Stora satsningar i skånska företag tack vare affärsutvecklingscheckar

Den här artikeln ingår i en artikelserie om resultat av EU:s regionalfond från 2014-2020.

Under coronapandemin ställdes de svenska företagen inför nya utmaningar på kort tid. Många tvingades göra omfattande omställningar i både affärsmodell, erbjudande och arbetssätt. Vissa företag fick växla ner och andra behövde satsa för att möta en ökad efterfrågad. Även efter pandemin kom efterdyningar och nya kriser, som energikrisen och inflationen.

– Det blev tydligt att företagen behövde ännu mer hjälp än tidigare, och tack vare stödet från Regionalfonden hade vi den största budgeten någonsin för affärsutvecklingscheckar. Det gjorde att vi kunde bredda utbudet av checkarna och hjälpa ännu fler företag, vilket var helt fantastiskt, säger Sara Anderhov som är näringslivsutvecklare på Region Skåne.

Under perioden 2020­–2023 sökte totalt ungefär 400 företag affärsutvecklingscheckar, och 200 av dem blev beviljade stöd. Regionens kvantitativa uppföljningar av tidigare affärsutvecklingscheckar visar att företag som tilldelats en check har en betydligt högre tillväxtkurva än motsvarande kontrollföretag. Dessa uppföljningar görs två år efter projektavslut, så bolagen under 2021–2023 har ännu inte följts upp

– Detta visar att vi verkligen stöttar rätt företag ­- de med tillväxtpotential. I våra kvalitativa uppföljningar har vi sett att checkarna är ovärderliga för företagen. De har vågat satsa och det har också blivit mer helhjärtade satsningar. Allt har gått snabbare tack vare stödet, som har gett tydliga resultat, säger Sara Anderhov.

Nya checkar inom hållbarhet och kompetens

Region Skåne har sedan 2005 arbetat med affärsutvecklingscheckar för att skapa hållbara och konkurrenskraftiga företag i Skåne. Under pandemin tillkom checkar inom områdena hållbarhet och kompetens som kompletterade de befintliga checkarna inom internationalisering och digitalisering Det är frågor som regionen vet är viktiga för företagens tillväxt.

• Digitaliseringschecken kunde hjälpa företag med att möta kundernas ändrade köpbeteende eller skapa digitala system.
• Internationaliseringschecken användes mest av större bolag som hade börjat kika på nya marknader utomlands.
• Hållbarhetschecken kunde användas till att minska utsläpp eller utveckla miljösmarta produkter.
• Kompetenschecken kunde tillföra företagen ny kompetens.

– När det gäller hållbarhetscheckarna vet jag att det har varit svårt att få ut dessa nationellt. Det problemet har vi inte haft i Skåne, utan här har många företag ansökt om dessa checkar. Det beror nog på att vi har jobbat med affärsutvecklingscheckar så länge – det har blivit lite av ett varumärke som skånska företag känner till, säger Sara Anderhov och tillägger:

­– Checkarna innebär inte bara ett stöd för företagen, utan det är också ett sätt för oss att ha örat mot marken och se företagens behov just nu. Det gör att vi kan välja att satsa på de strategiska projekt som matchar företagens behov.

En framgångsrik Skånemodell för samverkan

Region Skåne arbetar med affärsutvecklingscheckarna utifrån ”Skånemodellen”. Arbetsgången går till så att företaget skickar in en intresseanmälan till regionen, som granskar anmälan och ser till att det faller inom ramen för sökkriterierna. Därefter tar Almis affärsrådgivare vid, som har ett möte med företaget och tittar djupare på företagets styrkor och svagheter. Därefter tar det beslutande partnerskapet vid, där regionen, företagsfrämjare och inbjudna experter deltar –­ utifrån inriktningen på ansökan.

– Många är nyfikna på hur vi jobbar och jag skulle säga att den största framgångsfaktorn är kombinationen av det finansiella stödet och rådgivningen. Vi är inte bara en beslutande part utan även en rådgivande. Den intresseanmälan som företaget skickar in förändras under processen till att bli företagets faktiska projekt, säger Sara Anderhov.

I arbetet med affärsutvecklingscheckarna har regionen strävat efter en så jämn fördelning av kön och geografi som möjligt i ansökningarna. De nådde ut till 94 procent av de 33 skånska företagen, och 25 procent av de sökande företagen hade en kvinnlig vd (målet var 20 procent). Att de nådde ut så pass bra tror Sara Anderhov beror på medveten marknadsföring och ett bra samarbete med kommunernas näringslivsstrateger och med aktörerna från Skånes företagsfrämjande stödsystem.

­– Vi är ytterst tacksamma för den finansiering vi har fått. Många regioner drar sig för att söka EU-stöd på grund av den betungande administrationen. Men har man väl gjort det en gång får man lite rutin på det, och mervärdet i slutändan är också så pass stort, säger Sara Anderhov.