- Startsida
- Tillväxtverket
- Guider och verktyg
- Omställningsguiden
- 2. Analysera inför omställning
2. Analysera inför omställningen
När förberedelserna är färdiga är det dags att göra en fördjupad analys av situationen för näringslivet och sysselsättningen i området.
Målet med analysarbetet är att identifiera extraordinära insatser som ni behöver genomföra med anledning av omställningen.
- Kartlägg vilka befintliga analyser som ni kan använda.
- Undersök vilken offentlig statistik som finns.
- Identifiera vilka som bör ingå i analysgruppen.
- Gör analysarbetet i nära samarbete med viktiga aktörer i området som kan bidra med kunskapsunderlag.
Här beskriver vi hur ni kan analysera
- näringslivets förutsättningar och utvecklingsmöjligheter
- arbetsmarknad och kompetenser
- kommunen och regionen som möjliggörare för affärsutveckling och avveckling
- nationella finansieringskällor.
Näringslivets förutsättningar och utvecklingsmöjligheter
För att få en bild av näringslivets förutsättningar kan det vara relevant att analysera områdets styrkor och svagheter, branschstrukturen samt möjligheterna till utveckling.
Hur är tillgången till produktionsfaktorer såsom
- lokala råvaror och naturresurser
- arbetskraft och utbildningsnivå
- branschkunskap
- teknologi
- lokal tillgång till kapital
- närhet till marknader?
Hur ser näringslivets branschstruktur ut? Finns det anledning att försöka bredda sammansättningen?
Utvecklingsmöjligheterna kan ni analysera med bland annat följande frågor:
- Hur ser det lokala näringslivets traditioner, kultur och utvecklingsmöjligheter ut?
- Finns det möjligheter att bygga vidare på, såsom affärssamarbeten, kluster eller nätverk?
- Vilka underleverantörer berörs och kan behöva ställa om sin verksamhet med anledning av omställningen?
- Har företagen eller andra aktörer egna förslag på konkreta projektidéer?
Arbetsmarknad och kompetenser
Hur är sysselsättningen respektive arbetslösheten? Analysera dem dels lokalt, dels i den funktionella analysregionen (FA-regionen). (En FA-region är en grupp av kommuner som på sikt kan antas vara självförsörjande på arbetstillfällen och arbetskraft.)
Om arbetslösheten redan är hög och sysselsättningen relativt låg före omställningen, blir det sannolikt svårt för dem som förlorar jobbet att hitta ett nytt jobb i området. Om arbetslösheten är låg och sysselsättningen hög är situationen mer fördelaktig.
Arbetspendling
Hur arbetspendlar kommunens invånare? Om det finns en expanderande arbetsmarknad i angränsande kommuner är det många som redan pendlar. Då finns det potential för att fler ska pendla till jobb i kommunerna runt omkring. Det ökar möjligheterna att den lokala arbetsmarknaden kan ersätta de jobb som förloras.
Att det finns en tradition att pendla kan också spela roll. I fall där ett stort företag har försett kommunen med många jobb har det ibland funnits mindre anledning att pendla. Om möjligheterna att pendla hade varit bättre kanske inte lika många hade varit intresserade av att arbeta på ortens stora företag.
Den fysiska tillgängligheten till jobb är slutligen en avgörande faktor. Möjligheter att pendla avgörs också av tillgång till kommunikationer och infrastruktur. Det kan det finnas mindre av i glest befolkade kommuner.
Kompetenser
Vad behövs det för kompetenser på arbetsmarknaden? Vilka kompetenser frigörs när verksamheten avvecklas? Finns det någon som efterfrågar de kompetenserna? Behöver de som förlorar jobbet skaffa annan utbildning som bättre passar det lokala behovet?
Kommun och region som möjliggörare
Vilka verktyg har kommunen och regionen för att främja näringslivets utveckling? Kan ni tillföra eller fördela om kommunala och/eller regionala resurser? Finns det en levande lokal entreprenörskultur eller behöver den stärkas?
Andra områden som ni kan analysera utifrån ett långsiktigt perspektiv är
- utvecklingsbehov i det kommunala serviceutbudet: bostäder, förskolor och skolor, fritidsaktiviteter, kulturutbud
- tillgång på kommunal näringslivsservice, kommersiella byggnader och områden
- behov av utveckling av centrum och kommunikationer
- kommunens rykte/varumärke.
Nationella finansieringskällor
I analysen bör ni kartlägga vilka nationella finansieringskällor som kan stärka utvecklingen av näringslivet. Exempel på aktörer som kan ha relevanta finansieringskällor är:
- Tillväxtverket
- Vinnova
- Jordbruksverket
- Trafikverket (länstransportplan)
- Boverket
- Energimyndigheten
- Svenska ESF-rådet
- Arbetsförmedlingen
- Länsstyrelsen
- Almi.
Ni behöver ha en idé om vilken typ av insats ni söker finansiering för. Det finns oftast krav på medfinansiering.
Tips på var du hittar statistik
Ofta finns det en hel del statistik, analyser och prognoser hos kommunen eller regionen som är värdefulla i arbetet med att ta fram en analys.
Det finns även en hel del offentlig statistik att ta del av, exempelvis: