Drönare ska effektivisera renskötseln

Just nu pågår ett projekt där man testar om drönare försedda IR-kameror kan effektivisera arbetet för rennäringsföretag.

Projektet, som går under namnet “Test av ny teknik inom den dagliga renskötseln för att minska miljöpåverkan och öka lönsamheten” är ett samarbete mellan företagare inom Tossåsen sameby i Jämtland, Torsta AB och Digidest.

- Syftet är att vi på sikt ska kunna minska användningen av fossila bränslen i terrängkörningen genom att bli effektivare, säger projektledaren Karl Komstedt på Torsta och tillägger att man på sikt hoppas på att tekniken inte bara ska kunna nyttjas inom renskötsel utan också inom andra gröna näringar, så som skogsbruk och jordbruk.

Under våren och sommaren testades att lokalisera renar i det jämtländska skogs- och fjällandskapet. Drönarna som användes var utrustade med högupplösta kameror och IR-kamera.

Mårten Wikner som leder fältförsöken i projektet menar att fjällvärlden för med sig speciella utmaningar för drönarna.

- Dels är det en miljö som ställer krav på utrustningen, kylan och vinden ställer till det för batterier, skärmar och annat. Men det är inte heller helt lätt med befintlig teknik att kunna urskilja renarna. De är som gjorda för att inte synas med IR-kamera, påpekar Mårten.

Niclas Johansson, renföretagare i Tossåsen sameby ser användningen av drönare i ett vidare perspektiv.

- Drönartekniken kan hjälpa oss enormt med att lokalisera grupper av renar, men även att reka terrängen och hitta nedfarter och lämpliga skotervägar. Det kan mycket väl innebära två-tre mil minskad skoterkörning per dag, säger han.

Teknikutvecklingen går mycket snabbt. På sikt kommer det vara fullt möjligt att kunna ha självkörande drönare som själva lokaliserar renarna och meddelar dess position till föraren.

- En del i projektet är att hitta lösningar som funkar och som gör renskötseln effektivare. Renskötseln är en viktig näring och en förutsättning för att kunna behålla en levande landsbygd och en storslagen fjällmiljö samtidigt som vi strävar efter minskad miljöpåverkan, säger Karl Komstedt.

Projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden genom Tillväxtverket och Länsstyrelsen Jämtland.