Ta fram en strategi för hållbar urban utveckling

  • Stängd 8 april 2024
  • Hela Sverige

Nu finns det möjlighet för kommuner och städer att ta fram en territoriell strategi för områdes hållbara utveckling. Det kan vara en strategi för en enskild stad, flera städer i nätverk eller ett större geografiskt stadsområde. När strategin är framtagen finns det möjlighet att ta del av finansiering inom Regionalfonden.

Vem kan söka?

Huvudsökande ska vara region, kommun/stad eller kommunalförbund ​.

Vad kan ni söka för?

Ta fram en territoriell strategi för hållbar urban utveckling.

Hur mycket kan ni få i stöd?

​​En framtagen territoriell strategi är en förutsättning för att kunna ta del av finansiering för hållbar urban utveckling i Regionalfonden. Inget stöd kommer dock tilldelas för att ta fram en territoriell strategi. ​

Vad handlar erbjudandet om?

Det här är det första steget i Regionalfondens satsning för hållbar urban utveckling. I detta steg öppnar vi upp för att ta fram och skicka in en territoriell strategi för hållbar urban utveckling.

En framtagen territoriell strategi är en förutsättning för att ta del av finansiering för hållbar urban utveckling i Regionalfonden. Över 67 miljoner euro av Sveriges EU-finansiering från Regionalfonden ska gå till hållbar urban utveckling fram till 2030 och detta är första steget för att kunna ta del av finansieringen. Framtagna strategier ska tillföra en lokal anpassning av det nationella programmet och konkretisera insatser utifrån den lokala kontexten. Framtagandet ska även stimulera och konkretisera hur samverkan mellan olika aktörer ska ske och främja synergieffekter med andra initiativ och finansieringskällor.

Det är möjligt att inleda processen med att ta fram en ny strategi men det är också möjligt att bygga vidare på befintliga måldokument och analyser och anpassa till Regionalfondens krav.

Tillväxtverket tillhandahåller en mall som kan användas för skrivandet av de territoriella strategierna. Notera att det är valfritt att använda mallen men att strategin ska innehålla alla delar som beskrivs i mallen.

Framtagna strategier kommer att bedömas och i konkurrens med övriga strategier. Upp till fem strategier kommer att prioriteras och ges möjlighet att ansöka om medel för hela eller delar av strategins genomförande. Tillväxtverket kommer anordna ett prioriteringsmöte i maj 2024.

En blandning av strategiernas geografiska avgränsning kommer att eftersträvas utifrån följande tre alternativ:

  • Enskilda städer av olika storlek.
  • Funktionellt avgränsade stadsregioner.
  • Städer eller stadsregioner i nätverk.

I arbetet med att ta fram strategier kommer sökande erbjudas ett nationellt kunskapsstöd för att säkerställa att strategierna uppfyller kraven. Det nationella kunskapsstödet ska även verka för att skapa synergier med andra initiativ och program och kompletterande finansiering. Det kommer även att verka som en plattform för nätverksskapande. Kunskapsstödet kommer också erbjuda icke-finansiellt utbyte med sökanden som inte beviljas finansiering för strategins genomförande.

Hållbar urban utveckling inom regionalfonden

Insatserna som finansieras inom hållbar urban utveckling ska bidra till:

  • Att hantera alltmer komplexa utmaningar genom att stärka utvecklings- och innovationskapaciteten i städer.
  • Att påskynda omställningen till hållbara städer genom implementering och uppskalning av hållbara lösningar. Ny kunskap, innovationer och arbetssätt ska ge avtryck i stadsmiljön och framgångsrika lösningar ska testas i större skala.

Hållbar urban utveckling i det nationella regionalfondsprogrammet består av tre prioriteringar indelade i flera specifika mål. Insatser inom prioritering 3 och 4 är obligatoriska att ha med i sin strategi. Insatser inom prioritering 5 är valbar.

Prioritering 3: Stärka innovations- och utvecklingskapaciteten samt lärandet i och mellan städer

Prioriteringen är uppdelad i tre särskilda mål:

  • 1.1 Stärk forskning och innovation.
  • 1.2 Säkra nyttan av digitaliseringen.
  • 1.3 Stärk små och medelstora företags tillväxt och konkurrenskraft.

Stärk forskning och innovation handlar om att utveckla stödstrukturer där kunskaper och innovationer utbyts mellan det offentliga, forskningscentrum och företag och optimerar lösningar i demonstrationsmiljöer.

Insatserna för att Säkra nyttan av digitaliseringen kan skapa förutsättningar för att digitaliseringens möjligheter och relaterad teknik implementeras i städerna i en snabbare takt och att svenska städer nyttjar den potential som digitaliseringen skapar för både ekonomisk utveckling och innovativ urban utveckling. Digitaliseringen har potential att stärka, komplettera och överbrygga brister i den byggda miljön, bland annat genom nya kommunikationsmedel och nya sätt att stärka tillgången till service och mötesplatser, men också genom att underlätta en mer effektiv och hållbar resursanvändning. Digitaliseringen kan även bidra till nya lösningar inom social innovation och socialt företagande.

Insatserna kan förbättra de små och medelstora företagens hållbara tillväxt och konkurrenskraft och skapandet av arbetstillfällen genom att stärka offentlig sektors förmåga att agera kund och efterfråga hållbara lösningar genom exempelvis offentlig upphandling. Flera företag ser offentliga myndigheter som potentiella nyckelkunder för utveckling av innovationer och värdeerbjudanden till välfärdens gagn. Företagare kan se sina första potentiella kunder i offentliga aktörer som vågar satsa på nya lösningar. Sociala företag och företag inom kulturella och kreativa näringar är exempel där offentlig sektor är en potentiellt viktig partner och finansiär för att kunna genomföra social innovation.

Prioritering 4: Öka takten i omställningen genom implementering och uppskalning av hållbara lösningar i städer

Prioriteringen är uppdelad i tre särskilda mål:

  • 2.1 Främja energieffektivitet
  • 2.4 Anpassa till klimatförändringarna
  • 2.6 Främja cirkulär ekonomi

Insatserna inom specifikt mål Främja energieffektivitet ska bidra till att det omfattande renoverings- och upprustningsbehov som finns i stora delar av befintligt bostadsbestånd sker på ett sätt som både minskar energianvändning men även säkerställer att de utförs med varsamhet, med hänsyn till kulturmiljövärden och de som bor i och använder sig av en byggnad och dess omgivning.

Insatserna i målet Anpassa till klimatförändringarna ska bidra till att anpassa samhället till de risker som kan uppstå till följd av ett klimat i förändring. Ett klimat i förändring behöver beaktas i den fysiska planeringen genom att planera för bland annat ökad nederbörd, behov av att kunna dämpa temperaturen vid värmeböljor och liknande. Städer och tätbebyggda områden är särskilt känsliga för klimateffekter som översvämning och ökade temperaturer (Nationell strategi för klimatanpassning).

Insatserna i målet Främja cirkulär ekonomi ska bidra till att dagens resursanvändning förändras så att uttaget av ny råvara och deponering av avfall minskas, vilket i sin tur leder till minskade utsläpp av växthusgaser. Övergången till cirkulär ekonomi innebär intensifiering av omställningsprocesser som kräver insatser hos både företag och en bred allmänhet för att bidra till såväl en förstärkt klimatmedvetenhet som hållbara konsumtionsmönster.

Prioritering 5: Hållbar mobilitet

Prioriteringen innehåller ett särskilt mål:

  • 2.8 Främja hållbar mobilitet i städerna

För att hållbar mobilitet i städer ska kunna bli verklighet krävs ett helhetsgrepp som inbegriper mer än bara själva investeringen i väg eller cykelbana. Fler innovativa idéer behöver testas och skalas upp.

Insatserna ska bidra till att skapa förutsättningar för hållbar mobilitet genom insatser som spänner över hela mobilitetsspektrumet och planeringscykeln. Det kan handla om insatser i flera dimensioner så som innovation inom policy och regelverk, så väl som insatser för beteendeförändringar. Det kan även till viss del vara att facillitera för snabbare genomslag av innovation genom investeringar för test, demonstration och uppskalning. Insatser ska utgå från ett innovativt förhållningssätt som tydligt bidrar med mervärde utifrån platsens särskilda förutsättningar oavsett om det är en större eller mindre stad, en enskild stad eller en större funktionell stadsregion.

En stor del av finansieringen av transportinfrastruktur fokuseras till insatser för om- eller nybyggnation. Dessa insatser är mycket kostsamma och finansieras till stor del av ordinarie offentliga finansieringsstrukturer. Insatserna inom regionalfonden ska komplettera dessa insatser med innovativa insatser som först och främst minskar behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt eller åtgärder som bidrar till ett mer effektivt utnyttjande av befintliga resurser och infrastruktur.

Vad ska en territoriell strategi innehålla

En territoriell strategi för ert områdes hållbara utveckling kan vara en strategi för en enskild stad, flera städer i nätverk eller ett större geografiskt stadsområde. En territoriell strategi ska utformas i enlighet med artikel 29, i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/10601 och innehålla delar specificerade nedan:

  1. Information om vilket geografiskt område som täcks in av strategin
  2. En analys av områdets utvecklingsbehov och möjligheter, inbegripet kopplingar av ekonomisk, social och miljömässig karaktär.
  3. En beskrivning av insatser som ska genomföras för att hantera områdets konstaterade utvecklingsbehov och möjligheter enligt (2).
  4. Strategierna ska innehålla beskrivning av insatser inom flera specifika mål i både prioritering 3 och 4. Insatser inom prioritering 5 är valbara.
  5. Strategierna får vara bredare än möjliga insatser inom nationella regionalfondsprogrammet, men av strategin ska det framgå vilka typer av insatser som avses att finansieras inom respektive prioritering.
  6. Uppskattning av kostnaden för insatserna enligt (5).
  7. En beskrivning av organisationers deltagande vid utarbetandet och genomförandet av strategin.

Omfattningen ska vara max 25-30 sidor (exklusive eventuella referenser och bilagor).

11. Hållbara städer och samhällen. Guldgul kvadrat, text och symbol i vitt. En rad av fyra olika hustyper.

Mer information

Vem kan söka?

Huvudsökande ska vara region, kommun/stad eller kommunalförbund.

Genom att involvera olika typer av aktörer såsom akademi, näringsliv, ideell- och offentlig sektor i framtagande av de territoriella strategierna, skapas möjligheter till förbättrad kapacitet samt skapa ökad delaktighet och engagemang i omställningen till hållbara städer och samhällen. I framtagandet av strategin uppmuntras samverkan i form av flera aktörer och samhällssektorer.

Enskilda näringsidkare och privatpersoner kan inte söka stödet.

Vad kan ni söka för?

Erbjudandet handlar om att ta fram en territoriell strategi för hållbar utveckling för att kunna ta del av finansieringen inom det Nationella regionalfondsprogrammet. Framtagna territoriella strategier ska tillföra en lokal anpassning av det nationella programmet och konkretisera insatser utifrån den lokala kontexten. Framtagandet ska även stimulera och konkretisera hur samverkan mellan olika aktörer ska ske, och främja synergieffekter med andra initiativ och finansieringskällor.

Hur mycket kan ni få i stöd?

En framtagen och prioriterad territoriell strategi är en förutsättning för att kunna ta del av finansiering som utlyses för hållbar urban utveckling i Regionalfonden. Över 67 miljoner euro av Sveriges EU-finansiering från Regionalfonden ska gå till hållbar urban utveckling fram till 2030.

Inget stöd kommer dock tilldelas för att ta fram en territoriell strategi.

När kan ni söka?

Erbjudandet gäller från och med 20 november 2023. Färdiga territoriella strategier ska skickas in till Tillväxtverket senast 8 april 2024 till nationella.regionalfondsprogrammet@tillvaxtverket.se

Tillväxtverket kommer anordna ett prioriteringsmöte i maj 2024, vartefter sökande kommer meddelas om er strategi prioriterats eller inte.

Hur länge kan projektet pågå?

Färdiga strategier ska vara Tillväxtverket tillhanda senast 8 april 2024.

Hur ska finansieringen bidra till det Nationella regionalfondsprogrammets övergripande utmaningar?

Vilka insatser behövs nu och på sikt för att städer ska utvecklas hållbart?

Städer är centrum för kommunikation, handel och kulturverksamhet. I städerna förbrukas majoriteten av all energi och de står för en stor mängd av koldioxidutsläppen. Stadsområden spelar en nyckelroll för att uppnå de globala målen i Agenda 2030 och för att lösa många av våra största utmaningar, inte minst klimatförändringar. För att uppnå målen i Agenda 2030 och Hållbar urban utveckling krävs en omställning till jämlika, gröna och produktiva städer. Digitaliseringen och näringslivets entreprenörsförmåga är verktyg för att hantera dessa utmaningar.

Jämlika städer

Befolkningen koncentreras allt mer till täta urbana områden. Det innebär växande skillnader både mellan och inom grannskap, stadsdelar och städer i en region men även mellan landsbygder och städer. Det finns en ökad segregation i svenska städer och det är en utmaning att skapa goda och välkomnande livsmiljöer, rättvisa och jämlika livsvillkor och ett samhälle där människor känner förtroende och tillit till varandra.

Gröna Städer

I städer förbrukas majoriteten av all energi och städerna står för en stor mängd av koldioxidutsläppen. Det sker ständiga prioriteringar mellan olika värden och det är utmanande att visa värdet av kvaliteter och funktioner som ekosystemtjänster och grönstrukturen fyller i städerna för att hantera effekter av klimatförändringen, för människors hälsa och välbefinnande och bevarande av biologisk mångfald. I städerna är konkurrensen om mark stor. Där finns behov av bl.a. boende, arbetsplatser och service samtidigt som grönska behöver prioriteras för att människor ska kunna leva hållbart och hälsosamt. Den stadsnära naturen och parkerna bidrar till livskvalitet och kan förbättra folkhälsan.

Produktiva städer

Att erbjuda hållbara och effektiva offentliga och kommersiella tjänster och bygga en hållbar lokal ekonomi är en stor utmaning. För att öka produktiviteten behövs en kombination av tekniklösningar, beteendeförändringar, policyutveckling för planering och omsorgsfull gestaltning av stadens fysiska miljö. Invånares olikheter och mångfald är en tillgång som ska tas tillvara.

Digitalisering och smarta städer

Digital teknik, digitala tjänster och datadriven verksamhetsutveckling är viktiga verktyg för städer att förbättra offentliga tjänster, bättre interagera med medborgarna, öka produktiviteten och hantera miljö- och hållbarhetsutmaningar. Potentialen i digitalisering inkluderar exempelvis delningsplattformar för mobilitet eller styrning för systemoptimeringar.

Läs mer om Nationella regionalfondsprogrammet Länk till annan webbplats..

Hur handläggs och beslutas er ansökan?

Utlysningen är en del av en större process

En framtagen och godkänd territoriell strategi är en förutsättning för att ta del av finansiering för hållbar urban utveckling i Regionalfonden. En geografisk spridning över hela landet kommer att eftersträvas. En blandning av strategiernas geografiska avgränsning kommer att eftersträvas utifrån följande tre alternativ:

  • Enskilda städer av olika storlek.
  • Funktionellt avgränsade stadsregioner.
  • Städer eller stadsregioner i nätverk.

Strategiernas kvalitet bedöms i konkurrens

Framtagna strategier bedöms av Tillväxtverket, i samråd med det nationella kunskapsstödet, och i konkurrens med övriga strategier. Upp till fem strategier kommer att prioriteras och vara berättigade att ansöka om stöd för hela eller delar av strategins genomförande. Tillväxtverket kommer anordna ett prioriteringsmöte i maj 2024, vartefter sökande kommer meddelas om er strategi prioriterats eller inte.

Framtagna strategiers kvalitet bedöms utifrån specifika kriterier som kategoriseras i sex övergripande principer, som baseras på byggstenarna från Handbook of Sustainable Urban Development Strategies2, som EU-kommissionen genom Joint Research Centre and the Directorate General for Regional and Urban Policy (DG REGIO) tagit fram som stöd för utformning, implementering och lärande kring strategier för urban utveckling.

I framtagandet av strategin ska man även tänka på att belysa även dessa aspekter, då dessa ligger till grund för poängbedömningen av den territoriella strategin.

Kriterierna bedöms utifrån fyra steg: IG, G, VG och MVG. Betyget hänger samman med följande poängsättning från 0 poäng för IG, 1 poäng för G, 3 poäng för VG och 5 poäng för MVG. För att godkännas måste strategin få minst G på samtliga kriterier.

Kriterier:

Princip 1. Strategisk dimension

  • Hur väl strategin visar kopplingen till (andra) relevanta styrdokument på kommunal, regional, nationell och internationell nivå. Exempelvis kopplingen till de globala målen för hållbar utveckling (SDG) och politikområdet Gestaltad livsmiljö.
  • Hur väl strategin ger en relevant beskrivning av nuläge och omställningsbehov i relation till programmets prioriteringar och målsättningar.
  • Hur väl strategin bedöms tillämpa ett systemperspektiv där innovation inom arbetssätt, teknik, beteende, kultur och policy kombineras.

Princip 2. Territoriellt fokus och geografisk avgränsning

  • Hur väl strategin beskriver den valda geografiska avgränsningen och en analys av de plastbaserade förutsättningarna och behoven.
  • Den valda geografiska avgränsningen för strategin är relevant för att möta omställningsbehoven som beskrivs i strategin och tar hänsyn till funktionella kopplingar.

Princip 3. Governance (Styrning)

  • Hur väl strategin visar på intern förankring, medverkan och politiska uppbackning att driva utvecklingen enligt programmets prioriteringar.
  • Hur väl strategin visar hur intern förvaltningsövergripande samverkan och kommunikation ska genomföras.
  • Hur väl strategin visar hur extern samverkan och kommunikation ska genomföras och i vilken grad den bygger på en bredd av aktörsgrupper samt involvering av invånare.

Princip 4. Sektorssamordning

  • Hur väl strategin beskriver hur möjliga synergier och målkonflikter ska identifieras och hanteras i arbetet med strategins genomförande.
  • Hur väl strategins innehåll kan sägas omfatta en portfölj av kompletterande insatser
  • Hur väl strategin involverar en relevant och trovärdig sammansättning av aktörer, och hur väl den beskriver dessa olika aktörers kompetenser, ansvar och roller.

Princip 5. Finansiering

  • Hur väl strategin bedöms ge förutsättningar för kompletterande insatser och finansiering från andra program.
  • Hur väl strategin bedöms ha en relevant och trovärdig genomförandeplan och budget.

Princip 6. Uppföljning och utvärdering

  • Hur väl strategin beskriver hur arbetet ska följas upp och utvärderas.
  • Hur väl strategin beskriver en process för erfarenhetsbaserat lärandet samt hur det tas om hand och utvecklar organisationens arbete.
  • Hur väl strategin beskriver arbete med spridning, implementering och replikering av resultat och effekter.

Så ansöker ni

När ni påbörjar att framtagandet av er strategi ska ni meddela Tillväxtverket via mail till nationella.regionalfondsprogrammet@tillvaxtverket.se. Det är av vikt att Tillväxtverket vet vilka strategier som är under framtagande för att vi ska kunna erbjuda det stöd som finns via det nationella kunskapsstödet.

Färdiga territoriella strategier ska skickas in till Tillväxtverket senast 8 april 2024 till nationella.regionalfondsprogrammet@tillvaxtverket.se

Strategierna kan skrivas i enlighet med Tillväxtverkets tillhandahållna mall. Notera att det är valfritt att använda mallen men att strategin ska innehålla alla delar som beskrivs i mallen. Omfattningen ska vara max 25-30 sidor (exklusive eventuella referenser och bilagor).

Kontakt

Vill ni komma i kontakt med oss?

Hör av dig till:
Nationella.regionalfondsprogrammet@tillvaxtverket.se


Mall territoriell strategi för hållbar urban utveckling

Strategierna kan skrivas i enlighet med Tillväxtverkets tillhandahållna mall. Notera att det är valfritt att använda mallen men att strategin ska innehålla alla delar som beskrivs i mallen. Omfattningen ska vara max 25-30 sidor (exklusive eventuella referenser och bilagor).

Mall territoriell strategi för hållbar urban utveckling Word, 117.4 kB.