Kick-starta landsbygds­integrering

De här sju frågorna kan kick-starta utformningen av landsbygdsintegrering och är tänkt som ett stöd för er som planerar att starta arbetet eller utveckla arbetssätt för ett stärkt landsbygdsperspektiv i organisationen.

”Svaren” på de sju frågorna behöver inte vara ”antingen eller” utan det går att arbeta med olika typer av landsbygdsperspektiv parallellt. Frågorna har en utforskande karaktär och hjälper er att diskutera fram vägval som passar i er organisation.

Dokumentera era svar för att kunna ta resultaten vidare med hjälp av andra verktyg som stöd och för att kunna följa upp vid ett senare tillfälle som ni kommit överens om.

Sju frågor som en start

1. Ska perspektivet vara verksamhetsnära eller brett?

Ett verksamhetsnära perspektiv utgår från hur geografiska aspekter påverkar möjligheterna att nå verksamhetens mål. Med ett exempel från skola och utbildning kan det handla om att se på om eller hur geografiska aspekter påverkar skolkvalitet.

Det breda perspektivet öppnar för att verksamheter kan ha en större betydelse i samhället. Inom just detta exempel skulle det då handla om att också bedöma skolans roll i att skapa attraktivitet för orten eller som lokal arbetsgivare, och inte enbart i rollen att tillhandahålla utbildning.

2. Ska perspektivet vara platsspecifikt eller generellt?

Ett platsspecifikt perspektiv sätter fokus på hur ett enskilt beslut påverkar en viss plats. Det generella perspektivet handlar i stället om att göra synligt hur ett generellt beslut kan få olika konsekvenser i olika typer av geografier.

Ett exempel på ett platsspecifikt perspektiv kan vara hur utemiljön ser ut vid en enskild skola medan ett mer generellt perspektiv kan handla om krav på en viss storlek och utformning av skolornas utemiljöer - och hur förutsättningarna för det skiftar mellan orter av olika storlek.

3. Ska perspektivet vara strategiskt eller operativt?

Ett strategiskt perspektiv integrerar geografiska aspekter i utformningen av till exempel strategier och planer. Det operativa perspektivet handlar i stället om att hitta former för att lyfta in geografiska aspekter i det verksamhetsnära löpande arbetet.

Om vi fortsätter på temat skola kan vi ta exemplet skolskjutsar. Ur ett strategiskt perspektiv kan de geografiska aspekterna hanteras genom kommunala skolskjutsregler. De operativa perspek­tiven fokuserar mer på regeltillämpning i handläggningen - till exempel vad gäller olika typer av undantag.

4. Ska arbetet leda till konsekvensanalys eller policydesign?

En kartläggning av hur kommuner och regioner arbetar med att integrera landsbygdsperspektiv i verksamheten (se länk längst ner på sidan) visar att det ofta stannar vid att identifiera konsekvenser av planerade beslut – som i vissa fall kan leda till kompensation på ett i princip färdigt förslag. Räcker det? Eller vill ni också se arbetet som ett verktyg för policyinnovation och geografisk anpassning av insatser, det vill säga att perspektivet är med redan i det tidiga planeringsstadiet?

Till exempel kan en öppen process med berörda intressenter av sparbehov i skolverksamheten leda till andra lösningar, jämfört med när intressenter i stället bjuds in att ha dialog om ett redan färdigt förslag att lägga ned en skola.

5. Ska ärendets dignitet avgöra om det finns behov av landsbygdsintegrering?

Ska arbetet med landsbygdsintegrering vara en del av de vanliga rutinerna för ärendehantering eller en princip som aktiveras vid ärenden av en viss dignitet? I det förstnämnda fallet finns skäl att bevaka så att integreringen inte uppfattas som en administrativ börda och försvinner bland andra perspektiv. I det andra att integreringen inte väger för lätt jämfört med till exempel ekonomiska hänsynstaganden.

Till exempel kan ett beslut om skolsammanslagningar som gör att en ort blir helt utan skola bedömas som ett ärende av hög dignitet – och därför hanteras enligt särskilda rutiner. Om beslutet istället handlar om att minska budgeten för flera skolor, utan att det resulterar att någon skola helt försvinner kanske det istället hanteras inom ordinarie strukturer.

6. Hur ska arbetet organiseras?

Internationell forskning (som det hänvisas till i rapporterna nedan) visar att ett framgångsrikt arbete med att integrera landsbygdsperspektiv kännetecknas av att det finns:

1. rutiner i linjeorganisationen,
2. en funktion med rollen att driva på, vara ambassadör och internt expertstöd, samt
3. uppföljning.

Hur säkerställer ni att de här tre beståndsdelarna finns med i ert arbetssätt?

7. Vilken typ av kunskap hjälper arbetet framåt?

En kartläggning av hur kommuner och regioner arbetar visar att det finns olika typer av kunskap som hjälper arbetet framåt (länk till rapporten nedan).

Det kan handla om

1. vetenskaplig kunskap och statistik,
2. medborgardialogen och riktade enkäter, samt
3. styrande politiska värderingar.

Hur ser ert kunskapsbehov ut? Vilka resurser krävs för att ni ska kunna skaffa kunskapen?

Rapporter sätter fokus på landsbygderna

De sju frågorna bygger på en studie som genomförts av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, på uppdrag av Tillväxtverket.

• Att sätta fokus på landsbygder del 1
• Att sätta fokus på landsbygder del 2