Så kan regioner och kommuner öka sin attraktionskraft för företagsetableringar

I Tillväxtverkets kartläggning av regioner och kommuners investeringsfrämjande arbete har vi identifierat både organisatoriska och samhälleliga utmaningar. Några av de mest framträdande utmaningarna är:

• brist på tillgång till mark,
• avsaknad av detaljplanerad mark,
• tillgång till el,
• kompetensförsörjning.

Frågeställningarna är ofta svåra att lösa. När det gäller mark kan det även finnas en konflikt i om marken planeras användas för exempelvis jordbruk eller om den ägs privat eller av kommunen själv. Kommunerna nämner även utmaningen med långa ledtider för att planlägga mark.

Stärka den strategiska samhällsplaneringen

För att kunna hantera denna typ av utmaningar är Tillväxtverkets råd att jobba långsiktigt och strategiskt med att stärka kommunens attraktionskraft för vissa investeringar. Till exempel genom att stärka den strategiska samhällsplaneringen.

Kommunernas översiktsplaner, eventuella regionplaner eller strukturbilder samt länstransportplaner bör i högre grad knyta an till de utmaningar och mål som finns för näringspolitiken. Särskilt möjligheterna till nya etableringar. Det innebär att samverkan mellan nivåerna i den strategiska samhällsplaneringen, inte minst mellan den kommunala och regionala nivån behöver stärkas.

Vikten av organisatorisk beredskap

För att lyckas med det investeringsfrämjande arbetet ställs också större krav på kommuner att i samarbete med regionerna kunna ta emot och konkret hantera etableringsförfrågningar. På en övergripande nivå är det viktigt med en tydlig organisation, med ett förankrat mandat och en god politisk förankring för att kunna hantera förfrågningar och stödja etableringsprocesser.

Frågan om företagsetableringar skär ofta rakt igenom hela den kommunala organisationen vilket kan kräva att de interna processerna måste rustas och kommunernas samsyn inom hela organisation måste utvecklas. Flera kommuner lyfter att deras samverkan mellan enheter och förvaltningar behöver utvecklas. Det finns också exempel på att näringslivs- och samhällsbyggnadsenheter har slagits samman, vilket har förenklat hanteringen.

Kommunerna är också de som står i centrum för företagens myndighetsrelationer. Det ställer också krav på en tydlighet och transparens i kommunala processer och en effektiv ärendehantering. Ett nära samarbete mellan förvaltningar stärker en sådan transparens och dialogen med företaget.

Tillväxtverkets råd för att främja större företagsetableringar är därför att skapa en organisatorisk beredskap för att hantera förfrågningar och stödja etableringsprocessen.

Regionala strukturer för stärkt samarbete

Flera av regionerna beskriver att de ser över hur deras investeringsfrämjande arbete i länet är organiserat. En viktig del i detta är att stärka formerna för sitt samarbete med kommunerna och bygga funktioner som på ett strukturerat sätt stödjer kommunerna, utifrån de behov som kommunerna själva har.

Kommunerna har olika förutsättningar och det är viktigt att erbjuda det stöd som behövs i den aktuella kommunen. I detta sammanhang lyfter någon region att en framgångsfaktor är att de är tydliga i sitt erbjudande till kommunen. Några regioner nämner även att det investeringsfrämjande arbetet på regional nivå ska bidra till samarbete och samverkan mellan kommunerna i frågan.

”Attraktiviteten i vårt erbjudande som region bygger på att vi gör det här tillsammans. Och där har många kommuner tydligt gått från att vara lite hemliga, till att nu verkligen förstå värdet av att jobba ihop.” /Region Östergötland

• Exempel från verkligheten ”I Östergötland samverkar hela regionen för större investeringar”

Samarbete eller konkurrens?

Vår kartläggning visar på en skiftande bild av hur kommunerna samarbetar kring etableringsfrågor. Det finns exempel på mer fasta samarbeten i grupperingar med alla eller några kommuner i länet. Det finns också exempel på att samarbeten bildas mellan vissa kommuner i samband med att en konkret etablering och frågeställning är aktuell. Såväl synlighet som erbjudandet behöver ibland skapas i samverkan och partnerskap med andra.

Det är inte heller ovanligt att kommuner skickar förfrågningar vidare mellan sig. Men det finns också en konkurrens, i alla fall när det blir ett skarpt läge. I sådana situationer ser ofta politiker, i högre grad än tjänstepersoner, gärna att etableringen sker i den egna kommunen.

Upplevd konkurrens om investeringarna är ibland en faktor som håller tillbaka samverkan med andra kommuner eller med regionala aktörer. Om två kommuner med liknande förutsättningar är aktuella för en etablering är det viktigt att den regionala nivån agerar som en objektiv part och ger samma stöd till båda kommunerna.

Det är inte alltid enbart fördelar med att få en stor etablering i den egna kommunen i stället för grannkommunen som ingår i samma arbetsmarknadsregion. Tvärtom kan det också vara en fördel att slippa vissa investeringskostnader som en etablering medför. Det är också ett faktum som många regioner är eniga om.

”Tanken är att alla ska vara glada om en etablering hamnar i länet. Om etableringen hamnar i exempelvis kommun X så mår de kringliggande kommunerna också bra av detta.” /Region Örebro