Bättre regler för företag

Regler ska vara lätta att förstå och följa. Effektiva och ändamålsenliga regler främjar företagens konkurrenskraft samt innovations- och omställningsförmåga. Bättre konsekvensutredningar ger bättre regler. Tillväxtverket ger därför stöd till regelgivare när regler ska tas fram eller ändras.

Att förenkla för företag är centralt i arbetet med att skapa förutsättningar för fler och växande företag i Sverige. Tillväxtverket gör regelanalyser, tar fram konkreta förslag på förenklingar och ger stöd till regelgivare i konsekvensutredningar vid utformning av regler.

Mål för förenklingspolitiken

Regeringen har fem mål för förenklingspolitiken. Ett mål är att de samlade regelverken ska utgå från proportionalitet och vara utformade så att de bidrar till att främja svenska företags tillväxt, konkurrenskraft samt innovations- och omställningsförmåga.

Bakgrund förenkling

Sveriges företag och företagare behöver bra förutsättningar för att kunna verka, växa och vara konkurrenskraftiga. Därför finns ett behov av att regler utformas, tolkas och tillämpas på de mest ändamålsenliga och effektiva sätt. Tillväxtverket stödjer myndigheter, departement och kommittéer i konsekvensutredningsarbetet genom utbildning och rådgivning. Genom stödet bidrar vi till ökad kvalitet på konsekvensutredningarna och till mer ändamålsenliga regler.

Krav på konsekvensutredningar

Kraven som ställs på en konsekvensutredning ser olika ut beroende på vilken organisation du arbetar inom.

Konsekvensutredning för myndigheter

För myndigheter regleras konsekvensutredningsarbetet i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Innan en myndighet beslutar om föreskrifter eller allmänna råd så ska de kostnadsmässiga och andra konsekvenserna så tidigt som möjligt utredas och dokumenteras i en konsekvensutredning. De som kostnadsmässigt eller på något annat betydande sätt berörs ska även ges tillfälle att yttra sig om förslaget och om konsekvensutredningen. Om det innebär fara för miljön, liv, personlig säkerhet, hälsa eller risk för betydande ekonomisk skada om en regel inte beslutas, får konsekvensutredningen och samråd med berörda genomföras efter beslutet. Om myndigheten bedömer att det saknas skäl får myndigheten besluta om regler utan att genomföra en konsekvensutredning. En sådan bedömning ska dokumenteras.

Vad ska konsekvensutredningen innehålla?

Konsekvensutredningar ska alltid innehålla de delar som räknas upp i 6 §. Det handlar om beskrivning av problemet och vad man vill uppnå, alternativa lösningar, vilka som berörs, vilka bemyndiganden som regelgivarens beslutanderätt grundar sig på, uppgifter om kostnadsmässiga och andra konsekvenser, bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU, och en bedömning av om särskild hänsyn behöver tas när det gäller ikraftträdandet och om det finns behov av speciella informationsinsatser.

Om reglerna som övervägs kan ha effekter för företag ska konsekvensutredningen dessutom innehålla de delar som räknas upp i 7§. Det handlar om antalet företag som berörs, vilka branscher de är verksamma i samt storleken på företagen, tidsåtgång och påverkan på administrativa kostnader, vilka andra kostnader reglerna medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som kan behöva vidtas till följd av reglerna, påverkan på konkurrensförhållandena för företagen, påverkan i andra avseenden samt om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning.

Om den föreskrift som föreslås kan få effekter för kommun eller landsting ska konsekvensutredningen enligt 8 § dessutom innehålla en redogörelse för de överväganden som myndigheten gjort enligt 14 kap. 3 § regeringsformen.

Om föreskrifterna innebär förändringar av kommunala befogenheter eller skyldigheter, respektive grunderna för kommunernas eller landstingens organisation eller verksamhetsformer, ska en beräkning göras av de kostnader och intäkter som följer av förändringen.

Regelgivaren gör i varje enskilt fall en bedömning av hur omfattande konsekvenserna behöver utredas.

Uppföljning

En myndighet ska också följa upp konsekvenser av sina föreskrifter och allmänna råd. Har de grundläggande förutsättningarna för regleringen ändrats ska den omprövas och en ny konsekvensutredning genomföras.

Konsekvensutredning för departement

Om du arbetar på departement så regleras arbetet i riktlinjer för arbetet med konsekvensutredningar. Då ska du göra en konsekvensutredning så tidigt som möjligt när du tar fram förslag till nya eller ändrade regler. Om det inte finns skäl att göra en konsekvensutredning får en sådan utredning underlåtas. En konsekvensutredning behöver inte upprättas om förslaget är av mindre omfattning och föreliggande material ändå ger möjlighet att förutse effekterna av förslaget på ett tillfredställande sätt. Om en konsekvensutredning skulle fördröja ärendets behandling på ett sätt som medför väsentlig olägenhet med beaktande av vikten av att en reglering kommer till stånd, behöver någon utredning inte heller göras innan nyaeller ändrade regler beslutas.

Vad ska konsekvensutredningen innehålla?

Enligt riktlinjerna ska förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning vara vägledande kring konsekvensutredningens innehåll.

Konsekvensutredning för kommittér

Vid kommittéarbete ska det göras en konsekvensutredning om betänkandet innehåller förslag till nya eller ändrade regler. Det regleras av kommittéförordningen (1998:1474).

Vad ska konsekvensutredningen innehålla?

Om förslagen i ett betänkande påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda, skall en beräkning av dessa konsekvenser redovisas i betänkandet.

Om förslagen innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt, skall dessa redovisas. När det gäller kostnadsökningar och intäktsminskningar för staten, kommuner eller landsting, skall kommittén föreslå en finansiering.

Om förslagen i ett betänkande har betydelse för den kommunala självstyrelsen, skall konsekvenserna i det avseendet anges i betänkandet. Detsamma gäller när ett förslag har betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.

Om ett betänkande innehåller förslag till nya eller ändrade regler, ska förslagens kostnadsmässiga och andra konsekvenser anges i betänkandet. Konsekvenserna ska anges på ett sätt som motsvarar de krav på innehållet i konsekvensutredningar som finns i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Regeringen anger närmare i utredningsuppdraget vilka konsekvensbeskrivningar som skall finnas i ett betänkande.

Regelrådet och regeringen

Regelrådets uppgift

Regelrådet granskar konsekvensutredningar till nya och ändrade föreskrifter som kan få effekter för företag. Myndigheternas skyldighet att skicka material till Regelrådet regleras i förordningen (2011:118) om myndigheters inhämtande av yttrande från Regelrådet.

Om du arbetar på ett departement eller i en kommitté regleras inhämtandet istället av riktlinjer för Regeringskansliets överlämnande av underlag till Regelrådet.

Närmare information om Regelrådet finns på deras webbplats. Där kan du även se alla yttranden som Regelrådet har lämnat samt de bakomliggande förslagen och konsekvensutredningarna. Där hittar du också Regelrådets årsrapport.

Regeringens medgivande krävs i vissa fall om stora kostnader

Innan en förvaltningsmyndighet beslutar föreskrifter som vid tillämpningen kan få sådana effekter på kostnader för staten, kommuner eller landsting som inte är oväsentliga, ska regeringens medgivande att besluta föreskrifterna inhämtas. Detta regleras i förordningen (2014:570) om regeringens medgivande till beslut om vissa föreskrifter. Närmare information om förordningen lämnas av Ekonomistyrningsverket.

Arbetssätt

Rådgiving

Vi ger rådgivning vid konsekvensutredningar inom uppdraget Förenkling. Se kontakt längst ner på sidan.

Utbildning

Kommittéservice inom Regeringskansliet har till uppgift att ge administrativt stöd till de kommittéer och utredningar som sitter i kommittélokalerna i Stockholm, Malmö, Göteborg och Jönköping. Vid de kommittéutbildningar som genomförs medverkar vi och berättar om konsekvensutredningsarbetet.

Samråd

Vi uppmuntrar samråd med berörda i olika skeden av arbetet, och inte endast avslutningsvis genom remissförfarandet. Genom samråd kan regelgivare till exempel få förslag på alternativa lösningar, få hjälp att identifiera konsekvenser, få underlag som innebär att konsekvenserna kan belysas utförligare och tydligare och få hjälp att bedöma behovet av särskilda informationsinsatser.

Exempel och framgångsfaktorer

Exempel på konsekvensutredningar

Här hittar du exempel på konsekvensutredningar som Regelrådet beslutat uppfyller kraven i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning (KUF) och där dessutom samtliga redovisningspunkter i konsekvensutredningarna har bedömts som godtagbara.

Framgångsfaktorer för bra konsekvensutredningar

Konsekvensutredningen är ett utredningsarbete som ska påbörjas tidigt i regelgivningsprocessen. Exempel på faktorer som kan bidra till att konsekvensutredningen håller god kvalitet och verkligen blir en del i beslutsunderlaget är:

  • Att arbetet med konsekvensutredningar betraktas som viktigt inom organisationen och att det finns stöd från ledningen,
  • att det finns tydliga och kända rutiner för föreskriftsarbetet där konsekvensutredningen kommer in tidigt i processen,
  • att konsekvensutredningen efterfrågas som en del i beslutsunderlaget av den som fattar beslut om reglerna,
  • att det avsätts tillräckligt med tid och personella resurser för arbetet och att det är rätt kompetenser (till exempel särskild sak-kompetens, juridisk och ekonomisk kompetens och kompetens inom kommunikation) som medverkar i arbetet,
  • att det finns tillgång till stöd som kan underlätta arbetet.

Guider och verktyg

Film

Rapporter och förenklingsförslag

Förenklingsförslag för att höja konsekvensutredningarnas kvalitet

Tillväxtverket kan konstatera att kvaliteten på de konsekvensutredningar som medför effekter av betydelse för företag är fortsatt alltför låg.

Tillväxtverket föreslår därför att Regelrådet ska remitteras tidigare i processen. De konsekvensutredningar som inte bedöms uppfylla kraven i den tidiga remitteringen ska remitteras på nytt till Regelrådet i den ordinarie remissrundan. Vidare föreslås att det ska vara obligatoriskt att ta del av Tillväxtverkets stöd i det fortsatta arbetet med konsekvensutredningen, för de regelgivare som har remitterat en konsekvensutredning som inte bedömts uppfylla kraven i den tidiga remitteringen. Förslaget medför en stärkt granskningsfunktion och en stärkt stödfunktion och skulle enligt Tillväxtverkets bedömning förbättra konsekvensutredningarnas kvalitet markant och även bidra till en ökad proportionalitet i det arbetet.

Tillväxtverket vill även nå ett modernare, effektivare och mer systematiskt förenklingsarbete som skapar bättre förutsättningar för en grön och digital omställning och den förbättrade konkurrenskraft som en sådan utveckling kan medföra för svenska företag. Detta kan uppnås genom att inrätta ett Förenklingsforum på Tillväxtverket. Förenklingsforum blir ett samlande paraply för exempelvis samverkan och samskapande i regelprocessen, tidiga samråd, utvärdering och omhändertagande av förenklingsförslag. Tillväxtverket ser ett Förenklingsforum som ett givet nästa steg inom ett modernt förenklingsarbete.

Bakgrund

Tillväxtverket har i regleringsbrevet ett återkommande uppdrag att redovisa förslag och genomförda åtgärder för att konsekvensutredningarnas kvalitet ska höjas. Uppdraget redovisades i april 2022 i en rapport till regeringen.

Förenklingsförslag återhämtning Covid 19 pandemin

Tillväxtverket har fört dialog med branschorganisationer och myndigheter för att hitta förenklingsförslag. I arbetet har vi fokuserat på ett bättre företagsklimat, företagens omställning till ökad digitalisering och nya marknader. Vi har också valt att särskilt lyfta besöksnäringen, eftersom det är en av de hårdast drabbade branscherna. Därutöver handlar förslagen om minskat och förenklat uppgiftslämnandet, effektivare tillsyns- och kontrollprocesser, minskade kostnader och likvärdig tolkning och tillämpning av regler.

I rapporterna som lämnats till regeringen har vi t ex lämnat förslag på förenklingar inom följande områden:

  • Höjd omsättningsgräns för moms.
  • Regelöversyn hos myndigheter i syfte att förenkla för företag och säkerställa att reglerna stödjer digital omställning.
  • En väg in för företag som söker information om kompetensutvecklingsinsatser för anställda.
  • Hitta nationell lösning på e-identifiering vid rekrytering av utländsk arbetskraft.
  • Anmälningsplikt istället för krav på ansökan om hotelltillstånd.
  • Efterhandsbetalning av avgifter för tillsyn av serveringstillstånd respektive tillstånd för detaljhandel med tobaksvaror.
  • Översyn av reglerna för personalliggare för restauranger.
  • Vägledningsansvar för Fohm till kommunerna i frågor om serveringstillstånd.
  • Smidigare och flexiblare hantering av tillstånd i samband med uteservering.
  • En utökad möjlighet för kommuner och offentligfinansierade aktörer att återanvända företagsuppgifter.
  • Samordning och digitalisering av miljörapporteringen.
  • Minskat och förenklat uppgiftslämnande genom att Bolagsverket ska kunna lagra data/metadata för ett fullmaktsregister och indextjänst inom tjänsten Mina Ombud.
  • Effektivare livsmedelskontroll genom digitalisering för att erhålla mer enhetlig tolkning och tillämpning.
  • Olika förenklingsförslag kopplade till alkohollagstiftningen.

 

Bakgrund

Tillväxtverket fick under våren 2020 i uppdrag av regeringen att utveckla och föreslå nya insatser inom förenklingsarbetet som särskilt kan hjälpa företag i en återhämtning från coronapandemin. Uppdraget delrapporterades i slutet av oktober 2020 och slutrapporterades den 24 februari 2021.

Förenklingsförslag inom livsmedelskedjan

Det är en utmaning för företagen i livsmedelskedjan att förhålla sig till flera regelgivare och kontrollmyndigheter. En likartad tillämpning och att det ska vara lätt för företagen att få information om gällande regler är viktiga faktorer att arbeta med i förenklingsarbetet för företagen. Förenklingsarbete som kan ha effekt för företagen i livsmedelskedjan handlar inte bara om reglers utformning utan även om dess tillämpning, t.ex. digitala tjänster och samlad information till företagen.

Satsa på primärproducenterna

Primärproducenterna är det led i livsmedelskedjan som främst ser regler som ett tillväxthinder. Här finns också många småföretagare, som ofta har lägre administrativ kapacitet än större företag och därför drabbas relativt hårdare av en omfattande regelbörda. Våra rekommendationer för fortsatt arbete inkluderar därför att fokusera förenklingsarbetet på primärproducenterna det kommande året, i samverkan med företag, myndigheter och andra intressenter. Detta eftersom förenklingsarbete riktat mot primärproducenter kan ge effekt på upplevt regelkrångel.

Bakgrund

Uppdraget är att identifiera förslag på förenklingar med utgångspunkt i företagens upplevda hinder och behov. Förslag på förenklingar ska förbättra konkurrenskraften, tillväxtmöjligheterna eller innovationsförmågan för företagen i livsmedelskedjan samt rätta till eventuella brister i transparens och tillämpning av regelverken.

Reglerna som påverkar företagen i livsmedelskedjan utgår i stor utsträckning från EU-rätt och Tillväxtverkets tidigare förslag på en förbättrad regelprocess är relevanta i detta sammanhang. Regelhinder i livsmedelskedjan skulle kunna minskas med hjälp av generella förbättringar av regelgivningskedjan, särskilt vad gäller arbetet med EU-regler.

Förenklingsförslag från förenklingsresan 2019

I rapport som lämnades till regeringen den 30 juni 2020 har vi prioriterat förslag på förenklingar inom följande områden:

  • Tillsynsavgifter inom alkohol- och tobaksområdet
  • Regelverket om och tillämpningen av kör- och vilotider
  • Mervärdesskatt
  • Hotelltillstånd
  • Information vid regelgivning

Förslagens mest betydande effekter

Förslagen innebär en ökad tydlighet och transparens i regelverken och dess tillämpning. Förslagen leder också till minskad regelbörda för företagen vilket leder till minskade kostnader för administration. Därmed frigörs resurser för att istället utveckla verksamheten.

Genom att åtgärda regler som anses otydliga, orättvisa eller föråldrade bland företagen kan tilliten mellan offentliga aktörer och näringsidkare i branscher som åkerinäringen, restaurangbranschen och detaljhandeln stärkas.

Förenklingar utifrån flera perspektiv

Under arbetet med rapporten har vi samrått och samverkat med representanter för företag, myndigheter och intressenter. Detta för att identifiera hinder och möjliga förenklingar utifrån flera perspektiv och för att säkerställa att de förenklingsförslag som läggs fram faktiskt åtgärdar de problem som företagen upplever. Vi har också genomfört samhällsekonomiska analyser för att utreda hur nyttan av förslagen förhåller sig till de kostnader som kan tänkas uppstå vid ett eventuellt genomförande.

Bakgrund

Under hösten 2019 genomförde näringsminister Ibrahim Baylan Förenklingsresan. Ministern träffade företag och organisationer på olika orter runt om i Sverige för att diskutera möjligheterna att förenkla för företag. Tillväxtverket fick därefter i uppdrag av regeringen att sammanställa och konkretisera förenklingsförslag för företag med utgångspunkt i erfarenheterna från resan.

Förenklingsförslag inom besöksnäringen

Tillväxtverket lämnade i februari 2019 förslag på förenklingar för processer som upplevs som krångliga och tillväxthämmande av företag inom besöksnäringen. Dessa processer är relaterade till byggande, evenemang och servering och särskilt processerna för bygglov, strandskyddsdispens, tillstånd för uppsättning av skylt, tillstånd för offentlig tillställning och användning av offentlig plats samt serveringstillstånd.

Slutrapporten innehåller ett 40-tal processpecifika förenklingsförslag. Tillväxtverkets rekommendationer utgår från hur företagens förutsättningar kan förenklas genom information, digitalisering, delegation, samverkan, maxtider och en översyn av befintliga regelverk.

Bakgrund

Inom besöksnäringen, som kännetecknas av många små företag och mycket säsongsbetonad verksamhet, är det särskilt viktigt att handläggningsprocesser är enkla, snabba och förutsägbara. Tillväxtverket fick därför i uppdrag att identifiera handläggningsprocesser som har särskild betydelse för besöksnäringen och lämna förslag på hur dessa kan kortas.

Kontakt

Henrik Tegehed

Avdelning Förenkling, Bättre regler, enhetschef
08-681 66 65

Christian Pousette

Avdelning Förenkling, Bättre regler
08-681 65 90

Annika LeBlanc

Avdelning Förenkling, Bättre regler, rådgivning om en enskild konsekvensutredning
08-681 65 89

Per Högström

Avdelning Förenkling, Bättre regler, information om utbildningar
08-681 66 15

fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se