Hållbar stads­utveckling

URBACT är ett europeiskt utbytes- och studieprogram som finansieras av Europeiska kommissionen. Målet med URBACT är att göra det möjligt för städer att arbeta tillsammans och utveckla integrerade lösningar till gemensamma urbana utmaningar. Det görs genom nätverkande, lärande från varandras erfarenheter och genom att identifiera bästa förfarande för att förbättra stadsutveckling.

Genom att använda noggrant designade metoder och väl beprövade verktyg säkerställer URBACT att kommuner kan utbyta erfarenheter och dela kunskap med andra kommuner i Europa, som i sin tur kan ingå i ert lokala initiativ, och vice versa.

URBACT finansieras enligt målet om territoriellt samarbete, och ingår i kommissionens program som rör interregionalt samarbete.

Mer information finns på urbact.eu

Nationell kontaktpunkt för URBACT

Tillväxtverket är nationell kontaktpunkt för URBACT i Sverige. Kontaktpunktens uppgift är att vara en nationell spridningspunkt för URBACT-arbetet i Sverige och erbjuda information om, och nyheter från, URBACT på svenska. Kontaktpunkten förser också URBACT-sekretariatet i Frankrike och övriga medlemsländer med information om vad som är på gång inom hållbar stadsutveckling i Sverige.

Integrerad stadsutveckling enligt URBACT

• Alla stadsprojekt eller strategier bör integrera ekonomiska, sociala, miljömässiga och fysiska aspekter för en hållbar stadsutveckling (horisontell integrering).
• Alla typer av stadsprojekt eller strategier bör integrera olika nivåer av styrning, allt från stadsförvaltning, medborgare och det civila samhället, till regionala och nationella nivåer (vertikal integration).

URBACT-projekt i Sverige

Ta del av erfarenheter från pågående URBACT-projekt i Sverige:

• Halmstad hämtar skolinspiration från spansk stad
• Umeå jobbar för mer jämställd stadsplanering
• Sakernas internet kan utveckla Ånges hemtjänst

Vill du veta mer?

Om du som svensk projektaktör är intresserad av att veta mer om programmet och vilka möjligheter som finns för ert projekt att söka stöd, är du välkommen att höra av dig till kontaktpunkten: urbact.eu/urbact-i-sverige

Rådet för hållbara städer

Regeringen har inrättat Rådet för hållbara städer. Rådet ska verka för att genomföra regeringens politik för hållbar stadsutveckling. Ordförande är riksarkitekt Helena Bjarnegård och till hennes hjälp finns ett kansli på Boverket.

Rådet är ett forum för myndighetscheferna vid de myndigheter som är strategiskt viktiga för det långsiktiga arbetet med hållbar stadsutveckling. Tillväxtverket är en av dem.

Rådets arbete ska pågå till 2022 och rikta in sig på att samverka kring åtgärder som bidrar till hållbar stadsutveckling. Rådet har knutit till sig ett expertnätverk från alla myndigheter som deltar. Dessutom finns referensgrupper med deltagare från kommuner, näringslivet samt en forskargrupp.

Plan för konkreta åtgärder i kommunerna

Varje år publicerar Rådet för hållbara städer en rapport på webbplatsen hållbarstad.se. I rapporten redovisas hur myndigheterna som ingår i Rådet ska samverka för att uppnå regeringens mål för hållbar stadsutveckling. På hållbarstad.se hittar du den senaste rapporten till regeringen, som innehåller ett stort antal konkreta åtgärder för att stärka kommunernas omställningsarbete.

Tillväxtverket ansvarar för en rad av dessa åtgärder:

Nya affärsmodeller och cirkulär ekonomi

Tillväxtverket är ansvarig myndighet och åtgärden sker i samverkan med Energimyndigheten, ArkDes, Naturvårdsverket och Vinnova.

Målet är att genom att skapa en arena och mötesplats få till en samordning mellan aktörer på nationell nivå som arbetar med Cirkulär ekonomi.

Samverkan kring medel till hållbar stadsutveckling inom europeiska regionala utvecklingsfonden 2021–2027

Tillväxtverket är ansvarig myndighet och det sker i samverkan med framförallt Boverket, Vinnova, Energimyndigheten, Formas, RAÄ, MFD, Naturvårdsverket och Trafikverket.

Målet är att skapa samsyn kring hur framtida finansiering till hållbar stadsutveckling genom europeiska regionala utvecklingsfonden kan bidra till implementering av regeringens strategi för levande städer. Det skapar möjligheter för olika initiativ för hållbar stadsutveckling (t ex inom ERUF, Horizon, Strategiska innovationsprogram och Viable cities) att samordnas och/eller komplettera varandra.

Breddat mått på utveckling och livskvalitet BRP+

Ansvarig myndighet är Tillväxtverket, samverkan sker med Vinnova och Trafikverket.

Målet är att testa om BRP+ kan användas som ett sätt att mäta och följa upp insatser, vilket kan bidra till att synliggöra resultat och vara ett redskap för kommuner att använda som jämförelseundersökning och utifrån det fördjupa samtalen kring effektiva insatser och åtgärder.

Läs rapporten Hållbar utveckling i svenska regioner?

Läs mer om BRP+ - breddat mått på utveckling

Lärdomar och stöd i kommuner med segregerade områden

Ansvarig myndighet är Tillväxtverket och Rådet för hållbara städer i samarbete med Delegationen mot segregation.

Målet är att genom arenan med utpekade kommuner förenkla och effektivisera samtalen mellan Rådets myndigheter och kommunerna med särskilda socioekonomiska utmaningar. Myndigheternas kunskap ska kunna bidra till att ge strategisk inriktning till de operativa insatser som pågår i kommunerna, samtidigt som kommunernas kunskaper och resultat behöver tas omhand i myndigheternas arbete.

Mer information på hallbarstad.se

På webbplatsen hallbarstad.se har Rådet för hållbara städer och andra nyckelaktörer inom hållbar stadsutveckling samlat nyheter, evenemang, lärande exempel och finansieringsinformation.

Miljömålsrådet

Regeringen har inrättat Miljömålsrådet som en plattform för fler åtgärder och ett intensifierat arbete på alla nivåer i samhället för att nå Sveriges miljömål. Rådet består av chefer för 18 myndigheter som är strategiskt viktiga för förutsättningarna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Myndigheterna har en central roll i genomförandet av åtgärder inom miljöarbetet och är i många fall vägledande för medborgare och näringsliv i arbetet för en långsiktigt hållbar utveckling. I Miljömålsrådet ska myndigheterna mötas för att diskutera och besluta om åtaganden. Rådet har knutit till sig en kontaktgrupp från alla myndigheter som deltar i rådets arbete. Dessa har det operativa ansvaret för att kunskapen på myndigheterna är med och bidrar i de programområden som Miljömålsrådet pekat ut.

Miljömålsrådet presenterar den 1 mars varje år åtgärder som myndigheterna åtar sig att genomföra för att öka takten i arbetet med att nå miljömålen. Miljömålsrådets uppdrag pågår till den 6 maj 2022.

För femte året i rad gör nationella myndigheter tillsammans med länsstyrelserna tydliga åtaganden för att nå Sveriges miljömål. Miljömålsrådet har i år identifierat och prioriterat sju strategiska områden där rådet stärker samarbetet för att öka takten och effektiviteten i miljöarbetet.

Dessa områden är:

• Ramverk för nationell planering
• Staten går före
• Styrmedel för hållbar konsumtion
• Hållbar elektrifiering
• Klimathänsyn i bygg- och anläggningsbranschen
• Syntesarbete om ett hållbart livsmedelssystem
• Insatser för grön infrastruktur

Läs mer om miljömålsrådets arbete och innehåll i programområdena.

Hållbar stadsutveckling i Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF)

Regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att ta fram ett förslag på inriktning och direktiv för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) för åren 2021–2027. Ett av uppdragen är att leda framtagande av förslag till ett nationellt regionalfondsprogram tillsammans med Vinnova, Boverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. Läs mer om uppdraget här.

Vissa delar av det nationella regionalfondsprogrammet ska inriktas på hållbar stadsutveckling, motsvarande sex procent av hela ERUF-budgeten.

För mer information, kontakta:

Isaac Karlsson
E-post: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Telefon: 08-681 65 59