Smart specialisering

• S3 börjar i en tydlig prioritering och vision men det räcker inte för ett aktivt arbete, utan kräver också ägarskap och inkludering, färdplan, transformativa mål, insatser och verktyg, roller och ansvar, återkoppling och utvärdering.
• S3 bygger på ärlig analys av möjligheter och behov vilket också innebär att man som region måste våga välja bort om inte förutsättningarna för en prioritering inte är på plats (kritisk massa).
• S3 en möjliggörare för strategiska samarbeten över läns- och landsgränser samt en grund för det tvärsektoriella utbytet. S3 har också sin grund i sammanhållningspolitiken.

Vad gör Tillväxtverket?

Tillväxtverket har regeringsuppdrag att bistå regionerna med processtöd i arbetet med smart specialisering samt sprida kunskaper och erfarenheter från arbetet när regionerna så efterfrågar.

Vi kommer att knyta an till det övergripande syftet ovan genom att bidra till:

• Stärkta regionala förmågor i processen med smart specialisering.
  
• Ökad samverkan mellan regioner och mellan regional och nationell nivå.
  
• Ökad intern kunskap om smart specialisering riktat till handläggare & programansvariga.
  
• Identifiering av hinder för att arbeta fullt ut med smart specialisering mellan regioner.

Aktiviteter vi ser som centrala

• Fortsatt erfarenhetsutbyte och processinriktad kunskapsutveckling genom S3-nätverket.
  
• Samarrangera tematiska piloter med regioner och nationella aktörer och delta i nationella och internationella initiativ och partnerskap.
  
• Kunskapshöjande workshops med handläggare och programansvariga.
  
• Samarbete och utbyte med Tiillväxtverkets avdelning Utvärdering och uppföljning kring uppföljning av smart specialisering och metodutveckling.

Regioner med kompletterande styrkeområden kan hitta varandra via EU-kommissionens S3-plattform.

• Eye@RIS3 databas Länk till annan webbplats.

Tematiska smarta specialiseringsplattformar

EU-kommissionen har också satt upp tre tematiska smarta specialiseringsplattformar där regioner samarbetar inom tre smarta specialiseringsteman.

EU-kommissionen har också satt upp tematiska smarta specialiseringsplattformar där regioner samarbetar inom tre smarta specialiseringsteman.

En plattform är industriell modernisering. Inom denna finns ytterligare specifika grupperingar för samarbete mellan europeiska regioner och där aktörer i regionala innovationsekosystem deltar.

Inom Agro-food finns sex etablerade grupperingar för samarbete bland annat cirkulär ekonomi, hightech farming, smarta sensorer, livsmedelsförpackningar.

• Industriell modernisering. Länk till annan webbplats.
• Smart Regional Investments in Textile Innovation. Länk till annan webbplats.
• Agro-food Länk till annan webbplats.
• High-tech farming. Länk till annan webbplats.
• Bioenergy Länk till annan webbplats.

Europeiska industrins internationella konkurrenskraft - Vanguard-initiativet

Vanguard-initiativet främjar den europeiska industrins internationella konkurrenskraft genom samarbeten mellan europeiska regioner inom områden som utpekats i regionernas smarta specialiseringsstrategier.

• Vanguard-initiativet Länk till annan webbplats.

Medlemmar från Sverige i Vanguard är Värmland, Dalarna, och Örebro.

De fem fokusområden man börjat med är: 3D-printing, biokemi, effektiv tillverkning, nanoteknologi och optimering av produkter/tjänster i offshoreindustrin. Dalarna är med i det sistnämnda fokusområdet, i ett projekt kallat ADMA (Advanced Manufacturing).

EU-kommissionen och Smart specialisering

Nya satsningar kommer också från Kommissionen där smart specialisering står i fokus eller är viktig.

ERRIN = European Regions Research & Innovation Network. En plattform som etablerades 2001 för att stödja regioner och medlemsländer att förbättra sin forsknings och innovationskapacitet och utveckla sina innovations-ekosystem. ERRIN erbjuder en plattform för erfarenhetsutbyte och för att underlätta regional samverkan. ERRIN har 13 arbetsgrupper, varav en har fokus på smart specialisering.

• Smart specialisation - ERIN Länk till annan webbplats.

Smart specialisering handlar om att regioner satsar på det de kan bli bäst på. Allt för att stärka sin framtida konkurrenskraft. Smart specialisering är ett begrepp som EU-kommissionen initierade och är ett arbetssätt för att kraftsamla kring innovation och tillväxt inom de områden där det finns störst potential. Kluster har ofta en central roll i regional smart specialisering.

Syftet med piloten

Det övergripande syftet med S3-Piloten har varit att bidra till att professionalisera klusterledarrollen med stark betoning på att främja företagens utveckling och konkurrenskraft. Målet var att bidra till att stärka klusterorganisationernas strategiska förmåga och att stärka företagens konkurrenskraft.

Aktuellt

I3 är ett nytt finansieringsinstrument för 2021–2027 på totalt 570 miljoner Euro för att stödja innovation och kommersialisering av interregionala innovationsprojekt inom prioriterade smarta specialiseringsområden. Syftet är att stärka europeiska värdekedjor och samtidigt stärka sammanhållningen. Verktyget kommer att kombinera investeringsstöd för grön och digital omställning med smart specialisering genom att stödja partnerskap med forskare, företag, medborgare och offentliga organisationer. Prioriterade klusterorganisationer kan därför vara viktiga aktörer.

• Homepage | EISMEA Länk till annan webbplats.
  
• Homepage | SEDIA Länk till annan webbplats.

Joint Cluster Initiatives (EUROCLUSTERS)

• Homepage | EISMEA Länk till annan webbplats.
• Homepage | SEDIA Länk till annan webbplats.

Utvärdering

I utvärderingsrapporten dras slutsatsen att insatsen har varit ändamålsenlig och relevant och att det har varit viktigt att samla klusterorganisationer i en nationell plattform. S3 Piloten har haft en tydlig struktur för kompetensutveckling och certifiering vilket gynnat klusterutvecklingen.

S3 Pilotens påverkan på regionernas arbete är mer otydlig. Regionerna arbetar olika nära sina klusterorganisationer och involverar dem olika mycket i smart specialisering. Bland effekter konstaterar Ramboll att flera regioner genom S3 Piloten har insett vikten av att professionalisera klusterarbetet.

Clusters of Sweden – svensk förening av och för klusterorganisationer
En svensk klusterförening har bildats. I styrelsen återfinns följande klusterorganisationer i bokstavsordning: Automation Region, Bron Innovation, Järnvägsklustret i Västerås Mobile Heights, Techtank, Smart Textiles och Uppsala Bio/STUNS.

European Cluster Collaboration Platform

På plattformen kan klusterorganisationer registrera sig och därmed informera omvärlden om klustrets inriktning, aktiva medlemmar/aktörer och inte minst tydliggöra sina styrkor. Under 2020 uppdaterade ECCP hemsidan för att göra det enklare att hitta andra kluster för konstruktiva samarbeten. Uppdateringen innebär även att ECCP nu har tydligare kriterier på vad kluster och klusterorganisationer är.

ECCP sammanställer även utlysningar från Kommissionen där klusterorganisationer kan vara sökande. Det inkluderar även matchmaking möten mellan EU och tredje land, som exempelvis med Singapore under november 2021.

• Homepage | European Cluster Collaboration Platform Länk till annan webbplats.

The Expert Group on Clusters

• Recommendation report Länk till annan webbplats.

Expertgruppen för kluster som leds av kommissionen (DG Grow) har i rapporten lämnat rekommendationer för hur kluster kan användas som ett strategiskt verktyg för företagsutveckling, samarbete över nationella/regionala gränser och för att integrera små och medelstora företag i internationella värdekedjor. Tillväxtverket deltar i expertgruppen med två svenska representanter.

Expertgruppen riktar fokus till tre områden:

• som drivkraft till en miljödriven/grön omställning
• för att påskynda digitalisering
• för att bygga uthållighet och resiliens

Inom dessa tre områden beskriver rapporten totalt 15 rekommendationer.

Rapporten har utvecklats i en samarbetsprocess ledd av Kommissionens expertgrupp för kluster. Det är en informell expertgrupp från Kommissionen med företrädare från alla medlemsländer samt 10 externa experter. Expertgruppen leds av Ulla Engelmann, chef för Avancerade teknologier, kluster och social ekonomi, DG GROW.

Analysarbetet handlar både om att arbeta uppifrån och ner och nerifrån och upp. Ett första steg är att genomföra en analys för att identifiera möjliga prioritetsområden och vilka aktörer som är viktiga att få med i processen.

Det innebär att det, i det här stadiet i processen, är viktigt att föra dialog med och lyssna på företagare, forskare, organisationer och andra viktiga aktörer i regionen. På så sätt förstår man bättre de utmaningar, behov och möjligheter som finns. Dessutom kan man identifiera synergier och kritisk massa för att senare utforma lämpliga aktiviteter och ta vara på nya möjligheter.

Grön och digital omställning är en del av analysen

Det är inte enbart en analys av regionens förutsättningar och behov som behövs, utan även en jämförelse med omvärlden. Dels för att identifiera vilka konkurrensfördelar regionen har, dels för att hitta möjliga partner från andra regioner.
Det finns olika sätt att samarbeta över landsgränserna. Till exempel genom att delta i internationella projekt (Interreg) med andra europeiska regioner, vara aktiv i EU-kommissionens Sevilla-plattform inom de fokusområden som är intressanta för regionen, och genom att hålla koll på strategierna i makroregionen Östersjöregionen

• Vill du se vad andra regioner prioriterar, kan du söka i Eye@RIS3-databasen Länk till annan webbplats.

Styrning

En del i processen är att arbeta via styrgrupper. I gruppen behövs regionala nyckelaktörer som kan ha en roll både för S3- strategin på ett övergripande plan, och för de prioriterade områdena. Styrgrupperna har oftast en så kallad trippelhelix eller quadrupelhelixmodell, med representanter från näringsliv, akademi, det offentliga samt från ideella organisationer. . Skåne har, till exempel, ett forsknings- och innovationsråd som övervakar processenLänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

• Ett forsknings- och innovationsråd som övervakar processen Länk till annan webbplats.

I många regioner finns klusterorganisation eller innovationsnätverk, som ansvarar för regionens arbete inom ett prioriterat område, som Visual Sweden i Östergötland eller Smart Textiles i Västra Götaland.

• Visual Sweden i Östergötland Länk till annan webbplats.
• Smart Textiles i Västra Götaland Länk till annan webbplats..

Värmland har i sin strategi tydligt prioriterat vissa klusterorganisationer som har det operativa ansvaret att utveckla de prioriterade områdena i den smarta specialiseringsstrategin.

• Värmlands S3-strategi Länk till annan webbplats.

I Danmark finns Växtforum, till exempel i Region Midtjylland. Detta partnerskap har representanter från kommuner, näringslivsorganisationer, arbetsmarknadsparter, utbildnings- och forskningsorganisationer, samt regionen.

• Arbete för regional tillväxt och samordning av regionala och nationella insatser Länk till annan webbplats..
  

Kluster och nätverksorganisationer leder arbetet inom specialiseringsområdena.

• Utvecklingsbolaget SPRI leder det operativa arbetet. Länk till annan webbplats.

Vision

Styrgruppen tar tillsammans med de deltagande aktörerna fram en gemensam vision för strategin och målbilder för aktiviteter man tänker utföra. Detta är viktigt för att få stöd av representanter från näringsliv, akademi och politiken. En vision och strategi som är väl förankrad ger processen legitimitet.

Visionen bör peka ut hur regionen vill att prioriteringen/området ska se ut i framtiden, vilka mål man vill uppnå och varför de är viktiga. Den bör vara visionär inom realistiska gränser och gå att kommunicera.

Prioritering

En viktig del är att välja vilket område som ska prioriteras. Det görs med hjälp av analysmaterialet och visionen och tillsammans med aktörerna. Inom området bör det finnas ett antal näringslivsaktörer samt pågå forskning i regionen inom samma område. Genom samarbeten och offentliga insatser kan de hjälpa till att driva på utvecklingen av innovationer inom nya områden.

Arbetet bör inte begränsas enbart till samarbete inom regionen, utan också inkludera partner nationellt och internationellt. Ofta sker arbetet genom forsknings- och innovationsinsatser under en längre tid. Och ofta inom områden som levererar dellösningar på olika samhällsutmaningar, som miljöhot och en åldrande befolkning.

Många regioner arbetar med både etablerade styrkeområden och tillväxtområden, och även med andra former av innovation till exempel miljödriven, tjänste- och social innovation. Flera arbetar även med både specifika och horisontella områden. Det kan vara en nisch inom en sektor, ett branschöverskridande område eller en samhällsutmaning. De horisontella områdena kan bygga kapacitet för andra sektorer, som informations- och kommunikationsteknologi (IKT).

I Sverige har Värmland till exempel, valt områden som är teknikorienterade, som avancerad tillverkning. Man satsar även på områden som bygger på upplevelser och på tjänsteinnovation som stärker alla de andra områdena.

Dalarna och Värmland vill ha en balans i att utveckla manligt och kvinnligt dominerade områden, men också förändra rekryteringsbaserna för de olika områdena

Östergötland arbetar med vad de kallar ”möjliggörande styrkeområden”. Styrkeområden som förväntas kunna leda till tillväxt och fler företag inom specifika nischer, men också kan bidra till innovation i andra branscher.

Lombardiet i ItalienLänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. har arbetat för att förändra traditionell och mogen industri, genom att involvera teknologikluster, och civilsamhället för att hitta existerande styrkor, samhälls-utmaningar och tillväxtområden.

• Läs mer om Lombardiet i Italien Länk till annan webbplats.

Centre-Val de Loire har arbetat för att bli mer specifik kring vilka områden man arbetar med. Man har satt upp tydliga kriterier, förankrade processen politiskt, involverat framtidsorienterade entreprenörer, och haft en genuin dialog som lett till verkliga beslut och inte bara konsultationer.

• Andra europeiska regioners prioriteringar Länk till annan webbplats.
• Svenska regioners prioriteringar Länk till annan webbplats.

Implementering

För varje prioriterat område bör man utveckla delstrategier och handlingsplaner som beskriver hur strategin ska genomföras. Här pekar man ut vilka insatser och projekt som ska genomföras för att uppnå målen, när det ska ske och med vem. Vilka är målgrupperna och hur kopplar arbetet mot andra program och finansieringskällor, till exempel andra regionala, nationella eller EU-program och aktiviteter?

• Västra Götalandsregionen har utarbetat delstrategier och handlingsplaner för sina olika smarta specialiseringsområden Länk till annan webbplats.
  

En guide från Smarta SpecialiseringsplattformenLänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., lyfter fram exempel på hur man arbetat i England, Estland, Lettland och Tjeckien. Guiden pekar på att man ska jobba med instrument med både direkt och indirekt påverkan och tänka brett i sin policymix. Till exempel att nte bara samarbeta med de som arbetar med forskning och innovation, tänka på globala nätverk och arbeta aktivt med omvärldsanalys.

• Guide till Smarta Specialiseringsplattformen Länk till annan webbplats.

Uppföljning och utvärdering

Smart specialisering trycker på att processen ska vara entreprenöriell och experimenterande. Därför är lärande, uppföljning och utvärdering centralt. Genom återkoppling förfinas och anpassas S3-arbetet i takt med att omvärlden förändras. Uppföljning fokuserar på att processen fortlöper som den ska. En del regioner följer också den regionala utvecklingen bredare för att se att man arbetar med rätt områden.