Tillväxtverkets handledning för konsekvensutredning gäller regelgivare vars regelarbete påbörjats före 6 maj 2024. Läs mer på handbokens startsida.

Effekter för statliga myndigheter

Konsekvensutredningen ska redovisa effekterna för statliga myndigheter som berörs av förslaget. Om förslagsställaren är en sådan myndighet ska även effekter för den egna myndigheten redovisas.

Kostnader för genomförandet av ett förslag har berörts i avsnittet Visa hur förslaget ska finansieras. Du bör dock även ge en bredare bild av effekterna för de statliga myndigheterna och deras verksamhet.

Det här ska du göra

  • Redovisa hur förslaget påverkar de statliga myndigheterna. Bedömningen ska innefatta även andra effekter än kostnader, som påverkar redovisningen av hur förslaget ska finansieras.
  • Redovisa särskilt hur den administrativa bördan påverkas.

Så här kan du resonera

För att kunna bedöma hur myndigheter påverkas kan du behöva resonera om följande frågor:

  • Vilka effekter kan genomförandet av reglerna få för arbetet på myndigheten?
  • Innebär förändringen ökade kostnader till följd av tillståndsprövning, tillsyn eller insamling och registrering av uppgifter?
  • Kan förslagen leda till ett behov av ökad service, stöd eller information i förhållande till hushåll, företag eller andra aktörer?
  • Finns det behov av investeringar i form av uppdatering eller inköp av it-system?
  • Finns behov av utbildning av befintlig personal eller nyrekrytering?
  • Finns behov av konsultstöd?
  • Innebär förslaget i övrigt en ökad eller minskad administrativ börda för myndigheter?
  • Har förslaget några indirekta konsekvenser för myndigheter?

Administrativa effekter för myndigheter

En myndighets kostnader utgörs till stor del av de resurser i form av tid och pengar som avsätts för att leva upp till administrativa krav. Effekter av administrativa krav kan även vara indirekta. Ett administrativt krav kan exempelvis innebära att myndigheten behöver arbeta på ett sätt som ger sämre förutsättningar för en effektiv verksamhet. Därmed minskar myndighetens möjlighet att lägga tid på kärnverksamheten.

För att beräkna och redogöra för vilka administrativa effekter förslaget medför kan du använda Tillväxtverkets webbaserade stöd Regelräknaren. Regelräknaren togs fram för att beräkna reglers kostnadseffekter för företag, men är även användbar för myndigheter. Du kan även ta hjälp av avsnittet om påverkan på företagens kostnader och verksamhet. Många av principerna och bakgrundsinformationen som behövs för att beräkna kostnadseffekter av regler är desamma för företag och myndigheter.

Myndighetsekonomisk lönsamhetskalkyl

För att du ska kunna göra en bedömning av hur myndigheter och andra berörda organisationer påverkas av dina förslag behöver du upprätta en eller flera lönsamhetskalkyler. Detta för att du ska få en uppfattning om hur kostnader och eventuella intäkter fördelar sig mellan olika delar av samhället. Det kan därför finnas anledning att dela upp dina beräkningar utifrån olika perspektiv.

En myndighetsekonomisk lönsamhetskalkyl visar hur myndighetens förvaltningsverksamhet påverkas av förslaget. Räkna in kostnader och intäkter som består i att ledig kapacitet utnyttjas eller skapas. Exempel på intäkter och kostnader som oftast ingår i en myndighets förvaltning är personalkostnader, lokalkostnader, it-kostnader, avskrivningar, ränteintäkter, avgiftsintäkter. I dessa poster gömmer sig dock administrativa kostnader, vilket kan vara bra att särskilt avskilja. Skatter eller transfereringar bör du inte ta med i kalkylen eftersom det ofta finansieras med egna anslag och därför inte ingår i förvaltningen. Inte heller höjda eller sänkta sakanslag bör ingå i kalkylen.

Mer information