Hoppa till innehåll

Samordningsuppdraget inom livsmedelsstrategin

Tillväxtverket samordnar och främjar samverkan mellan alla aktörer i livsmedelskedjan, både myndigheter och näringsliv, på nationell och regional nivå. Allt i syfte att nå livsmedelsstrategin mål.

Flera personer sitter runt ett bord

Vi har etablerat en struktur för effektiv samordning av insatser inom ramen för livsmedelsstrategin på både strategisk och operativ nivå. Inom tre utvalda knäckfrågor arbetar vi med att skapa ett gemensamt agerande för att leverera på målen i den svenska livsmedelsstrategin.

Strategisk och operativ samverkan

Vi har etablerat en struktur för effektiv samordning av insatser inom ramen för livsmedelsstrategin på både strategisk och operativ nivå.

GD/VD-grupp

Strategisk dialog med med representanter på generaldirektörsnivå, GD i myndigheter och verkställande direktörsnivå, VD i branschorganisationer.

Samordningskommitté - för strategiskt och operativt genomförande​

Samordningskommittén representeras av personer som arbetar operativt med livsmedelsstrategins uppdrag på myndigheter, nationellt och regionalt och operativt med livsmedelsfrågor i branschorganisationer.

I GD/VD-gruppen och i samordningskomittén finns personer från följande organisationer representerade:

  • Tillväxtverket, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, SLU, Business Sweden, Vinnova, Formas​
  • LRF, Svensk Dagligvaruhandel, Svensk Handel, Livsmedelsföretagen, Visita​
  • Regionala representanter:​ Helena Jonsson, Landshövding, Jönköpings Län ​Helena Nilsson, Regional utvecklingsdirektör, Region Kalmar län​

Strategisk plan för samordningskommittén

Stärkt nationell och regional samverkan inom knäckfrågor

Samverkansprojekt genomförs inom de första tre identifierade områden som utpekats som särskilt viktiga för gemensamma insatser framåt mellan myndigheter och branschorganisationer. I alla dessa processer bidrar både nationella och regionala aktörer med sina perspektiv och inspel för att komma fram till robusta lösningar.

  • Innovation​ - Ny innovativ mat: Hur skapar vi förutsättningar för en ökad innovationshöjd i livsmedelssektorn?​
  • Regelförenkling och tillämpning​: Hur skapar vi en gemensam översikt över pågående regelutvecklingsprocesser och hur ska regler utvecklas och tillämpas för att underlätta för våra företag?​
  • Hållbarhet och lönsamhet: Hur säkrar vi en lönsam hållbarhetsomställning inom alla delar av livsmedelskedjan?

Insatser

Knäckfrågor

Ny innovativ mat - innovationshöjd i livsmedelskedjan

För att nå de högt uppställda målen i livsmeddelsstrategin och agenda 2030 behöver svenska livsmedelssektorn ställa om. Ny innovativ mat behövs för att säkra en framtida hållbar och konkurrenskraftig livsmedelssektor.

Hållbarhet och lönsamhet

Genom innovation, nya affärsmodeller, kompetensförsörjning, regelutveckling och inte minst samarbeten, både mellan de olika leden i livsmedelskedjan och mellan myndigheter och livsmedelsaktörer, kan en omställning som också säkrar livskraftiga företag säkerställas.

Uppdateringen av livsmedelsstrategin och inspel våren 2023

Arbetet med en livsmedelsstrategi 2.0 som aviserats av landsbygdsminister Peter Kullgren startade med ett kick-off möte den 7 februari. Syftet var att diskutera hur en uppdatering av strategin kan bidra till en stärkt och mer robust livsmedelssektor givet de utmanande kriser som avlöst varandra sedan livsmedelsstrategin beslutades 2017; från torka, till pandemi och krig.

Livsmedelsstrategin 2.0

Propositionen som utgångspunkt

Visionen och de strategiskt prioriterade områden som pekades ut i strategin från 2017 ligger kvar och propositionen En livsmedelsstrategi för Sverige är utgångspunkten. Utifrån detta kommer en uppdatering av strategin fokusera mer på produktion, lönsamhet, stärkt konkurrenskraft och beredskap på gårdsnivå.

Process framåt

Fram till slutet av maj välkomnar Landsbygds- och Infrastrukturdepartementet, som ansvarar för livsmedelsstrategin, externa dialoger med aktörer och intressenter i det svenska livsmedelssystemet. Rundabordssamtal genomförs under april och maj med teman som konkurrenskraft, förenkling, forskning, innovation, kompetensförsörjning och livsmedelsberedskap och försörjning. Efter dessa rundabordssamtal kommer Tillväxtverket ansvara för uppföljande samtal inom samordningskommittén för att ta fram ett gemensamt inspel.

Utöver detta samordnas även ett regionalt inspel där regioner och länsstyrelser lyfter prioriteringar gemensamt. Detta inspel kommer att ligga till grund för ministerns rundabordssamtal med regionalt fokus den 16 maj.

Baserat på externa dialoger och skriftliga inspel kommer departementet att ta fram en promemoria under andra och tredje kvartalet 2023 och beredning inleds sedan inom Regeringskansliet för att kunna resultera i ett regeringsbeslut under första kvartalet 2024. Promemorian ska innehålla förslag inom de tre strategiska områden som pekats ut i propositionen från 2017 och även innehålla information om genomförande och finansiering.

Åtgärdsförslag och möjlighet att göra inspel

Åtgärdsförslag ska tas fram under våren och ministern öppnar upp för inspel till den nya strategin. Åtgärderna ska bygga på näringens behov utifrån de förändrade omvärldsfaktorerna som påverkat livsmedelskedjan. I punktlistan beskriver landsbygds- och infrastrukturdepartementet hur inspelen ska utformas:

  • Inspel ska rymmas inom ramen för propositionen för livsmedelsstrategin.
  • Beskriv problemet och förslag till lösning.
  • Koppla förslaget till omvärldsfaktorer.
  • Beskriv om förslaget kräver strukturella förändringar och vilka som bör involveras för att en förändring ska vara möjlig.
  • Beskriv eventuella resurser (ex. arbetskraft, tid eller pengar) som behövs.
  • Ange vilka som står bakom förslaget, förankra förslaget med fler om det är möjligt.

Resultat

Inom samordningsuppdraget tar Tillväxtverket fram en analys av lägesrapporter från alla pågående uppdrag inom livsmedelsstrategin. Under våren 2023 tog vi hjälp av Faugert & Co och nu finns en samlad analys som ger insikter i vilka resultat som skapas genom de pågående satsningarna i strategins 30-tal olika uppdrag. Genom denna rapport kan vi få bättre insikt i framdriften av livsmedelsstrategiarbetet med särskilt fokus på uppdragens resultat, effekter och utfallens koppling till livsmedelsstrategins mål. Slutsatserna i rapporten kan också hjälpa till att informera utformningen av Livsmedelsstrategin 2.0.

Huvudsakliga utfall och resultat - halvvägs i genomförandet ser vi:

  • Utfall som skapar förutsättning för förändring.​
  • Resultat som redan nu börjar skapa nytta för målgruppen​.
  • Ännu inga effekter på samhällsnivå​.

Rekommendationer för 2.0:​

  • Tillspetsning snarare än bredd: våga prioritera och välja riktning för strategiarbetet med tillspetsade uppdrag.
  • Ett systemperspektiv och strategiska satsningar inom hållbarhet: strategin behöver ta ett tydligare helhetsgrepp över livsmedelssystemet och göra strategiska satsningar på särskilt hållbarhetsområdet.
  • Synka myndighetsuppdrag för bättre träffsäkerhet, effektivare genomförande, bärkraftighet och systempåverkande.
  • Beakta vilka insatser och efterföljande utfall och resultat som det finns en mottagarkapacitet för: Förändrade förutsättningar i hela kedjan kan tänkas ha en dämpande effekt på resultat och samhällseffekter som förväntas uppstå till följd av uppdrag och insatser inom ramen för strategin. Se därför över hur dessa kan förväntas vara en katalysator eller ha en dämpande effekt på insatser.

Läs mer om Tillväxtverkets arbete inom livsmedelsstrategin

Kontakt

Marie Persson, fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se

Anna Eldestrand, fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se

Ellen Anker-Kofoed, fornamn.efternamn.efternamn@tillvaxtverket.se