2. Analysera inför omställningen

När förberedelserna är färdiga är det dags att göra en fördjupad analys av situationen för näringslivet och sysselsättningen i området.

Målet med analysarbetet är att identifiera extraordinära insatser som ni behöver genomföra med anledning av omställningen.

  • Kartlägg vilka befintliga analyser som ni kan använda.
  • Undersök vilken offentlig statistik som finns.
  • Identifiera vilka som bör ingå i analysgruppen.
  • Gör analysarbetet i nära samarbete med viktiga aktörer i området som kan bidra med kunskapsunderlag.

Här beskriver vi hur ni kan analysera

  1. näringslivets förutsättningar och utvecklingsmöjligheter
  2. arbetsmarknad och kompetenser
  3. kommunen och regionen som möjliggörare för affärsutveckling och avveckling
  4. nationella finansieringskällor.

Näringslivets förutsättningar och utvecklingsmöjligheter

För att få en bild av näringslivets förutsättningar kan det vara relevant att analysera områdets styrkor och svagheter, branschstrukturen samt möjligheterna till utveckling.

Hur är tillgången till produktionsfaktorer såsom

  • lokala råvaror och naturresurser
  • arbetskraft och utbildningsnivå
  • branschkunskap
  • teknologi
  • lokal tillgång till kapital
  • närhet till marknader?

Hur ser näringslivets branschstruktur ut? Finns det anledning att försöka bredda sammansättningen?

Utvecklingsmöjligheterna kan ni analysera med bland annat följande frågor:

  • Hur ser det lokala näringslivets traditioner, kultur och utvecklingsmöjligheter ut?
  • Finns det möjligheter att bygga vidare på, såsom affärssamarbeten, kluster eller nätverk?
  • Vilka underleverantörer berörs och kan behöva ställa om sin verksamhet med anledning av omställningen?
  • Har företagen eller andra aktörer egna förslag på konkreta projektidéer?

Arbetsmarknad och kompetenser

Hur är sysselsättningen respektive arbetslösheten? Analysera dem dels lokalt, dels i den funktionella analysregionen (FA-regionen). (En FA-region är en grupp av kommuner som på sikt kan antas vara självförsörjande på arbetstillfällen och arbetskraft.)

Om arbetslösheten redan är hög och sysselsättningen relativt låg före omställningen, blir det sannolikt svårt för dem som förlorar jobbet att hitta ett nytt jobb i området. Om arbetslösheten är låg och sysselsättningen hög är situationen mer fördelaktig.

Arbetspendling
Hur arbetspendlar kommunens invånare? Om det finns en expanderande arbetsmarknad i angränsande kommuner är det många som redan pendlar. Då finns det potential för att fler ska pendla till jobb i kommunerna runt omkring. Det ökar möjligheterna att den lokala arbetsmarknaden kan ersätta de jobb som förloras.

Att det finns en tradition att pendla kan också spela roll. I fall där ett stort företag har försett kommunen med många jobb har det ibland funnits mindre anledning att pendla. Om möjligheterna att pendla hade varit bättre kanske inte lika många hade varit intresserade av att arbeta på ortens stora företag.

Den fysiska tillgängligheten till jobb är slutligen en avgörande faktor. Möjligheter att pendla avgörs också av tillgång till kommunikationer och infrastruktur. Det kan det finnas mindre av i glest befolkade kommuner.

Kompetenser
Vad behövs det för kompetenser på arbetsmarknaden? Vilka kompetenser frigörs när verksamheten avvecklas? Finns det någon som efterfrågar de kompetenserna? Behöver de som förlorar jobbet skaffa annan utbildning som bättre passar det lokala behovet?

Kommun och region som möjliggörare

Vilka verktyg har kommunen och regionen för att främja näringslivets utveckling? Kan ni tillföra eller fördela om kommunala och/eller regionala resurser? Finns det en levande lokal entreprenörskultur eller behöver den stärkas?

Andra områden som ni kan analysera utifrån ett långsiktigt perspektiv är

  • utvecklingsbehov i det kommunala serviceutbudet: bostäder, förskolor och skolor, fritidsaktiviteter, kulturutbud
  • tillgång på kommunal näringslivsservice, kommersiella byggnader och områden
  • behov av utveckling av centrum och kommunikationer
  • kommunens rykte/varumärke.

Nationella finansieringskällor

I analysen bör ni kartlägga vilka nationella finansieringskällor som kan stärka utvecklingen av näringslivet. Exempel på aktörer som kan ha relevanta finansieringskällor är:

  • Tillväxtverket
  • Vinnova
  • Jordbruksverket
  • Trafikverket (länstransportplan)
  • Boverket
  • Energimyndigheten
  • Svenska ESF-rådet
  • Arbetsförmedlingen
  • Länsstyrelsen
  • Almi.

Ni behöver ha en idé om vilken typ av insats ni söker finansiering för. Det finns oftast krav på medfinansiering.

Tips på var du hittar statistik

Ofta finns det en hel del statistik, analyser och prognoser hos kommunen eller regionen som är värdefulla i arbetet med att ta fram en analys.

Det finns även en hel del offentlig statistik att ta del av, exempelvis:

SCB

Statistiska centralbyrån (SCB) har fakta om Sveriges 290 kommuner Länk till annan webbplats.. Med en enda sökning får du en heltäckande bild av en kommun med hjälp av statistik om befolkning, utbildning, jobb och inkomst, politik, ekonomi, bostäder, transporter och markanvändning. Du kan också jämföra kommunen med en annan eller med Sverige.

Företagsklimat

FöretagsklimatLänk Länk till annan webbplats. är ett projekt från Svenskt Näringsliv där det lokala företagsklimatet är i fokus. De låter varje år 60 000 företagare i Sverige ge sina synpunkter på attityderna till företagande, kommunens service eller tillämpningen av lagar och regler i den kommun där de verkar. Det ger det lokala företagsklimatet en plats i debatten.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen publicerar statistik om bland annat arbetssökande och varsel Länk till annan webbplats.. Här finns även prognoser för arbetsmarknadens utveckling och för yrken och yrkesområden.

Tillväxtverket

Tillväxtverket publicerar statistik om företagande, regional utveckling och turism Länk till annan webbplats..

Tillväxtverket genomför regelbundet undersökningen Företagens villkor och verklighet som riktar sig till svenska små och medelstora företag. Det är en enkätundersökning där ett stort antal företag svarar på frågor om vilka möjligheter och svårigheter de upplever i sin vardag och vad de tror om sin framtid.

Regionalt analys- och prognossystem (Raps)

Regionalt analys- och prognossystem (Raps) är ett verktyg för regional planering. Raps utgår från en databas med regional statistik som täcker ett flertal områden som är viktiga för regional utveckling.

Swedish Incubators & Science Parks (SISP)

Swedish Incubators & Science Parks (SISP) Länk till annan webbplats. har information om science parks och inkubatorer i Sverige

Tillväxtanalys

Myndigheten Tillväxtanalys ansvarar för Sveriges officiella statistik om internationella företag, nystartade företag och konkurser Länk till annan webbplats.. Tillväxtanalys ansvarar också för att samla in uppgifter för uppföljning av statligt stöd till näringslivet och producerar statistik över investeringar i riskkapital i Sverige.

Ekonomifakta

Ekonomifakta - som är en del av Svenskt Näringsliv, har statistik om ekonomi och företagande Länk till annan webbplats..