Kompetens för utveckling av livsmedelssektorn

Vi har publicerat en syntesrapport om kompetensförsörjningen i livsmedelssektorn. Rapporten är en del av vårt regeringsuppdrag att analysera och genomföra insatser som stärker och utvecklar kompetensförsörjningen inom livsmedelssektorn.

• Livsmedelssektorns kompetensförsörjning - en syntesrapport
• Inspelat seminarium om syntesrapporten från den 14 februari 2024 Länk till annan webbplats.

En hållbar livsmedelssektor har resurser till omställning till cirkulär ekonomi, är förberedd, uthållig och motståndskraftig. För detta behövs både helt ny men också uppdaterad kompetens hos personalen för att kunna driva omställning, stå stark och klara kriser och störningar, som exempelvis brist på insatsvaror men också ytterst krig.

Viktiga slutsatser från rapporten

Personer med utbildning väljer att jobba med annat

Det finns personer med utbildningar för yrken i livsmedelssektorn, dock är den matchade förvärvsgraden generellt låg och alltför många väljer att arbeta i andra sektorer och branscher. Det behöver inte vara negativt för individen men det är troligen en förlust för företagen.

Svårt att attrahera kvinnor och utrikes födda

Kvinnor och utrikes födda är underrepresenterade inom många utbildningsgrupper med koppling till livsmedelssektorn. Av de relativt få kvinnor och utrikes födda som tillhör dessa utbildningsgrupper är det många som har valt att arbeta i omatchade yrken i andra sektorer. Vad matchningsproblemen beror på är inte helt klarlagt. Det kan handla om att grupper succesivt väljer bort yrken av olika orsaker. Det kan även bero på att arbetsgivare väljer bort grupper.

Arbetsvillkoren försvårar kompetensförsörjningen

Framför allt verkar primärproduktionen och restaurang ha svårt med att attrahera och behålla kompetens. Primärproduktionen har utmaningar med låg lönsamhet, säsongsbetonad verksamhet och en geografisk placering som kan påverka negativt.

De som lämnar restaurangbranschen anser att jobbet är fysiskt krävande, stressigt och är svårt att kombinera med familjeliv. Det verkar också som att löneutvecklingen inte speglar kunskap och erfarenhet. Det finns också problem med sexuella trakasserier, vilket är mer utbrett än i andra branscher.

Bristande matchning mellan utbildning och företagens behov

Det finns företag som upplever problematik med att utbildningars innehåll inte genererar den kompetens de önskar. För livsmedelsindustrin är kopplingen svag till utbildningssystemet och utbildningar. Det saknas specifika utbildningar för livsmedelsindustrin och det råder konkurrens om de med kompetens inom generell industriell produktion.

Saknas kunskap om kompetensförsörjningen

Samtliga 21 regioner har strategier inom ramen för nationella livsmedelsstrategin. De branschrepresentanter som involverats i strategierna är främst från primärproduktionen. Livsmedelsindustrin är företrädd i några enstaka fall medan livsmedelshandeln inte har involverats alls. I några fåtal fall återfinns restaurang representerad i form av besöksnäringen.

Utifrån både konkurrenskrafts- som beredskapsperspektiv behöver den nationella livsmedelsstrategins mål och arbete kopplas ihop med det regionala och kommunala arbetet. I strategier och handlingsplaner bör samtliga fyra delsektorers kompetensförsörjning synliggöras då kompetens ger förutsättningarna för utveckling och ingår i helheten av Sveriges robusthet, uthållighet och motståndskraft.

Nuvarande statistikunderlag om kompetensförsörjningen behöver kompletteras med kvalitativa underlag nedbrutet till regional nivå för att kunna få en bättre och nyanserad bild av vilka specifika kompetenser snarare än utbildningar eller yrkesgrupper som behövs och efterfrågas.

Behov av kompetenser inför omställning till cirkulär ekonomi

Vi ser att den omställning som samhället måste genomgå kommer att påverka kompetensförsörjningen. Detta kommer att driva på affärsutveckling, produktutveckling, nya affärsmodeller och så vidare. En omställning kräver både uppdaterade och tillägg till tidigare kunskaper och helt nya kompetenser för livsmedelssektorn. Exakt vilka kompetenser som behövs för en omställning till cirkulär ekonomi är ännu oklart då utvecklingen pågår kontinuerligt.