktera betongens temperatur- och hållfasthetsutveckling.

Läs mer om projektet genom att söka på projektnamnet i projektbanken. Länk till annan webbplats.

Logistik för cementindustrins CCS 2.0

Projektägare: Karlstads universitet
Beviljade medel: 3 658 014 kronor i EU-medel och 2 926 411 kronor i statlig medfinansiering.

Projektet är en fortsättning på forskningsprojektet Logistik för CCS och fokuserar på logistiken kring koldioxidavskiljning och lagring (CCS) för cementindustrins klimatomställning. Det analyserar hur koldioxidtransport och cementproduktion kan samspela för att undvika störningar, kartlägger aktörsnätverk och utvecklar strategier för resilienta logistiklösningar. Arbetet omfattar scenarier för produktionsplanering, affärsmodeller för fossilfri cement och möjligheter till negativa utsläppsrätter. Målet är att ge cementindustrin beslutsunderlag för effektiva och hållbara CCS-logistiksystem.

EnviroGrout

Projektägare: Luleå tekniska universitet
Beviljade medel: 4 116 749 kronor i EU-medel och 3 293 399 kronor i statlig medfinansiering.

Projektet utvecklar nya injekteringstekniker som både tätar och förstärker bergmassor för att minska cementanvändning och klimatpåverkan. Det omfattar forskning om skjuvstyrka och materialegenskaper, framtagning av tekniska riktlinjer, samt tester av alternativa tillsatser och metoder för att sänka klinkerhalten i cement. Resultaten ska verifieras genom fälttester och bidra till mer resurseffektiva och klimatsmarta lösningar för bygg- och gruvindustrin.

Minskat utsläpp av portlandcement som innehåller reaktiverade resta partiklar av återvunnen betong

Projektägare: Luleå tekniska universitet
Beviljade medel: 2 966 978 kronor i EU-medel och 2 373 582 kronor i statlig medfinansiering.

Projektet utvecklar en metod för att minska koldioxidutsläpp från portlandcement genom att återvinna och reaktivera partiklar från gammal betong med hjälp av intensiv malning driven av grön energi. Den aktiverade återvunna betongen ska delvis ersätta ny cement, vilket minskar behovet av kalksten och kan reducera klimatavtrycket med upp till 60 procent. Arbetet omfattar materialoptimering, laboratorietester, hållbarhetsanalys och livscykelbedömning för att skapa ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt alternativ för cementindustrins omställning.

Projektägare: Gotlands Elnät AB
Beviljade medel: 26 353 018 kronor i EU-medel och 21 082 415 kronor i statlig medfinansiering.

Stödet ska användas till att uppgradera kontrollutrustningen för anläggningen HVDC-light, en kabelförbindelse mellan norra Visby och Näsudden på södra Gotland. Anläggningens fortlevnad är av stor vikt under de kommande tio till femton åren när övriga centrala delar i det gotländska elnätet ska förnyas.

Läs mer om projektet genom att söka på projektnamnet i projektbanken. Länk till annan webbplats.

Transformatorstation Klinte

Projektägare: Gotlands Elnät AB
Beviljade medel: 149 133 699 kronor i EU-medel och 119 306 958 kronor i statlig medfinansiering.

Stödet används inom Kapacitet Gotland för flera delar av elnätsutbyggnaden: beredning av luftledningen mellan Hemse, Klinte och Ygne, planerad transformatorstation i Klinte samt anslutningar mot Eskelhem. Därtill ingår två deletapper för spänningshöjning av det centrala elnätet mot norra Gotland – fördelningsstationerna Eskelhem och Bäcks. Arbetena är en del av ett större investeringsprogram som sträcker sig till 2040, och gör det möjligt att höja spänningsnivån till 145 kV, minska överföringsförluster och underlätta elektrifiering av industri och förnybar elproduktion.

Läs mer om projektet genom att söka på projektnamnet i projektbanken. Länk till annan webbplats.