- Startsida
- Tillväxtverket
- Guider och verktyg
- Handledning för konsekvensutredning
- 1. Problem och lösning
- Hur ska förslaget finansieras?
Tillväxtverkets handledning för konsekvensutredning gäller regelgivare vars regelarbete påbörjats före 6 maj 2024. Läs mer på handbokens startsida.
Hur ska förslaget finansieras?
Konsekvensutredningen bör innehålla en redovisning av hur förslaget ska finansieras. Budgetkalkyler och statsfinansiella kalkyler visar hur verksamheten i staten och i myndigheter finansieras. Finansieringen kan ske med bland annat avgifter, bidrag, lån eller medel från förvaltningsanslag.
Varför?
En redovisning av hur förslaget är tänkt att finansieras är nödvändig för att det ska vara möjligt att bedöma hur förslaget är tänkt att genomföras. Det är också viktigt för att kunna jämföra olika alternativa förslag och för att kunna ställa det aktuella förslaget mot andra prioriteringar i myndighetens och statens budget. Motsvarande gäller för kommuner och regioner. Budgetkalkylen är av intresse för såväl anslagsbeviljande instanser (riksdag och regering) som för myndighetsledningen och remissinstanser.
Det här ska du göra
- Analysera effekterna av förslagets direkta och indirekta, kort- och långsiktiga kostnader för offentlig sektor. Beroende på förslagets påverkan kan du behöva göra beräkningar av de ekonomiska effekterna för den egna myndigheten, andra myndigheter, kommuner och regioner samt för statsbudgeten.
- Gör de kalkyler som behövs för att visa kostnaderna och hur förslaget ska finansieras. Du kan behöva göra olika kalkyler beroende på hur förslaget är utformat, till exempel budgetkalkyler för investeringar respektive driftsutgifter. Under rubriken Mer information i detta avsnitt finns länkar till närmare vägledning.
Så här kan du resonera
Driftutgifter
I en budgetkalkyl för driftutgifter ingår utgifter och eventuella inkomster för varje år, inklusive räntor och avskrivningar. Kalkylen visar förslagets kostnader för berörda myndigheter, det vill säga det totala finansieringsbehovet och hur det ska finansieras.
Investeringskostnader
Anläggningstillgångar som används i en myndighets verksamhet ska finansieras med lån i Riksgäldskontoret enligt 2 kap 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). Regeringen beslutar för varje år en låneram för varje myndighet.
Om ditt förslag kräver att en myndighet måste investera i anläggningstillgångar måste du göra en budgetkalkyl för investeringsutgifter. Investeringskalkylen görs för att beräkna hur mycket själva investeringen kostar (anskaffningsvärdet) och därmed lånebehovet i Riksgälden.
Hur påverkas statens budget?
Konsekvensutredningen bör visa hur statens budget som helhet påverkas av de föreslagna reglerna. En statsfinansiell kalkyl visar hur saldot på statens budget påverkas år för år vid genomförandet av ett handlingsalternativ. Förutom utgifter som belastar myndighetens förvaltningsanslag och låneram ingår sådana inkomster som redovisas mot anslag och sådana inkomster som redovisas på särskild inkomsttitel. Dessutom ingår monetära effekter på ”sakanslag” (transfereringar, investeringar med mera) samt andra statsfinansiella effekter, till exempel på skatter.