- Startsida
- Tillväxtverket
- Guider och verktyg
- Handledning för konsekvensutredning
- 4. Utred konsekvenser
- Ekonomiska effekter
- Konsekvenser för konsumenter
Tillväxtverkets handledning för konsekvensutredning gäller regelgivare vars regelarbete påbörjats före 6 maj 2024. Läs mer på handbokens startsida.
Konsekvenser för konsumenter
Individer och hushåll påverkas ofta av regler i sin roll som konsumenter. I detta avsnitt får du hjälp med hur du kan analysera sådana effekter.
Konsumenter påverkas särskilt av regler som avser produktsäkerhet, handel, konkurrens, finansiella tjänster, transport, digital – och telekominfrastruktur (mobil och fast telefoni, tv och internet) och energi. Regler som berör företag påverkar ofta även konsumenter, antingen direkt eller indirekt. Konsumenter kan gynnas eller missgynnas, till exempel genom förbättrat eller försämrat konsumentskydd, höjda eller sänkta priser, större eller mindre urval, eller höjd eller sänkt kvalitet på produkter.
Det här bör du göra
- Fastställ om konsumenter kan påverkas.
- Analysera hur konsumenter påverkas.
Så här kan du resonera
Utgå ifrån konsumtionens tre faser:
- Införskaffning (kan vara ett köp, arv, lån, utbyte osv).
- Användning
- Avyttring.
Med konsumtionens tre faser som utgångspunkt kan du sedan avgöra om konsumenter påverkas samt varför och på vilket sätt.
Påverkas konsumenter?
För att avgöra om ett förslag kan påverka konsumenter kan följande frågor vara till hjälp. Påverkar förslaget:
- Konsumenters tillgång till en vara eller tjänst på marknaden?
- Prissättning, kvalitet, tillgänglighet eller valmöjligheter för konsumenter?
- Konsumentinformation, kunskap, tillit eller konsumentskydd?
- Säkerheten eller hållbarheten av konsumentprodukter?
- Särskilt sårbara konsumentgrupper, till exempel personer som på grund av sin socioekonomiska tillhörighet, mentala eller fysiska förutsättningar, ålder eller av andra anledningar kan anses vara särskilt sårbara.
Hur påverkas konsumenter?
Följande frågor kan vara till hjälp både när du fastställer om och vilket problem som behöver lösas (läs mer i avsnittet om Problem- och målformulering) och när du analyserar hur konsumenter kan påverkas av olika faktorer. Handlar det till exempel om:
Slutligen, gynnas konsumenter av förslaget eller medför förslaget en förändring på konsumenternas bekostnad?
Mycket av informationen i detta avsnitt kommer från Europa Kommissionens Better regulation toolbox, avsnitt #32.
Några ord om beteendeekonomi
Ekonomisk teori utgår ifrån att människor fattar rationella beslut, det vill säga att vi väger tillgängliga alternativ mot varandra och väljer det som ger maximal nytta. Så är dock inte alltid fallet i verkligheten. Beteendeekonomi utgår istället ifrån hur människor fattar beslut på riktigt och baseras på observationer snarare än antaganden. Forskning inom området visar att det finns en rad faktorer som påverkar människors förmåga att fatta rationella beslut.
Enligt beteendeekonomisk teori kan beslutsfattare med hjälp av kunskap om människors beteendemönster och med så kallad nudging hjälpa människor att göra val som är bra eller fördelaktiga för individen själv och samhället i stort. Generellt kan beslutsfattare använda nudging på två sätt:
- För att motverka effekterna av andra aktörers strategier, som till exempel företag, genom att undermedvetet påverka människors beteende och därmed minska icke-önskvärt beteende (till exempel konsumtion ohälsosamma livsmedel)
- För att främja vissa beteenden och därmed öka beteenden som anses önskvärda (till exempel konsumtion av hälsosamma livsmedel).