Framgångsfaktorer

Ett fokusområde i Region Kronoberg har varit hållbar besöksnäring. Regionen har därför jobbat med att hållbarhetssäkra den nya regionala besöksnäringsstrategin och närmare utforskat stanntid, hållbara transporter, hållbar konsumtion och produktion, hemester och uppföljning. Arbetet har lett till ett tydligt skifte i Destination Smålands verksamhet mot en mer hållbar besöksnäring.

– Regionens destinationsutvecklingsbolag har breddat sin verksamhet på flera sätt. Till exempel från att främst fokusera på internationella gäster till att också vända sig till den inhemska besökaren. De har också arbetat med målgruppsanalys för att se vad som driver den hållbara besökaren, för att attrahera den gruppen av besökare, säger Elsa Anderman, verksamhetsutvecklare på Region Kronoberg och en av tre projektledare.

Redan innan projektet startade hade regionen tagit fram ett nytt verktyg för hållbarhetssäkring. Vilket under projekttiden implementerades fullt ut.

– Med hjälp av verktyget har vi hållbarhetssäkrat en rad insatser, som trafikförsörjningsprogrammet, program för smart specialisering och besöksnäringsstrategin. Det har inneburit att hållbarhetsnycklar knyts till respektive insats, vilket gör det lättare att styra mot hållbarhet, berättar Elsa Anderman.

Hittat arbetssätt för samverkan med civilsamhället

För att öka samverkan med civilsamhället valde Region Kronoberg att tidigt involvera flera aktörer i arbetet. En bredd av aktörer från offentlig sektor, akademi, civilsamhälle och näringsliv samlades för praktisk träning i medskapande ledarskap. Arbetet gick ut på att tillsammans hitta kraft och sätt att utveckla lokalsamhällena.

Det mynnade ut i ett regionalt nätverk som stöttat varandra i arbetet för en hållbar utveckling i Kronoberg. Regionen utvecklade härigenom sin kapacitet att leda samtal och processer kopplade till komplexa frågeställningar och situationer.

– Att jobba med förändringsarbete kopplat till hållbarhet är komplext, och det kräver både tid och många perspektiv. Ett medskapande ledarskap kan underlätta att föra samtal om det som på riktigt spelar roll, säger Elsa Anderman.

Som första region i landet har Jämtland Härjedalen tagit fram ett strategiskt dokument som lägger ett samiskt perspektiv på regional utveckling. Stiftelsen och det samiska kulturcentret Gaaltjie har drivit processen som en tankesmedja, där sex deltagare har diskuterat sin syn på det samiska samhällets behov och på regional utveckling.

– Dokumentet ska ge en fördjupad förståelse för det samiska perspektivet och ge läsaren ”samiska glasögon”. Tanken är att dessa samiska perspektiv ska beaktas naturligt av alla som jobbar med regional utveckling och finnas med i strategiska vägval, säger Juliana Gardahl Wettersten, enhetschef för finansiering och stöd.

Dokumentet synliggör de samiska förutsättningarna och presenterar åtta visioner utifrån det samiska perspektivet, där till exempel balans blir viktigare än tillväxt.

– Det är ett banbrytande dokument för hela Sápmi. För första gången sätter vi på pränt vad samerna vill – att kunna vara same i den här regionen på sina egna villkor. Hela processen i sig har varit viktig. Dels har vi samer börjat diskutera dessa frågor mer strategiskt, dels börjar nu regionen ta hänsyn till fler perspektiv – för det finns många gamla sanningar som sällan ifrågasätts, berättar Jerker Bexelius, verksamhetsledare på Gaaltjie.

Hållbarhetssäkring av stöd

För att kunna hållbarhetssäkra de projekt- och företagsstöd som regionen beviljar, har de satsat på att kompetensutveckla sina egna handläggare och projektägare i hållbarhet. Processen mynnade ut i en hållbarhetshandbok för handläggare av stöden.

– Det mest värdefulla har varit diskussionerna i de hållbarhetsverkstäder vi har haft. Där har vi stött och blött frågorna och verkligen ökat vår kompetens och förståelse. Nu har vi handboken som kompletterar det stöd som finns för handläggningen i övrigt och i vårt ärendehanteringssystem, säger Juliana Gardahl Wettersten

Men handläggarna behöver också ett bra underlag från den som söker stöd. Därför har Region Jämtland Härjedalen satsat på att även utbilda stödsökande, genom workshops samt med filmmaterial och vägledning på webben. Målet har varit att de bättre ska förstå vilka krav som ställs och hur de kan beskriva sitt hållbarhetsarbete i ansökan.

Tidigt i arbetet tog Region Västerbotten fram styrdokument för att styra finansieringen av projekt- och företagsstöd tydligare mot hållbarhet. De har länge haft krav på jämställdhet i ansökan av stöd, men i det nya styrdokumentet är samtliga hållbarhetsdimensioner med.

– Vi är ett stort län som sitter på omfattande anslag, och därför är det är viktigt att vi också styr dem mot hållbara insatser. Det får stora effekter när vi tillämpar detta fullt ut. Vi ser redan nu en förändring, där alla projekt och företag nu arbetar med hållbarhet på något sätt. Många som söker stöd uppskattar också att det blir tydligare vad som förväntas av den här typen av finansiering, säger Sara Pejok, projektledare på Region Västerbotten.

För att hjälpa aktörerna med den nya inriktningen har regionen även genomfört olika stödinsatser. Diskussionsgrupper med samtliga kommuner, utbildning för handläggare samt stödmaterial för aktörer har alla haft som mål att göra det lättare att söka stöd. Som grund har regionen utgått från det som tidigare fungerade väl i deras arbete med jämställdhet.

Utbildningsinsatser ger skjuts i arbetet

Som kunskapshöjande insats har Region Västerbotten även satsat på uppdragsutbildning för representanter från kommuner, länsstyrelse och föreningar. Det har inneburit en 7,5-poängskurs i hållbarhet på universitetet, där deltagarna har kunnat anpassa en del av kursen utifrån sin egen yrkesroll. Målet har varit att uppnå användbar och relevant kunskap, som är enkel att ta vidare i sitt vanliga arbete.

– Att gå en universitetskurs som pågår under en längre tid ger en trygg kunskapsbas, som kan bli en plattform för fortsatt arbete. Vi har tidigare haft samma upplägg med jämställdhetskursen, vilket blev väldigt lyckat. Flera som gick kursen har senare blivit ambassadörer för jämställdhetsfrågan på olika sätt och drivit förändringsarbetet framåt, så det hoppas vi såklart även på denna gång, säger Sara Pejok.