Planera upplägget för utredningen

För att du ska kunna utreda ditt förslags hälsokonsekvenser behöver du beskriva alternativ till förslaget. Det är ofta lämpligt att jämföra den föreslagna regeln med ett nollalternativ, det vill säga att inga förändringar genomförs.

Beskriv det handlingsalternativ som du vill jämföra ditt förslag med

Gör en väl genomarbetad beskrivning av de alternativ som ska studeras så blir det enklare att välja vilka hälsopåverkande faktorer som ska bedömas. Även det följande analysarbetet blir lättare om du har tydliga beskrivningar. När du beskriver handlingsalternativen behöver du avgränsa dem i tid och rum. Se även det generella avsnittet om Alternativa lösningar.

Avgränsa handlingsalternativen tidsmässigt

Det enklaste fallet är när den föreslagna regeln kan beslutas och genomföras under en kort tidsperiod. Då kan förslag och olika alternativ beskrivas utifrån aktuell situation. Om förslaget är väldigt konkret, till exempel att lägga ned en fritidsgård, ska du jämföra alternativen:

• Den befintliga fritidsgården och dess olika verksamheter.
• Ingen fritidsgårdsverksamhet alls.
• Eventuella andra alternativ som att flytta verksamheten på fritidsgården till någon byggnad där även andra verksamheter bedrivs.

Om det i stället handlar om en regel som kan förverkligas först långt fram i tiden, säg om 20–30 år, behöver du skriva fram förslag och olika alternativ med ett perspektiv 20–30 år framåt i tiden. Exempel är större vägtrafikprojekt och nya bostadsområden, där planering och genomförande kan ta mycket lång tid i anspråk. I sådana fall får du beskriva alternativen vid ett visst framtida årtal utifrån antaganden om framtida befolkning, trafikflöden, teknik och andra relevanta faktorer.

Avgränsa handlingsalternativen geografiskt

Du behöver också göra en geografisk avgränsning av de handlingsalternativ som du vill utreda. En alltför vid avgränsning gör analysen onödigt komplicerad, och en alltför snäv avgränsning gör i stället att du riskerar att dra felaktiga slutsatser om förslagets hälsokonsekvenser. Om förslaget exempelvis handlar om att införa en gågata i en stad, blir analysen ofullständig om du bara studerar själva gågatan och inte tar hänsyn till att trafiken måste ledas om till andra gator. De problem som förslaget var tänkt att lösa kanske bara flyttar till andra delar av staden.

Avgör vilka hälsopåverkande faktorer som är relevanta

Det här steget kan ses som en fördjupning av den inledande bedömningen av förslagets hälsokonsekvenser. Börja gärna med att återigen studera figuren över hälsofaktorer och försök avgöra vilka faktorer som ditt förslag har störst inverkan på och hur. Var så konkret som möjligt. Ett tips är att formulera frågor med utgångspunkt i de hälsopåverkande faktorerna. Det blir då enklare att ringa in de faktorer som är de centrala för just det förslag som du ska utreda. Avgränsa helst konsekvens­utredningen till några få, tydligt formulerade frågeställningar eller områden.

Välj analysverktyg

Det finns flera olika verktyg att använda. Ett enkelt och användbart verktyg, bland annat som inledning till mer kvalificerade analyser, är den så kallade hälsomatrisen. Den består av ett underlag i form av en matris och används för att bedöma vilka konsekvenser en föreslagen regel har på viktiga hälsopåverkande faktorer och hur olika grupper i befolkningen påverkas. Här finns hälsomatrisen som word-fil.

Vilka prioriterade grupper respektive mål och hälsopåverkande faktorer som du ska använda avgörs av vilket område du arbetar med. För att resultatet ska bli så tydligt som möjligt är det bra om du anger vilket åldersspann som avses för den prioriterade gruppen ”Barn”, i vissa fall är det mest lämpligt att omfatta barn i åldern 0–15, i andra fall barn i åldern 0–18. Så länge som du tydligt anger vilket spann som används i din matris så minskar du risken för att det ska uppstå osäkerhet om vilka som omfattas.

Du kan behöva ta till andra, mer avancerade verktyg, metoder eller beräkningsmodeller för att bedöma enskilda hälsopåverkande faktorer. Ett exempel är regler som inverkar på de luftföroreningar människor utsätts för. Om vägtrafikens utsläpp är kända, krävs det speciella beräkningsmodeller som kalkylerar spridning och halter i de studerade områdena för att det ska gå att avgöra vilka halter av visst ämne som människor får i sig i sin närmiljö. Med hjälp av den informationen kan sedan reglerna utformas för att på bästa sätt åtgärda de problem som analysen visat på.

Avgör vilka grupper i befolkningen som hälsokonsekvensutredningen bör omfatta

Eftersom befolkningens hälsa är ojämlikt fördelad, är det viktigt att nya regler inte bidrar till att göra hälsan än mer ojämlik. Det räcker därför inte med att du utreder hälsokonsekvenserna för befolkningen generellt eller för en genomsnittsindivid, utan du bör analysera konsekvenserna för särskilda grupper i befolkningen. De indelningsgrunder som nämndes ovan täcker väl in de grupper som i varierande grad löper större risk för ohälsa:

• Kön.
• Ålder.
• Socioekonomisk tillhörighet (utbildningsnivå, inkomst, yrke).
• Etnisk eller kulturell bakgrund.
• Funktionsnedsättning.
• Sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.
• Geografisk tillhörighet.

Om du bedömer att ditt förslag kan påverka kvinnor och män olika, äldre på annat sätt än människor i förvärvsaktiv ålder, låginkomsttagare på annat sätt än höginkomsttagare osv. bör du särskilt analysera dessa skillnader för att förslagets konsekvenser för den ojämlika hälsan ska bli belysta.