Jämställdhet

Målet med jämställdhetspolitiken är en jämn fördelning av makt och inflytande. Det första steget i utredningsarbetet är att identifiera skillnader mellan kvinnor och män.

Varför?

Jämställdhetsperspektivet ska ingå i allt beslutsfattande och i alla steg av processen. Strategin för detta kallas jämställdhetsintegrering. Därför ska alla förslag och underlag grundas på en jämställdhetsanalys och förslagens konsekvenser ska utredas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Då får beslutsfattaren förutsättningar att fatta beslut som får en positiv inverkan på jämställdheten. Det bidrar också till att utveckla och förbättra verksamheter samt säkerställer att alla medborgares behovs möts. Genom att skriva ut kvinnor och män, flickor och pojkar istället för könsblinda formuleringar synliggörs skillnader mellan könen.

En analys som endast ser till kön kan dock vara för begränsad. Den kan resultera i att konsekvenserna för vissa grupper inte blir belysta. Olika faktorer påverkar varandra och kan ibland förstärka varandra. Använd jämställdhet som utgångspunkt och anlägg andra perspektiv när så är relevant. Jämställdhet hjälper till att upptäcka andra snedfördelningar.

Tips

Tänk alltid kön men aldrig bara kön. Andra faktorer kan också påverka möjligheterna till jämställdhet. Ett första steg kan därför vara att även inkludera ålder och svensk och utländsk bakgrund i analysen.

Det här bör du göra

• Nästan alla förslag påverkar människor, även om denna påverkan kan vara olika lätt att se. Analysera förslaget ur ett jämställdhetsperspektiv. Använd nedanstående punkter som stöd.
• Redovisa statistik om vilka som berörs med kön som övergripande indelningsgrund.
• När det bedöms relevant inkludera fler faktorer exempelvis uppgifter om ålder och bakgrund.
• Analysera statistiken och redovisa konsekvenserna för dessa kvinnor och män, flickor och pojkar.
• Analysera på vilket sätt förslaget påverkar jämställdheten.
• Om förslaget har en oförändrad eller negativ inverkan på jämställdheten, redogör för om det finns alternativa lösningar eller andra åtgärder som har en mer positiv inverkan.
• Om jämställdhet inte är relevant för förslaget, ange det och motivera din slutsats.

Så här kan du resonera

Fundera kring hur förslaget påverkar människor, direkt och indirekt. Utgå till att börja med från jämställdhet och analysera förslaget utifrån kön. Om förslaget kan få mer omfattande effekter bör du även inkludera andra faktorer som ålder och bakgrund. Vilka faktorer som du bör ta med beror dels på ambitionsnivån, dels på vad som är aktuellt för det enskilda fallet. Genom att ange kvinnor och män, flickor och pojkar synliggör du skillnader mellan könen. Undvik därför könsblinda formuleringar som exempelvis medborgare och brukare.

Utgå alltid från kön i analysen

Kön ska vara en övergripande och genomgående indelningsgrund, även när den kombineras med andra faktorer. Redogör därför alltid för om förslaget berör kvinnor och män, flickor och pojkar samt personer med annan könstillhörighet. Jämställdhet ska vara utgångspunkten även när analysen inkluderar utfall för personer som varken identifierar sig som kvinnor eller män. Samla in statistik som relaterar till individer, analysera den och presentera den efter kön. Målet är att synliggöra könsmönster, det vill säga olika villkor och förhållanden som beror på kön. Om det finns kända könsmönster bör förslaget utformas på ett sätt som främjar jämställdheten och därmed hjälper till att bryta mönstren.

Fördjupa analysen med exempelvis ålder och bakgrund

För en närmare analys av hur människor kommer att påverkas av förslaget kan du inkludera uppgifter om ålder och bakgrund. Använd statistiknedbrytning för att få mer information än enbart vilken grupp kvinnor och män, flickor och pojkar som förslaget berör. Till exempel kan du visa i vilken grad eller på vilket sätt olika grupper berörs.

Redovisa statistiken först på kön och sedan med ytterligare variabler. När statistik för ett tredje kön används bör det vara ett tillägg utöver juridiskt kön, Annars finns det risk att juridiskt kön och könsidentitet sammanblandas. Genom att redovisa statistiken med ett tredjekönsalternativ och på fler variabler än kön, till exempel, ålder eller svensk och utländsk bakgrund tar du hänsyn till att kvinnor och män inte är statiska eller homogena grupper och att alla inte ser sig själva som kvinnor eller män.

Kom ihåg:

• Om uppgifterna bygger på personnummer kan det exkludera personer med annan könsidentitet än kvinna eller man och personer som identifierar sig med ett annat kön än vad deras personnummer visar. Redovisa därför vad statistiken bygger på.
• Redovisa aldrig uppgifter som går att härleda till utpekade individer eller företag. Gör heller inget register. Tänk på att följa lagar och förordningar om behandling av personuppgifter.

Beskriv konsekvenserna

Utgå från analysen och beskriv vilka konsekvenser förslaget får för kvinnor och män, flickor och pojkar, beroende på kön samt exempelvis beroende på ålder och bakgrund. Beskriv även hur förslaget påverkar deras villkor och levnadsförhållanden.

Redovisa både skillnader och likheter mellan könen, både kvantitativt och kvalitativt. Beskriv gruppernas olika behov och vilka olika krav och förväntningar som är kopplade till stereotypa föreställningar om kön, det vill säga vad som allmänt uppfattas som ”typiskt” för olika kön. Beskriv vilka konsekvenser olika beslutsalternativ får när det gäller till exempel fördelning av makt och resurser. Resurser kan till exempel vara pengar, tid, utrymme, lokaler, verktyg eller utbildning.

Fördjupa analysen:

• Redogör för förslagets konsekvenser med olika faktorer, inte bara faktorer som är kopplade till kön. Läs mer om intersektionell analys längre ner.

Hur påverkas jämställdheten av förslaget?

Skillnader för kvinnor och män kan vara tecken på bristande jämställdhet, men behöver inte vara det. Det kan till exempel finnas grund för skillnaderna utifrån forskning, erfarenhet eller politisk prioritering. Ibland kan det vara motiverat att ge mer resurser till ett kön, till exempel när det är ett led i jämställdhetsarbetet. Fundera kring om förslaget kommer kvinnor och män till del i lika stor utsträckning, gynnas män eller pojkar mer än kvinnor och flickor?

Redogör för om förslaget har en positiv eller negativ inverkan på jämställdheten eller om situationen kommer att vara oförändrad. Finns det eventuella utmaningar kopplade till jämställdhet inom det aktuella området som förslaget berör? Om de identifierade konsekvenserna är lika för alla individer, oberoende av kön, redogör för på vilka grunder det är så.

Om du inkluderar flera perspektiv i din analys har du större möjligheter att kunna ge en rättvis bild av hur förslaget påverkar jämställdheten.

Bidrar förslaget till förverkligande av de jämställdhetspolitiska målen?

Du bör redogöra för om förslaget leder till att målen om jämställdhet uppfylls för kvinnor, män, flickor och pojkar.

Du kan analysera förslagen utifrån de nationella jämställdhetspolitiska målen:

• En jämn fördelning av makt och inflytande.
• Ekonomisk jämställdhet.
• Jämställd utbildning.
• Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
• Jämställd hälsa.
• Mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
• Redovisa sedan hur du bedömer att förslaget bidrar till målen. Redogör för om förslaget bidrar till en positiv, oförändrad eller negativ inverkan på målen.

Finns det andra åtgärder för att få en positiv inverkan på jämställdheten?

Om förslaget riskerar att motverka jämställdhet, resonera kring om det finns andra lösningar som skulle kunna främja jämställdheten. Det kanske finns alternativa lösningar som du inte har övervägt?

Redogör för vilka för- och nackdelar som finns med olika lösningar. Föreslå åtgärder för att korrigera skillnader eller likheter som beror på bristande jämställdhet. Om det inte finns alternativ som främjar jämställdheten, redovisa detta och motivera din slutsats.

Fördjupning

Jämställdhetsanalys med ett intersektionellt perspektiv

Det finns risker med en jämställdhetsanalys som endast utgår från kön. Du riskerar att exkludera vissa grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar och kan missa att ta hänsyn till att människor kan ha olika makt och möjligheter beroende på andra faktorer än kön.

Med ett intersektionellt perspektiv kan du utveckla jämställdhetsanalysen så att fler inkluderas. Du gör också en mer nyanserad analys eftersom alla män inte är överordnade alla kvinnor och alla kvinnor är inte underordnande alla män. Extra utsatta grupper kan också identifieras och förslaget kan anpassas därefter. Genom att inkludera fler faktorer kan analysen täcka in fler grupper av kvinnor och män, vilket i sin tur ger bättre förutsättningar att nå de jämställdhetspolitiska målen.

En intersektionell jämställdhetsanalys utgår ifrån att en persons förutsättningar är komplexa och påverkas av flera faktorer som samspelar. Exempel på sådana faktorer är ekonomi, etnicitet, funktionsvariation, hudfärg, könsidentitet, sexualitet och ålder. I en intersektionell analys ser man på flera faktorer samtidigt, och på hur de samverkar och skapar över- eller underordning.

Olika faktorer kan påverka och ibland förstärka varandra. En intersektionell analys förutsätter dock inte att samtliga faktorer analyseras. Välj de faktorer som är relevanta för det aktuella förslaget.

Genom att följa punkterna under "Det här bör du göra" ovan och inkludera fler faktorer kan du närmare visa på förslagets konsekvenser.