Regionalfondens bidrag till innovations- och företagsfrämjande system samt forsknings- och innovationsmiljöer

Vad har EU:s regionalfond bidragit till inom det innovations- och företagsfrämjande systemet? Vad har skett inom forsknings- och innovationsmiljöer? Och hur kan vi göra bättre 2021-2027?

Sammanfattning

EU-medlemsstaten Sverige har som uppgift att utvärdera Regionalfondens effektivitet och måluppfyllelse för programperioden 2014–2020. Den här rapporten presenterar utvärderingen av Regionalfondens bidrag till innovations- och företagsfrämjande system samt forsknings- och innovationsmiljöer. Utvärderingen ska skapa ett lärande om resultat och effekter till nästa programperiod inom Regionalfonden.

En del i utvärderingen har varit att ta fram en modell för att analysera och mäta utveckling i innovations- och företagsfrämjande system. Rapporten argumenterar för att modellen som tagits fram är användbar och skapar mervärde när det kommer till att skapa tydlighet och riktning för de insatser inom Regionalfondens som syftar till att bidra till utveckling på systemnivån. Därför rekommenderar utvärderaringen att:

• Utveckla resultatkedjan för projekten inom innovationsområden som syftar till att främja utvecklingen i IFFS, med utgångspunkt i dimensionerna och underdimensionerna i modellen.
• Ställa krav på tydlig koppling mellan formulering av mål på projektnivå till formulering av mål i resultatkedjan.
• Utforma kraven på uppföljning och utvärdering utifrån dessa målformuleringar och med fördel med användning av gemensamma indikatorer för att möjliggöra bedömning av utveckling på programnivå.

Det finns ett behov av att öka fokus på insatser som stärker funktionaliteten i innovations- och företagsfrämjande system. Det som efterfrågas är bättre och större regionala samarbeten, tydligare gemensamma strategiska prioriteringar bland främjandeaktörer, stärkta kopplingar mellan sektorer, och mer samarbeten över länsgränserna. En sådan prioritering skulle bidra till att den sammanlagda nyttan, och effekten, av de investerade resurserna ökar.

Konkreta insatser som kan göras för att stärka den långsiktiga nyttan innefattar starkare kopplingar till nationella strategiska prioriteringar, regionala smart specialiseringsområden, och behovet av starka och långsiktiga projektägare. Specifikt avseende miljöerna för forskning och innovation behövs att miljöerna är integrerade i aktörernas ordinarie verksamhet, och att näringslivets involvering säkerställs i ökad utsträckning.

Med hänsyn till Sveriges och EU:s stärkta ambitioner om att öka fokuset på Agenda 2030 i implementeringen av Regionalfonden under programperioden 2021–2027, tror vi att det är viktigt att genomföra riktade behovsanalyser. De ska handla om hur väl befintliga innovations- och företagsfrämjande system inom programområden är anpassade för den omställning som behöver göras, och använda dessa som grund för att utforma och prioritera framtida insatser.

Intressant för dig som ...

Verkar inom regional utveckling, aktörer i det innovations- och företagsfrämjande systemet, strukturfondspartnerskap, Tillväxtverket, myndigheter med närliggande uppdrag, samt programmens Övervakningskommittéer.

Övrigt

Publikationen har tagits fram av externa konsulter på uppdrag av Tillväxtverket och bygger vidare på tidigare utvärderingar inom området.

Relaterad läsning

Här kan du läsa mer om EU:s regionalfond.