Myndighetsgruppen för turism och besöksnäring

Myndighetsgruppen för turism och besöksnäring är ett samarbete mellan 16 myndigheter och statliga bolag under ledning av Tillväxtverket. Gruppen arbetar för ökad samordning, kunskapsutveckling och kunskapsöverföring.

Båthus och båtar vid kusten.

En rad svenska myndigheter och statliga bolag har uppdrag som på olika sätt berör eller påverkar utvecklingen av en hållbar turism och växande besöksnäring.

Arbetet i myndighetsgruppen kopplas även samman med pågående arbete för ökad samverkan mellan Tillväxtverket, Visit Sweden och regionala besöksnäringsfunktioner. Vidare välkomnar myndighetsgruppen också ökad samverkan med branschorganisationer och andra nyckelaktörer.

Myndighetsgruppen för turism och besöksnäring omfattar 16 myndigheter och statliga bolag samt Sveriges Kommuner och Regioner. Gruppen leds av Tillväxtverket som har regeringens uppdrag att ansvara för kunskaps- och kvalitetsutveckling, samverkan och samordning inom turism.

Medlemmar i Myndighetsgruppen för turism och besöksnäring

  • Arbetsförmedlingen
  • Business Sweden
  • Havs- och vattenmyndigheten
  • Jordbruksverket
  • Myndigheten för yrkeshögskolan
  • Naturvårdsverket
  • Riksantikvarieämbetet
  • Sjöfartsverket
  • Skogsstyrelsen
  • Statens fastighetsverk
  • Sveriges Kommuner och Regioner
  • Swedavia
  • Tillväxtanalys
  • Tillväxtverket
  • Trafikverket
  • Vinnova
  • Visit Sweden

Målen för samarbetet

Målen för samarbetet i gruppen är att bidra till att:

  • stärka den svenska besöksnäringens långsiktiga konkurrenskraft med utgångspunkt i hållbar utveckling och innovation,
  • skapa förutsättningar för hållbar tillgänglighet till, från och inom besöksmål och destinationer,
  • skapa förutsättningar för utveckling av attraktiva platser för besökare, boende, företag och investeringar i hela landet.

Strategiska områden och prioriteringar 2022–2024

Myndighetsgruppen har gemensamt valt att prioritera nio strategiska områden för insatser under den närmaste treårsperioden. Alla områden har utgångspunkt i den nationella besöksnärings­strategin. De är utformade för att möta besöksnäringens utmaningar och samtidigt spegla myndigheternas och bolagens roller och ansvar.

De fyra första områdena hållbarhet, platsutveckling, samverkan och digitalisering är horisontella perspektiv, men kan ändå rymma behov av särskilda insatser.

Den strategiska inriktningen fungerar som utgångspunkt för gemensamma insatser. Den är samtidigt ett stöd för varje enskild myndighet eller bolag att använda på ett sätt som passar den egna verksamheten. Som samordnande myndighet lägger Tillväxtverket stor vikt vid de gemensamma strategiska områdena också i vårt eget utvecklingsarbete för turism och besöksnäring.

Insatser

Klicka på rubrikerna nedan för att läsa mer om gruppens arbete.

1. En hållbar turism och besöksnäring

Agenda 2030 och hållbarhet – avseende social, miljömässig och ekonomisk utveckling – måste genomsyra allt utvecklingsarbete inom turism och besöksnäring och ingår därför i alla strategiska områden. Hållbar turism är samtidigt ett omfattande och komplext kunskapsområde som kräver särskilda analyser och ny kunskap.

Vidare inkluderar det potentiella dilemman och målkonflikter, inte minst kopplade till turismens beroende av transporter och nyttjande av natur- och kulturmiljöer. Målkonflikter uppstår också mellan de tre hållbarhetsperspektiven då det som är ekonomiskt hållbart, exempelvis gäster från fjärrmarknader, kan vara ohållbart ur det miljömässiga perspektivet.

Likaså krockar ibland turismens ökade intresse för olika natur- och kulturmiljöer med bevarandet av dessa miljöer. Detta genom att fler besökare även innebär en ökad belastning och slitage. Turismen kan bidra till att det uppstår värden för lokalbefolkningen i och med upprätthållande och utveckling av infrastruktur och lokal service. Samtidigt går besökarnas intressen ibland på tvärs med lokalbefolkningens.

En hållbar utveckling innefattar de tre dimensionerna miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. De behöver hänga samman och stödja varandra för att skapa en långsiktig och hållbar samhällsutveckling. Pandemin har synliggjort besöksnäringens sårbarhet i ekonomiska termer och betydelsen av internationell turism. Det finns därför ett behov av att utveckla kunskap som bidrar till den ekonomiska hållbarheten.

De kommande åren kommer stort fokus ligga på klimatomställningen och på klimatförändringarnas konsekvenser – i form av skogsbränder, vattenbrist, översvämningar och oberäknelig snötillgång – som kräver samordning och riktad samhällsinformation inom turismområdet. Tätt kopplat till detta ligger riskmedvetenhet och samhällsberedskap även ur andra perspektiv för att Sverige ska kunna garantera säkerhet för alla besökare.

Myndighetsgruppen ska prioritera insatser som:

  • identifierar statliga myndigheters och andra nyckelaktörers roller avseende hållbar turismutveckling, inklusive riskhantering och samhällsberedskap inom turism, samt utvärderar och initierar möjlig samordning och samverkan,
  • utvecklar och sprider kunskap om innebörden av hållbar turism och hållbar destinations- och platsutveckling, och som ger utrymme för utforskande av målkonflikter mellan de tre hållbarhetsperspektiven,
  • utvecklar kunskap om mätning och uppföljning av hållbar turism,
  • ökar kunskapen om transportsystemets roll för hållbar turism och en växande besöksnäring ur ett hållbarhetsperspektiv,
  • ökar kunskapen om hur natur- och kulturvärden kan värnas så att miljöerna och upplevelsernas kvalitet kan bibehållas eller utvecklas vid en växande besöksnäring,
  • stärker besöksnäringens hållbarhetsarbete genom att stötta och inspirera till förnyelse, innovation och nytänkande kopplat till affärsmodeller, produkter, besöksmåls-, destinations- och platsutveckling.

Planerad gemensam aktivitet

Utforskande av hållbarhetsperspektiv (2021-2024)

Utforskande av de tre hållbarhetsperspektiven inom turism och besöksnäring. Var finns det för utrymme att förbättra eller förstärka? Var uppstår konflikter mellan ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet? Hur skulle olika prioriteringar kunna se ut mot 2030 (scenarier)? Underlag till diskussion.

Syfte: Diskussionsunderlag för beslutsfattare, offentliga aktörer och näringen kring prioriteringar framåt. Synliggörande av målkonflikter.

2. Platsutveckling

Samhällsplanering och fysiska förutsättningar har stor påverkan på besöksnäringens utveckling. Tillgängliga markområden för olika ändamål, men också visuella uttryck, transporttillgänglighet och tillgången till service påverkar platsers attraktionskraft och potential som besöksmål. Hur mark- och vattenanvändning utvecklas och hanteras inom ramen för den samhällsplaneringen är därför nyckelfrågor.

Coronapandemin bidrog till ett ökat fokus på platsens betydelse. På vissa platser minskade besökarantalet till följd av restriktioner och ett ökat utbud av digital handel och service som alternativ till butiker och kontor. På andra platser ökade besökstrycket till följd av ett ökat intresse för natur- och kulturupplevelser, ett ökat inhemskt resande och en ökad nyttjandegrad av fritidshus.

På sina ställen har naturområden och kulturmiljöer belastats hårt, beredskapen för att hantera nya och ökade besökarflöden har inte alltid funnits på plats och det har uppstått intressekonflikter mellan besökare och markägare. Även om många beteenden återgår efter pandemin kommer sannolikt också många nya vanor att bestå.

Under en följd av år har destinationsutveckling med besökare som tydlig målgrupp varit vägledande för utveckling av turism och besöksnäring. En grundläggande tanke med platsutveckling är att utgå från ett bredare målgruppsperspektiv som söker synergier mellan insatser för besökare, lokalbefolkning, företag och investeringar. Synergierna kan vara ekonomiska, sociala och miljömässiga. Synsättet innebär en mer aktiv samverkan mellan olika aktörer och intressen kring målsättningar, resursfördelning, markanvändning, infrastruktur och tjänsteutbud.

Med ett breddat perspektiv ökar också förutsättningarna för en koordinerad styrning och planering, där myndigheter, regioner och kommuner behöver utveckla arbetssätt och processer som länkar samman olika aktörer och målsättningar.

Klustersamverkan, samverkan mellan aktörer som särskilt berörs och engageras av utveckling av ett avgränsat område, till exempel ett besöksmål, kan vara ett effektivt sätt att arbeta för att inte greppa över en alltför stor uppgift. Här är destinationsorganisationerna viktiga samarbetspartners för myndigheterna. [1]

Myndighetsgruppen ska prioritera insatser som:

  • ser till platsens utvecklingspotential som helhet, ur flera perspektiv; besökarnas, de boendes, företagens och investerarnas,
  • utvecklar platser, destinationer och kluster kopplade till starka natur- och kulturvärden och/eller landsbygdsutveckling och lokal mat,
  • utvecklar och implementerar kunskap och metoder som tydligare inkluderar och förklarar turism och besöksnäring i samhällsplaneringen, samt bidrar till att identifiera aktörer, roller och ansvar,
  • utvecklar och sprider kunskap om investeringsfrämjande inom turism och besöksnäring.

Planerad gemensam aktivitet

Fördjupning i begreppet platsutveckling och myndigheternas roller i arbetet (2021-2024)

Genomföra en kunskapsöversikt och beskrivning av begreppet platsutveckling och dess innebörd för utveckling av turism och besöksnäring. Vilka är de avgörande skillnaderna mot destinationsutvecklingsperspektivet och vilka konsekvenser för ett nytt perspektiv med sig? Studien inkluderar en analys av myndigheternas möjlighet att bidra i arbetet och stimulera ett platsbaserat samspel för en mer hållbar utveckling.

Syfte: Skapa större kunskap om och samsyn runt begreppet hos berörda parter, en stabil bas för fortsatta insatser och en möjlighet att agera och kommunicera mer samordnat i platsutvecklingsarbete.

Kunskapsöversikt över natur- och kulturturism (2021-2024)

Kartläggning av aktuell forskning och kunskap om kultur- och naturturismens betydelse, omfattning, struktur, utveckling och framtida potential och utmaningar. Bland annat genom målgruppsanalyser och analys av kulturarvets synlighet i besöksnäringsstrategier.

Syfte: Ge en samlad bild av och synliggöra kultur-/naturturismens värde för destinationen, platsen och den lokala samhällsutvecklingen samt ringa in behov, utmaningar och möjligheter för en växande natur- och kulturbaserad turism samt klargöra roller och ansvar i en sådan utveckling.

3. Samverkan i aktörssystemet

Att utveckla en hållbar besöksnäring berör många samhällssektorer och politikområden, både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Framgång i arbetet bygger i grunden på fungerande samverkan mellan bland annat offentliga, privata och ideella aktörer.

Myndighetsgruppen samverkar för att skapa förståelse för besöksnäringens villkor och för att tydliggöra det ansvar som respektive myndighet har för att skapa goda förutsättningar för näringens och turismens utveckling. Därutöver behövs samverkan på flera nivåer där nationella satsningar bidrar till att skapa ett värde för det lokala och regionala arbetet. Det är värdefullt att Myndighetsgruppen för turism och besöksnäring bidrar till en ökad samverkan i hela aktörssystemet genom strategisk dialog med Regionala nätverket för turism, branschorganisationer och andra relevanta samverkansorgan och aktörer, till exempel destinationsnätverken SNDMO och Storstadsnätverket.

Planerad gemensam aktivitet

Genomlysning av myndighetssystemets roller och uppdrag

Analys av myndigheter och deras roller och uppdrag kopplat till den nationella strategin för turism och besöksnäring. Detta ligger sedan som grund både för kommunikation och rekommendationer om uppdrag och insatser.

Syfte: Skapa samsyn i gruppen och en bas för kommunikation med uppdragsgivaren.

4. Digitalisering

Digitaliseringen är en långsiktig trend som under pandemin tagit ett stort steg framåt. Den påverkar och kommer att påverka besöksnäringen på många olika sätt framöver.

Ökade möjligheter till digitalisering och automation av arbetsuppgifter och informationsflöden kommer att påverka kompetensförsörjningen både på kort och lång sikt. Många arbetsuppgifter kommer försvinna, andra tillkomma vilket påverkar utbildningsbehovet. Intelligenta system kommer underlätta en hållbar utveckling genom att exempelvis optimera energiförbrukning eller förenkla företagande. Autonoma fordon kan framöver öppna nya möjligheter till alternativ kollektivtrafik.

Digitaliseringen innebär påverkan på i stort sett alla de övriga områden som myndighetsgruppen har valt att prioritera. Även på det sätt att en alltmer digitaliserad vardag kan komma att öka värdet på analoga möten och upplevelser. Myndighetsgruppen för turism och besöksnäring särskiljer här inte aktiviteter för det här området utan låter dem ingå i övriga.

5. Enklare företagande

Vid sidan om kompetensförsörjning är lagar och myndighetsregler det område som flest turismföretag (28 procent) ser som ett stort tillväxthinder, enligt Företagens villkor och verklighet. [1] I betänkandet SOU 2017:95 Ett land att besöka – en samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring görs en analys av besöksnäringens aktörssystem, där bedömningen är att de offentliga insatserna på nationell, regional och kommunal nivå har en stor tyngd på tillstånds- och tillsynsområdet relativt aktörer inom bland annat utveckling och innovation.

Besöksnäringens branscher och företag omfattas av över 370 uppgiftskrav från över 25 olika, framför allt offentliga, aktörer. [2] Bland turismföretag finns det en större andel mikroföretag med 1–9 anställda än jämfört med genomsnittet för små och medelstora företag i Sverige. [3] Tillgång till samma administrativa resurser är begränsade i mindre företag.

Att myndigheter är tillgängliga, och att såväl regler som myndighetskontakter och tillstånds- och tillsynsprocesser är enkla och transparenta är därför angelägna målbilder.

Myndighetsgruppen prioriterar insatser som:

  • bygger vidare på de insatser som görs inom ramen för Tillväxtverkets förenklingsuppdrag i samarbete med bland andra Sveriges Kommuner och Regioner och Bolagsverket, samt genom webbtjänsten verksamt.se,
  • bidrar till målet ”en väg in” för besöksnäringens företag när de söker information eller har ärenden inom tillståndsgivning och tillsyn.
  • stödjer statliga myndigheters verksamheter i riktning mot förenkling för företag och destinationer, samt stödjer regionala myndigheters och kommuners förenklingsarbete.

Planerad gemensam aktivitet

Ändamålsenliga regler och enklare myndighetskontakter

Systematisk dialog kring insatser för förenkling av regler och myndighetskontakter. Myndighetsgruppen delar och utvecklar kunskap i dialog med varandra och andra intressenter inom besöksnäringen.

Syfte: Proaktivt arbete som bidrar till ett enklare företagande inom besöksnäringen.

[1] Vardag och framtid för turismföretagen, Temarapport, Rapport 0250, Nummer 6 i serien om Företagens villkor och verklighet, Tillväxtverket 2018.
[2] SOU 2017:95 Ett land att besöka – en samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring.
[3] Vardag och framtid för turismföretagen, Temarapport, Rapport 0250, Nummer 6 i serien om Företagens villkor och verklighet, Tillväxtverket 2018.

6. Jobb och kompetens

Kompetensförsörjning är en central faktor för besöksnäringen som är en personalintensiv näring och viktig jobbskapare. Den erbjuder arbetstillfällen i flera delbranscher, för olika kompetenser och olika utbildningsnivåer. En styrka som ofta framhålls är förmågan att rekrytera ungdomar, nyanlända och andra som behöver få komma in på arbetsmarknaden.

Besöksnäringens kompetensförsörjning är i ett ansträngt läge. Redan före pandemin var signalerna från näringen tydliga om att det var svårt att hitta arbetskraft. Reducerade verksamheter under pandemin har drivit ytterligare kompetenstapp till andra näringar och till utbildning.

Besöksnäringen är inte homogen och en av utmaningarna är att de olika näringsgrenarna har olika kompetensbehov. Gemensamt är att förändringstakten är stor, att digitalisering, automatisering och globalisering förändrar värdekedjorna och att omvandlingstrycket gör att kompetenskraven ständigt förändras. En central aspekt är näringens säsongsproblematik och svårigheterna att skapa ”riktiga jobb”, dvs. heltids- och helårsbaserade tillsvidaretjänster.

Framåt är det viktigt att förstå vilken typ av kompetens som kommer att efterfrågas, både vilka utbildningar som behövs och vilka andra erfarenheter och egenskaper som värdesätts. Inom vilka områden kan digitalisering och automation komma att ta över arbetsuppgifter – samtidigt som nya skapas? Hur snabbt kommer näringen återhämta sig och vilka strukturella förändringar har då skett?

För att näringen ska vara en attraktiv arbetsgivare krävs också en fördjupning i de värden som spelar roll för nya och gamla generationer. En nära dialog med branschen och arbetsmarknadens parter är en förutsättning för att navigera och pricka rätt i offentliga insatser.

Myndighetsgruppen ska prioritera insatser som:

  • utvecklar fördjupad kunskap om besöksnäringens kompetensbehov,
  • bidrar till ökad matchning på arbetsmarknaden enligt tillgängliga kompetensbehovsanalyser,
  • nyttjar möjligheterna att stimulera företagande och sysselsättning i besöksnäringen för personer med utländsk bakgrund,
  • berör kompetensutveckling inom nationella strategins fokus på hållbarhet och innovation.

Planerad gemensam aktivitet

Analys av långsiktig kompetensförsörjning för besöksnäringen

Analys av behov i det korta och långa perspektivet på näringens nya spelplan. Hur kan framtidens kompetensförsörjning se ut? Hur kan vägen dit utformas? Aktiviteten samordnas med andra insatser på området där myndighetsgruppens medlemmar har rådighet och genomförs i dialog med arbetsmarknadens parter.

Syfte: Ökad kunskap och förståelse hos myndigheter och näringen för att kunna planera insatser för kompetensförsörjning.

7. Kunskap och innovation

Som arena för statlig samverkan behöver de medverkande myndigheterna och bolagen bidra till att i så hög grad som möjligt utveckla och tillhandahålla relevant fakta och kunskap till besöksnäringens aktörssystem. Framför allt fylla de kunskapsluckor som kan göra stor skillnad och som kräver ett långsiktigt engagemang.

För att destinationer och företag så bra som möjligt ska klara nya förutsättningar i spåren av pandemin blir stöd till innovation en viktig faktor. För att återuppbyggnaden ska leda tydligt mot visionen – Sverige som världens mest hållbara och attraktiva resmål byggt på innovation – krävs stimuli i denna riktning.

Besöksnäringen är, liksom övriga samhället, starkt beroende av och påverkad av den digitala utvecklingen. Ett perspektiv är företags och besöksmåls digitala mognad, som många gånger brister, men som blir allt viktigare då tillgänglighet via internet och digitala bokningsplattformar blir alltmer avgörande. VR och AI, automation och utveckling av nanoteknologi och smarta material är exempel på innovationsområden som ger nya möjligheter för besöksnäringen. Där kan nytänkande samverkan, bortom invanda samarbeten, stimulera viktiga innovationsprocesser.

Myndighetsgruppen ska prioritera insatser som:

  • strategiskt samlar in och utvecklar fakta och kunskap om turism och besöksnäring, bland annat genom ämnes- och politikområdesövergripande analyser,
  • utvecklar och implementerar kunskap och metoder för mätning och uppföljning av hållbar turism och besöksnäring,
  • bidrar till en effektiv spridning av kunskap,
  • förtydligar vilka hinder och flaskhalsar som hämmar en hållbar och innovativ återuppbyggnad av besöksnäringen,
  • stärker samarbetet med näringsliv och regioner avseende strategisk innovation,
  • nyttjar potentialen i samarbete med andra samhällssektorer och utvecklar bättre kunskap om hur sambanden ser ut ur ett innovationsperspektiv.

Planerad gemensam aktivitet

Omvärldsbevakning turism och besöksnäring post-corona

Myndighetsgruppen genomför ett omvärldsbevakningsarbete i två delar:

  • En övergripande utblick och analys av coronapandemins effekter på turism och besöksnäring globalt och i Sverige, nuläget och framtidsutsikter.
  • Ett löpande omvärldsbevakningsarbete som utmynnar i ett antal kortare rapporter med olika tematiska inriktning.

I arbetet som leds av Tillväxtverket i samarbete med andra samverkansplattformar deltar och bidrar alla myndigheter vid något eller några tillfällen per år.

Syfte: Lärande, ökad insikt i hela aktörssystemet om påverkansfaktorer, möjligheter och utmaningar framåt, en mer stabil grund för utveckling och möjlighet att göra mer relevanta inspel till våra uppdragsgivare.

Kunskapsunderlag för innovation i besöksnäringen

Myndighetsgruppen bidrar i arbetet med att ta fram kunskapsunderlag för innovation i besöksnäringen. Vad kännetecknar innovativa företag inom besöksnäringen och vad saknas i företag som har svag innovationskraft? Hur kan tillgängligheten till innovationssystemet öka?

Syfte: Ökad kunskap om hur innovationsgrad och innovationshöjd kan utvecklas inom turism och besöksnäringen.

8. Tillgänglighet

Ett väl fungerande transportsystem är en nyckel för besöksnäringens utveckling. Under pandemin har flera transportslag haft det tufft, flygtrafiken har lång väg till återhämtning och räknar inte längre med att återfå affärsresenärerna som varit viktiga ”medfinansiärer” till mindre köpstarka privatresenärer. Hållbarhetskraven ökar samtidigt som den tekniska utvecklingen går snabbt framåt, vilket påverkar vilka trafikslag och drivmedel som kommer att dominera i framtiden. Intresset för elbilar och laddhybrider ökar starkt, men just nu är laddinfrastrukturen en flaskhals.

Definitionen av turism som ”människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften” bygger på att människor förflyttar sig, dvs. på transporter [1]. En utmaning är att förstå och tydliggöra hur turismens transportbehov skiljer sig från andra transportbehov och hur detta ska kunna fångas upp i det offentliga transportplaneringsarbetet. Exempel på utmaningar är besöksnäringens behov av tidtabeller med god framförhållning, ojämn belastning över året med höga trafikvolymer under semesterperioderna, samt att besöksmålen ofta ligger långt bort från kollektivtrafikens hållplatser.

Ett perspektiv på tillgänglighet är digital infrastruktur och tillgång till bredbands­lösningar, något som idag är en förutsättning för företagande inom besöksnäringen men likväl är en utmaning i vissa delar av landet [2]. Ett annat viktigt perspektiv på tillgänglighet är kopplat till social hållbarhet. För vem är besöksmål tillgängliga och hur? Till exempel är fortfarande många besöksmål och anläggningar i besöksnäringen dåligt tillgänglighetsanpassade för personer med funktionsnedsättning.

Myndighetsgruppen prioriterar insatser som:

  • utvecklar och implementerar kunskap och metoder som tydligare inkluderar turism och besöksnäring i det offentliga transportplaneringsarbetet,
  • bidrar till utveckling och implementering av hållbara och väl fungerande transportlösningar i hela landet och för trafik till och från Sverige,
  • utvecklar och implementerar kunskap och metoder för att tillgängliggöra besöksmål.

Planerad gemensam aktivitet

Studie av transportsystemet för turism

En kunskapssammanställning över utvecklingen av transportsystemet för turism. Vad ser vi för förändring i coronapandemins spår och vilka effekter är kortsiktiga/övergående och vilka ser ut att bli mer permanenta? Studien ska även innehålla en sammanställning och översiktlig analys av vad effekterna innebär i ett hållbarhetsperspektiv med beaktande av Agenda 2030 och de svenska klimatmålen.

Syfte: Bidra med ökad kunskap och förståelse om hur turismens transportsystem har utvecklats, bland annat till följd av coronapandemin, och hur effekterna fortsätter att påverka framåt.

Miranda – planeringsstöd i transportsystemet

Pågående projekt Miranda – mikrobaserade beslutsstöd för hållbart turismresande och i infrastrukturplanering pågår 2019–2022. I projektet utvecklas ett digitalt kartverktyg/beslutsstöd som beskriver turismeffekter och som kan användas i lokal och regional planering, samt på nationell nivå inom ramen för Trafikverkets samlade effektbedömning (SEB).

Syfte: Öka kunskapen och förbättra metoder och beslutsunderlag för infrastruktur- och trafikplanering så att den bättre kan möta turismens särskilda behov.

9. Marknadsföring

De kommande åren förväntas särskilt världens besöksnäringsberoende länder att investera stora summor i marknadsföring av den egna destinationen med syfte att stärka återuppbyggnaden av den inhemska näringen. Marknadsföringen av resmålet Sverige behöver alltså hävda sig i stark internationell konkurrens.

Att ha ett starkt internationellt varumärke för ett land och en destination spelar allt större roll. Genom ökad kunskap och samsyn i aktörssystemet kring det svenska varumärket, skapas stabil, tydlig och konsekvent kommunikation om Sveriges som destination och därmed bättre förutsättningar för svensk besöksnäring. I en global värld är de varumärken som lyckas bäst, de som är tydligast och mest konsekventa i sin kommunikation.

Samtidigt utvecklas marknadsföring till att involvera allt fler roller och områden. När bilden av Sverige också delas av miljoner besökare och bofasta i realtid blir det också intressant att se över hur detta påverkar Sverigefrämjandet. När kunskapen om besökarna flyttas från enskilda aktörer till de stora bokningsplattformarna blir data dessutom makt i nya händer.

Myndighetsgruppen prioriterar insatser som:

  • utvecklar kunskap som stöd för marknadsföring av Sverige i linje med det turismpolitiska målet och den nationella strategin för hållbar turism och växande besöksnäring.

Planerad gemensam aktivitet

Öka kunskapen om svenska varumärket

Öka statliga myndigheters kunskap kring hur landet/destinationen Sverige vill uppfattas, vad besöksnäringen strävar efter att bli samt vad besökarna (målgruppen) önskar.

Syfte: Arbetet, som leds av Visit Sweden i samverkan med övriga myndigheter, ska förtydliga landet/destinationen Sveriges position och skapa tydlighet kring vilket utbud som efterfrågas samt vilken varumärkesposition Sverige strävar efter att inta.

Gemensamma projekt och insatser

Inom ramen för samarbetet genomförs konkreta gemensamma pilotprojekt och kunskapsutvecklande insatser. Avsikten är att nyttja möjliga synergier maximalt och bidra till ny kunskap som fångar upp flera olika perspektiv. De resultat och den kunskap som utvecklas ligger sedan till grund för fördjupat arbete och fungerar som stöd för analys och beslut hos de medverkande myndigheterna och andra aktörer.

För att myndighetsgruppen ska prioritera en gemensam insats så krävs att den:

  • är av nationellt intresse och berör flera regioner eller destinationer
  • ger ökad kunskap om ett relevant problem och bidrar till att lösa problemet
  • är genomförbar och kan delas upp i etapper som är möjliga att följa upp, utvärdera och kommunicera
  • innebär aktiv samverkan som involverar flera myndigheter/statliga bolag och andra relevanta aktörer
  • förstärker och/eller kompletterar pågående processer

Miranda - Mikrobaserade beslutsstöd för hållbart turistresande och infrastrukturplanering

Mål

Miranda ska öka kunskapen och förbättra metoder och beslutsunderlag för infrastruktur- och trafikplanering så att den bättre möter turismens särskilda behov.

Projektet ska identifiera och analysera relevanta flöden och nyckeltal för att öka förståelsen för turismens omfattning på lokal och regional nivå. Det ger i sin tur bättre möjligheter att utvärdera och planera även för nationella infrastrukturinvesteringar. Ett förväntat resultat av projektet är ett Business Intelligence-verktyg som beskriver turismeffekter. Det ska kunna användas i lokal och regional planering, samt på nationell nivå inom ramen för Trafikverkets samlade effektbedömning (SEB). Arbetet sker i nära samarbete mellan parterna och med tydlig förankring hos regionala och lokala parter.

Projektet är ett samarbete mellan nationella myndigheter, akademin och regionala aktörer och är utvecklat i nära samarbete mellan Trafikverket, Tillväxtverket och Högskolan Dalarna.

Projektägare: Högskolan Dalarna
Projekttid: 2019 - 2022
Projektbudget: drygt 4 miljoner kronor, med ungefär hälften av finansieringen från Trafikverket och Tillväxtverket
Projektledare: Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Kontakt

Marie Gyllenberg
fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se