Följa upp en regel – steg för steg

Hur gör man en uppföljning? Här vill vi ge regelgivare vägledning i hur själva uppföljningsarbetet kan gå till.

Steg 1: Analysera nuläget

Det första du bör göra när du startar ett uppföljningsprojekt är att analysera nuläget. Här ska du beskriva hur regeln tillämpas idag samt hur regeln uppfattas, både av de som regleras men även av de som utövar tillsyn eller arbetar med kundservice. Det kan även vara bra att redogöra för vilka förutsättningar som finns för reglering samt vilket handlingsutrymme ni som regelgivare har att göra ändringar.

Steg 2: Titta på tidigare konsekvensutredningar

Du kan även titta på tidigare konsekvensutredningar och undersöka vilka resonemang som låg bakom regelns tillkomst eller senaste ändring. Kan du redan här se att en viss del av problematiken fortfarande är aktuell? I så fall kan det vara en bra utgångspunkt för vilka frågor du bör fokusera extra på i din uppföljning. Kanske kvarstår endast delfrågor att lösa. Du kan då kanske finna vägledning i de delar av reglerna som fungerat vid tillämpningen. Vad var det som gjorde att det fungerade?

Analysen under uppföljningsarbetet bör visa både regelns styrkor och möjliga förbättringsområden. Det är dock viktigt att i uppföljningen fokusera på vad reglerna faktiskt ledde till och varför, framför vad som förväntades hända. Uppföljningen behöver anpassas till det område som ska följas upp, det är viktigt att tänka på vilka frågor uppföljningen ska besvara.

Steg 3: Bestäm uppföljningens omfattning

Fundera på hur omfattande uppföljningen bör vara. Om reglerna har begränsade konsekvenser behövs inte så stora resurser. Om regeln däremot har stora konsekvenser behövs det mer resurser och det kan även vara aktuellt att fundera på om olika delar av reglerna bör följas upp separat. Det kan vara så att vissa delar av reglerna fungerar bra och bör vara kvar medan andra bör tas bort. Titta gärna över vilka möjligheter det finns att återanvända strukturen för de delar som fungerat bra. En risk med en alltför ytlig uppföljning är att man bara bedömer reglerna i sin helhet och då kommer fram till att det som helhet är bra eller dåligt.

Steg 4: Kontakta och samråd med berörda

Efter att du beskrivit nuläget, tittat på reglernas tillkomst och bestämt uppföljningens omfattning kan det vara bra att inleda dialog med berörda. Tillväxtverket har tagit fram skriften Att lyssna på företagen som finns att ladda ned i Tillväxtverkets webbshop som du hittar här.Öppnas i nytt fönster. Länk till annan webbplats. Den kan ge dig tips och råd.

På dialogguiden.se Länk till annan webbplats. kan du få stöd av Sveriges Kommuner och Regioner om hur man kan samråda med allmänheten. Det kan även vara bra att tidigt resonera kring vad dialogen ska resultera i samt om den syftar till att informera, konsultera eller ge intressenter inflytande. Försök vid samrådet att utreda vilka effekter regeln haft, för vem, hur och varför. Det kan även vara intressant att utreda om intressenterna till regeln upplever den som effektiv. Varför eller varför inte?

Ett alternativ eller komplement till samrådsmöten är att näringslivet eller andra intressegrupper uppmuntras att komma in med skriftliga synpunkter på reglerna. Det kan exempelvis göras via regelgivarens hemsida.

Jordbruksverket har tagit initiativ till Förenklingsresan, en resa i samverkan med LRF och där en rad myndigheter och branschorganisationer deltar. Myndigheten har under 2013 besökt lantbrukare i olika delar av landet och med olika produktion, för att höra vad de upplever som krångligt och vad som kan förenklas. Målet är att skapa förenklingar som verkligen påverkar vardagen. Studier både från Jordbruksverket och LRF visar att lantbrukare känner en oro inför olika krav som myndigheter och branschen ställer. Det kan handla om att man inte förstår syftet med en regel och att det finns en oro för att göra fel. Det kan också handla om en oro inför olika kontroller som görs på gården.

Förenklingsförslagen från resan ledde fram till en gemensam handlingsplan i vilken myndigheter och branschorganisationer har pusselbitar som ska symbolisera de åtgärder som var och en ska vidta för att lantbrukarnas vardag ska bli enklare.

Under 2015 gav sig generaldirektörerna för Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Tillväxtverket ut i landet för att besöka företag i livsmedelsindustrin. Myndigheterna ville förstå hur de tillsammans kunde förenkla och förbättra företagarnas vardag. Syftet var att skapa förändring som gör verklig skillnad, att gå från prat till resultat.

Steg 5: Strukturera uppföljningen

I ett uppföljningsarbete kan ni gärna utgå från den vägledning som finns rörande konsekvensutredningar.

Utöver det kan följande frågeställningar vara aktuella att fundera över:

• Får regelgivaren många frågor kring regelverket, finns förenklingspotential? Detta kan gälla både språkbruk, struktur och vald servicenivå.
• Används samma begrepp på olika sätt i angränsande regelverk?
• Hur kommunicerades regeln när den trädde ikraft förra gången? Hur mottogs den? Hur såg förslaget till reglering ut från början? Hände något längs vägen innan regeln trädde ikraft? Påverkade förändringarna utfallet av regeln?
• Finns det insamlad data på myndigheten som kan vara till nytta? Finns det underlag som kan återanvändas? Vem ska vara ansvarig för insamling av underlaget och hur ska arbetet struktureras? Finns det behov av rutiner på myndigheten?
• Vilken förändring skedde på området efter införandet, var det en direkt följd av regeln eller finns det andra förklaringar? Hur skilde sig förändringen mellan olika intressentgrupper, vad berodde det i så fall på? Uppstod en förändring som inte var tänkt från början, i så fall vilken och varför? Hur hade utvecklingen sannolikt sett ut om regleringen inte kommit till stånd?
• Går det att identifiera faktorer som förhindrar att regleringens resultat når sin fulla potential?