Skogens hjältar i fokus i projektet SMART innovation

SMART Innovation är ett samverkansprojekt mellan Skogstekniska klustretLänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Länk till annan webbplats. och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Sverige är världsledande när det gäller tillverkning av skogsmaskiner och komponenter till skogsmaskiner. Projektet har som mål att intensifiera samverkan mellan de tio medverkande skogsmaskinsföretagen och universiteten i regionen (SLU, Luleå tekniska universitet och Umeå universitet) och stödjs av EU regionala utvecklingsfond med 6,2 miljoner kronor. Tanken är att öka antalet innovationer och bibehålla den världsledande positionen även i framtiden. Genom att genomföra ett antal samverkansprojekt, så kallade testbäddar, ska kunskap tas fram som kan ligga till grund för utveckling av maskiner som är skonsammare, mer miljövänliga och som underlättar arbetet för maskinförarna eller kanske på sikt helt tar bort behovet av deras insats.

- Vår utmaning är att stärka vår konkurrenskraft inom skogsbruket, säger Lena Jonsson som är projektledare på Skogstekniska klustret och arbetar med SMART Innovation. Men det är också viktigt att se till att skogsbruket sker på ett miljömässigt hållbart sett och att arbetsmiljön för skogens hjältar, våra skogsmaskinförare, förbättras.

Uppbyggnad av fysiska eller virtuella miljöer

- Vår arbetsmodell för att ta fram den kunskap som behövs är att företag och forskare genomför testbäddsprojekt tillsammans, fortsätter hon. Det går till så att vi söker upp företagen och hör vad deras utmaningar är och hjälper dem att formulera sina frågeställningar. Sedan sammanför vi dem med experter inom den akademiska världen för vidare diskussion. Det kan resultera i att vi bygger upp experimentriggar, fysiska eller i virtuell miljö, där en viss funktion testas. Det kan exempelvis vara ett redskap med smart styrning som gör det enklare för operatören att lasta stockar utan att skada träd som står runt omkring. Forskarens roll i ett sådant projekt kan vara att ta fram algoritmerna och sedan bygger vi en testbädd där algoritmerna kan valideras i verkligheten. I andra projekt kan det vara så att forskare kan hjälpa till att utvärdera resultat från testbäddarna.

Ett av delmålen har varit att initiera 15 testbäddar. Projektet avslutas under hösten 2018 och fram till nu har man fått fram 11 stycken, vilket ses som mycket tillfredsställande. Bland testbäddarna kan nämnas en terrängfordonsplattform att arbeta med för vidare utveckling, smarta redskap, VR -tillägg, koncept för snabbladdning av planteringsaggregat och gjutna tallrikar till harvar som håller bättre och ger bättre markberedning än de tidigare svetsade tallrikarna.

- Projektet har blivit en stor succé bland studenter och doktorander som kan komma i kontakt med skogsmaskinföretagen och tillsammans med dem verka för lösningar på reella problem, säger Lena Jonsson. Och företagen är tacksamma för att få hjälp med att utveckla nya idéer.

Ökad kunskap om jämställdhet

När SMART Innovation går i mål är det förväntade resultatet att Skogstekniska klustrets ordinarie verksamhet har expanderat till att kunna genomföra och medfinansiera fler testbäddsprojekt i samarbete med akademin. Projektet ska också leda till ökad kunskap om jämställdhet hos företagen. Tre av företagen i Skogstekniska klustret har via projektet exempelvis fått möjlighet att arbeta med jämställdhet och mångfald på sina företag med hjälp av en webbutbildning som tillhandahållits av en konsult. Målet är att klusterföretagen ska vara ett föredöme i branschen vad gäller jämställdhet, vilket är viktigt för den framtida kompetensförsörjningen och konkurrenskraften.

- Vi har kommit en god bit på väg, fortsätter Lena. Doktorander och institutioner inom högskolor och universitet kommer nu till oss för att samarbeta. Vi har lyckats i arbetet med att upparbeta kanaler och utforma en samverkansinfrastruktur som kan leva även efter det att projektet har gått i mål.

Skogstekniska klustret

Tillsammans driver tio medlemsföretag teknikutvecklingsprojekt i det som kallas Skogstekniska klustret. Det bildades 2010 med syftet att genom samarbete hitta ett kostnadseffektivt sätt att gemensamt lösa de tekniska utmaningar som finns inom skogsbranschen. Detta sker genom samverkan mellan företag i norra Sverige och akademisk FoU och på så sätt blir klustret en nyckelaktör för dialog mellan de som kommer att påverka framtidens skog och uppfinna morgondagens skogsmaskin. Skogstekniska klustret kopplar samman företagen med forskare och hjälper till att få fram finansiellt stöd till olika utvecklingsprojekt.