- Startsida
- Tillväxtverket
- Guider och verktyg
- Omställningsguiden
- 5. Följ upp efter omställning
5. Följ upp efter omställningen
Tänk på att avsätta tid och resurser för att följa upp resultat och effekter av arbetet. Ni kan följa upp hur arbetet i omställningsorganisationen har fungerat. Ni kan också följa upp vilken påverkan som omställningen har haft på det lokala näringslivet och på arbetsmarknaden.
Inledningsvis bör ni överväga om uppföljningarna kan göras internt eller om en extern utvärderare bör kopplas in. Avgör också om uppföljningsprocessen kan ligga parallellt och vara pågående i alla delar av omställningsarbetets faser. Eller om uppföljningen ska ske efter att arbetet och de olika insatserna har avslutats.
- Följ upp arbetet i omställningsorganisationen
- Följ upp påverkan på näringsliv och arbetsmarknad
Följ upp arbetet i omställningsorganisationen
Lägg först fast syftet med uppföljningen av omställningsorganisationens arbete:
- Varför ska vi följa upp?
- För vem gör vi uppföljningen?
- Hur har vi tänkt att den ska användas?
- Kan det finnas anledning att fatta beslut mot bakgrund av de resultat som kommer fram i uppföljningen?
- Vem är det i så fall som ansvarar för att fatta besluten?
Uppföljning och utvärdering genomförs i första hand för att lära och utveckla verksamheten, och inte för att kontrollera. Lärdomar och erfarenheter från genomförandeprocessen kan även resultera i en uppdaterad eller ny handlingsplan som stöd för att hantera framtida varsel. En uppföljning markerar också ett avslut och en återgång till ordinarie utvecklingsarbete.
För att möjliggöra en uppföljning är det viktigt att under arbetets gång göra en dokumentation av omställningsorganisationen och dess process. Som stöd kan ni upprätta en enklare loggbok där ni dokumenterar arbetet löpande.
Frågorna kan kopplas till de olika faserna:
Förbereda - Agerade vi tillräckligt fort med att bilda en uppstartsgrupp? Bemannades gruppen med rätt personer med mandat att fatta nödvändiga beslut? Fick vi snabbt rätt bild av den aktuella situationen? Kunde vi gjort något annorlunda för att få en bättre uppstart av omställningsarbetet?
Analysera - Gav de samlade analyserna ett kunskapsunderlag som gjorde att vi kunde identifiera och genomföra rätt insatser? Saknades det något kunskapsunderlag som var svårt eller inte möjligt att ta fram? Vilka erfarenheter kopplat till analysfasen, positiva och negativa, kan vi ta med oss?
Planera och förankra - Fick vi de politiska beslut som krävdes för att kunna förankra och planera arbetet? Skapade vi en enighet inom och utanför organisationen om vilka prioriteringar som skulle göras? Hade vi en gemensam målbild? Fungerade kommunikationsinsatserna, tog vi kontrollen över dem?
Genomföra - Fanns det resurser för att kunna sätta i gång de konkreta insatserna? Klarade vi av att mobilisera rätt aktörer att delta i genomförandet av de olika aktiviteterna? Vilka insatser blev framgångsrika och vilka blev mindre framgångsrika? Varför?
Följ upp påverkan på näringsliv och arbetsmarknad
En större omställning kan påverka kommunen i form av ny näringslivsstruktur och situation på arbetsmarknaden. Ofta är det inte bara det aktuella företaget som påverkats, som drabbats av varsel eller nedläggning, utan även underleverantörer. Det är därför angeläget att få en bild av hur den nya företagsstrukturen ser ut inom kommunen och arbetsmarknadsregionen.
Utöver nedan förslag på utvärderingsfrågor kan ni också ta hjälp av de frågeställningar som finns i avsnittet analys under de tre perspektiven: företag- och näringsliv, individ samt attraktiva miljöer och platsen (se fas 2 Analysera inför omställning). Värdera också vilka frågor som går att följa upp på kort respektive lång sikt.
Frågor kopplade till beroendet av stora företag
- Hur stort blev slutligen varslet, hur många blev uppsagda?
- Hur stort blev varslet i förhållande till kommunens hela sysselsättning?
- Hur ser beroendet av enskilda större företag ut efter omställningen?
- Har beroendet av enskilda större företag minskat eller har det till och med ökat
- Har några större nyetableringar ägt rum?
- Har det skett någon utflyttning som följd av omställningen?
- Finns det exempel på att företag inom service eller offentlig service har påver-kats (som en följd av eventuell befolkningsminskning)?
Frågor kopplade till arbetsmarknad och sysselsättning
- Hur ser situationen ut när det gäller sysselsättning och arbetslöshet?
- Hur stort antal personer är i utbildning?
- Har kommunens skatteintäkter påverkats?
- Har kostnader för försörjningsstöd ökat?
Reflektera över om omställningsinsatserna har bidragit till att mildra negativa effekter på näringslivet och på arbetsmarknaden. Kanske krävs det ytterligare insatser för att stödja en positiv utveckling och tillväxt. I ett långsiktigt arbete kan det även ingå att stärka relationen mellan kommunen och företagen. Allt för att stå bättre rustad vid eventuella framtida omställningar.
Frågor kopplade till den lokala arbetsmarknaden och pendling
Den lokala arbetsmarknaden har en påverkan på hur stora effekter omställningen får på sysselsättningen. Det är därför viktigt att följa upp i vilken utsträckning den lokala arbetsmarknaden har kunnat ersätta de jobb som har förlorats. Här spelar pendling och inte minst utpendling en roll. En god tillgång till kommunikationer och infrastruktur bidrar till en utvidgning av arbetsmarknaden.
- Hur stor är utpendlingen i kommunen?
- På vilken nivå var utpendlingen före och efter omställningen?
- Hur många personer är i utbildning?
- I vilken utsträckning har den lokala arbetsmarknaden kunnat ersätta jobb?
- Hur ser tillgången till infrastruktur eller allmänna kommunikationer ut? Har tillgången förändrats?
Frågor kopplade till företagande som alternativ
- Hur ser företagandet ut i kommunen?
- Har nyföretagandet ökat?
- Har några privata företag vuxit och anställt nya personer?
- Vad finns det för möjligheter och vad finns det för hinder att öka företagandet och därmed på sikt öka tillgången på jobb?
Kommuners sårbarhet
En kommuns sårbarhet beräknas utifrån hur beroendet av enskilda företag ser ut och andelen förvärvsarbetande samt hur stor andel de förvärvsarbetande som arbetspendlar till en annan kommun. I beräkningen av sårbarhet ingår också antal privata arbetsgivare, nyföretagande och omdöme avseende det lokala företagsklimatet.
I rapporten "Kommuners sårbarhet vid företagsnedläggningar" har Tillväxtverket och Svenskt Näringsliv studerat kommuners sårbarhet och förutsättning till återhämtning efter stora nedläggningar eller andra kriser.