Landsbygdsstödet för livsmedelsbutiker har gett bra resultat
Tillväxtverket har i uppdrag att fördela medel till regionerna för stöd till kommersiell service i särskilt sårbara och utsatta glesbygdsområden. Nu visar en nysläppt studie från Agrifood economics centre att stödet gjort stor nytta.
Stödet, särskilt driftstöd till dagligvarubutiker, infördes 2016 med syfte att förhindra butiksnedläggningar i områden där avstånden till kommersiell service är långa. När Agrifood economics centre har undersökt stödets effekter kom man fram till följande slutsatser:
- Utan stödet hade 18 procent av butikerna lagt ned. I själva verket fanns nästan alla butiker som fick stödet 2016 kvar två år senare.
- Butiker som fick stöd investerade mer.
- Investeringarna ökade troligtvis arbetsproduktiviteten eftersom stödet ledde till att butikerna minskade antalet anställda.
Dagligvarubutik på orten fyller flera syften
Dagligvarubutikerna tillhandahåller inte bara dagligvaror, utan är i de flesta fallen även ombud för apotek, post och paket, betaltjänster samt har ofta drivmedelspumpar i anslutning till butiken. Detta är serviceslag som i hög grad efterfrågas av både invånare och andra företag. Företag efterfrågar inte minst posthantering och drivmedel men även annan service kan ha stor betydelse, exempelvis turistinformation.
- Det är jätteroligt att vi kan se att stödet verkligen gett resultat. I slutändan handlar det om att människor ska kunna bo, leva och verka i hela landet. Och här är det grundläggande att människor har tillgång till matbutiker och annan service. Men en annan viktig del i det här, är att det också skapas framtidstro för butikerna som gör att de vill utveckla sina verksamheter. Det ger i förlängningen attraktivare orter, säger Pär Ove Bergquist, uppdragsansvarig för särskilt driftstöd på Tillväxtverket.
