Tillväxtverkets handledning för konsekvensutredning gäller regelgivare vars regelarbete påbörjats före 6 maj 2024. Läs mer på handbokens startsida.

Påverkas konkurrens­förhållanden?

Väl fungerande konkurrens är en förutsättning för innovation, utveckling och tillväxt. Statliga ingripanden, till exempel i form av regleringar, kan påverka konkurrensen på en marknad på flera olika sätt och även leda till att enskilda företag, branscher, konsumenters och ekonomin som helhet påverkas. Därför bör de potentiella konkurrenseffekterna utredas när nya eller ändrade regler tas fram.

Faktorer som påverkar konkurrensen

Konkurrensen kan antingen hämmas eller främjas av nya eller ändrade regler. Enligt OECD:s metod för konkurrensanalys av regler delas konkurrenseffekterna in i fyra olika grupper, beroende på om de påverkar:

  1. Antalet företag på marknaden.
  2. Företagens förmåga att konkurrera.
  3. Företagens incitament att konkurrera.
  4. Konsumenters valmöjligheter och beteende.

Läs mer här om OECD:s metod och guide för konkurrensanalys Länk till annan webbplats. Competition Assessment Toolkit (2016).

Konkurrenspåverkan kan förekomma:

  • Inom en bransch.
  • Mellan branscher.
  • Mellan företag i olika länder.

Såhär kan du resonera

1. Antal företag

Ju fler företag som finns på en marknad desto större valmöjligheter för konsumenterna eftersom företagen måste konkurrera intensivt för att locka till sig och behålla sina kunder. Nya eller ändrade regler kan påverka antalet företag på en marknad genom att underlätta eller försvåra in-och utträden, som till exempel:

  • Regler som ger monopol till ett företag eller väljer ut flera företag som får ensamrätt att tillhandahålla varor eller tjänster.
  • Krav på avgift, tillstånd eller licens för att få bedriva verksamhet.
  • Krav som begränsar förutsättningarna för vissa företag att vara med i framtida upphandlingar.
  • Krav som skapar geografiska hinder för att sälja varor och tjänster eller tillgodose behov insatsvaror, tjänster eller arbetskraft.
  • Krav på särskilda system och rutiner, produktions- eller produktspecifikationer eller krav på specifik kunskap kan innebära höga kostnader, till exempel omställningskostnader för utbildning eller investering i utrustning.

2. Förmåga att konkurrera

Företags förmåga att konkurrera beror bland annat på deras möjligheter att:

  • Självständigt sätta sina priser
  • Fritt utforma och erbjuda produkter och tjänster av olika kvalitet och karaktär
  • Välja sina produktionsprocesser
  • Använda olika försäljningskanaler
  • Kunna marknadsföra sina produkter
  • Hantera förändringar i produktionskostnader utan att behöva justera sina priser i förhållande till konkurrenterna.

Regler som förändrar någon av ovanstående förutsättningar kan därför påverka företagens förmåga att konkurrera.

3. Incitament att konkurrera

Konkurrensen kan påverkas om regler främjar eller hämmar företagens incitament att agera som rivaler enligt följande, till exempel:

  • Krav på offentlig information om företagens villkor och avgifter, produktion, priser, försäljning eller kostnader kan påverka företagens incitament att konkurrera.*
  • Ökade kostnader kan minska incitamentet för företag med små ekonomiska marginaler att stanna kvar på marknaden.
  • Förändrad efterfrågan påverkar företagens incitament att vara verksamma på en marknad.
  • Regeln skapar en självreglerande eller samreglerad marknad.
  • Undantag för särskilda branscher eller grupper av företag från tillämpningen av konkurrensreglerna. Läs mer om undantag från förbudet mot samarbeten som begränsar konkurrensen hos Konkurrensverket Länk till annan webbplats..

*Regler som innebär krav på insamling och offentliggörande av information och som ibland kan hämma företagens incitament att konkurrera, kan ha som syfte att ge konsumenter bättre möjligheter att skaffa information om vad företagen har att erbjuda. Denna typ av regler kan således ha både hämmande och främjande konkurrenseffekter (se punkt 4 nedan).

4. Konsumenters valmöjligheter och beteenden

Välinformerade konsumenter är en förutsättning för väl fungerande konkurrens. Regler kan på olika sätt påverka konsumenters beteende, tillgång på information och möjlighet att fritt byta mellan olika leverantörer på marknaden. Till exempel:

  • Vissa regler syftar till att förändra konsumenters beteende och påverkar således efterfrågan på vissa produkter. Exempel på detta är skatteavdrag för köp av särskilda varor eller tjänster. Sådana regler kan öka efterfrågan på en typ av vara eller tjänst samtidigt som efterfrågan på liknande varor (substitut) minskar.
  • Regler som underlättar för kunder att jämföra priser, till exempel genom att specificera hur en räkning ska utformas och vilken information som ska ingå, kan bidra till ökad rörlighet på marknaden.
  • Regler som gör det krångligare eller enklare att byta leverantör påverkar också konsumenters rörlighet på marknaden och kan därigenom ha konkurrenseffekter.

Konkurrenspåverkan inom samma bransch

Konkurrenspåverkan inom en bransch kan uppkomma till följd av företagens olika särdrag, såsom storlek, juridisk form, plats i värdekedjan eller marknad (producent, grossist, importör eller exportör, till exempel).

Företag av olika storlek träffas ofta av regler på olika sätt, och regler kan vara mer betungande för små än för stora företag. Det kan bero på begränsat ekonomiskt utrymme, färre anställda eller mindre resurser för IT och administration jämfört med stora företag. Läs mer här om när särskild hänsyn kan behöva tas till små företag.

Konkurrenspåverkan mellan branscher

Vissa regler skapas med syfte att påverka konsumtionen av en vara eller tjänst. När efterfrågan förändras påverkas även de företag och branscher som säljer produkten. Även företag i andra branscher kan beröras, till exempel när:

  • Varor och tjänster utgör substitut till varandra. När priset på en vara ökar, ökar efterfrågan på dess substitut. Ett exempel är flyg- och tågresor. Om priset på inrikesflyg ökar till följd av en ny skatt är en möjlig effekt att efterfrågan på tågresor ökar. Förmågan för flygbranschen att konkurrera hämmas således, till förmån för tågbranschen.
  • Varor och tjänster är komplement till varandra. När priset på en sådan vara ökar, till exempel bensin, kan efterfrågan på både bensin och bensindrivna fordon minska. Bilar och bensin är för varandra kompletterande produkter.

Internationell konkurrenspåverkan

För en liten, öppen ekonomi som Sverige, i hög grad beroende av både export och import, är det angeläget att även beakta hur nya och ändrade regler kan komma att påverka konkurrensförutsättningarna i ett internationellt perspektiv.

Nationella regler: Regler kan påverka företagens möjligheter att konkurrera på den internationella marknaden. Nationella regler som innebär ökade krav för företag baserade i Sverige kan hämma deras förmåga att konkurrera med företag utanför landets gränser som inte träffas av samma krav.

Att bedöma nationella reglers påverkan på konkurrensen i ett internationellt perspektiv kräver kunskap om andra länders regelverk. Sådan information kan vara tidskrävande att införskaffa. Omfattningen av konkurrensanalysen i ett internationellt perspektiv bör stå i proportion till förslagets potentiella effekt på den internationella marknaden.

  • Börja med att beakta den berörda branschens karaktärsdrag och bedöm i vilken omfattning företagen på marknaden konkurrerar internationellt.
  • Gå vidare med analysen om din bedömning är att förslaget inverkar på företags förutsättningar att konkurrera internationellt.

Införlivande av EU-direktiv: När ett EU-direktiv ska införlivas med svensk lagstiftning bör du alltid göra en analys av förslagets påverkan på konkurrensen i ett internationellt perspektiv. Detta är särskilt viktigt om den nationella lagstiftningen går utöver den miniminivå som krävs enligt EU-direktivet. Du bör tydligt redogöra för ambitionshöjningen samt vilka konsekvenser den kan få för företag baserade i Sverige och deras förmåga att konkurrera inom EU.

EU-regler kan slå olika i olika länder: Direktverkande EU-förordningar, där en regel blir tillämplig i samtliga EU-länder, kan påverka konkurrenskraften för företag baserade i Sverige annorlunda jämfört med motsvarande företag i andra EU-länder. Detta beror på vilken typ av krav, och följaktligen vilken typ av effekter, reglerna medför. En regel som innebär betydande ökningar av företagens personalkostnader kan till exempel slå hårdare mot företag i länder som Sverige, med högre personalkostnader än i vissa andra EU-länder. Hur regler påverkar företag i olika länder kan också bero på skillnader i infrastruktur, kultur och näringslivets struktur.

Geografiska konkurrensförutsättningar inom Sverige

Regional konkurrenspåverkan: Företagens förutsättningar att verka och utvecklas i olika delar av landet kan skilja sig åt beroende på en rad faktorer såsom transportmöjligheter, digital infrastruktur, tillgång till samhällstjänster och kontakt med myndigheter. Sådana aspekter bör beaktas i konkurrensanalysen.

Det här behöver du ta reda på

Följande information skapar goda förutsättningar för din konkurrensanalys:

  • Vilka branscher berörs?
  • Berörs olika branscher på olika sätt?
  • Hur ser storleksfördelningen ut bland företagen på marknaden?
  • Vilka kostnader eller besparingar för företagen medför regleringen?
  • Hur skiljer sig kostnadspåverkan mellan företag av olika storlek?
  • Kan efterfrågan påverkas?
  • Skiljer sig den svenska regleringen från EU eller internationella regler på området?

En kvalitativ konkurrensanalys räcker oftast

I de allra flesta fallen räcker det med att göra en kvalitativ konkurrensanalys. Att kvantifiera konkurrenseffekter av regler bör stå i relation till regelns omfattning. För att underlätta den kvalitativa bedömningen av förslagets konkurrenseffekter behöver du inledningsvis kvantifiera eventuella kostnadseffekter. Läs mer här om en kvantitativ analys av kostnadseffekter.

Osäker på analysen?

Ett och samma regelförslag kan påverka konkurrensen på olika, ibland motstridiga, sätt. Ibland kan till exempel konkurrensen inom en bransch främjas av ett förslag, samtidigt som en annan bransch missgynnas och upplever hämmad konkurrens. Då kan det vara svårt att bedöma ”nettoeffekten”. I dessa fall är det särskilt viktigt att redogöra för vilka antaganden som ligger till grund för konkurrensanalysen, samt att tydliggöra att bedömningen är osäker.


Det är alltid bättre att göra en analys baserad på antaganden än att inte göra någon analys alls.

Checklista

Antal företag

Medför reglerna:

  • Monopol för ett företag eller att flera företag får ensamrätt att tillhandahålla varor eller tjänster?
  • Krav på avgift, tillstånd eller licens för att få bedriva verksamhet?
  • Krav som begränsar förutsättningar för vissa företag att vara med i framtida upphandlingar?
  • Krav som skapar geografiska hinder för att sälja varor och tjänster eller tillgodose sitt behov av varor, tjänster eller arbetskraft?
  • Krav på särskilda system och rutiner, produktions- eller produktspecifikationer eller krav på specifik kunskap?

Företagens förmåga

Påverkar reglerna företagens möjligheter att:

  • Självständigt sätta sina priser?
  • Fritt utforma och erbjuda produkter och tjänster av olika kvalitet och karaktär?
  • Välja sina produktionsprocesser?
  • Använda olika försäljningskanaler?
  • Kunna göra reklam och marknadsföra sina produkter?
  • Hantera förändringar i produktionskostnader utan att justera priset i förhållande till konkurrenterna?

Incitament

Medför reglerna:

  • Krav på offentlig information om företagens villkor och avgifter, produktion, priser, försäljning eller kostnader?
  • Ökade kostnader?
  • Förändrad efterfrågan?
  • En självreglerande eller sam-reglerad marknad?
  • Att särskilda branscher eller grupper av företag undantas från tillämpningen av konkurrensreglerna?

Konsumenters valmöjligheter

Påverkar reglerna konsumenters:

  • Möjligheter att jämföra priser?
  • Möjligheter att byta leverantör?
  • Beteende?

Konkurrens

Påverkas konkurrensen:

  • Inom en bransch?
  • Mellan branscher?
  • Mellan företag i Sverige och företag i andra länder?