Olika typer av landsbygder

Vad menar vi med landsbygd? Landsbygder finns över hela Sverige, men de ser olika ut och har olika förutsättningar och möjligheter att utvecklas. Det betyder också att vi behöver definiera och förstå dem på olika sätt – exempelvis beroende på om vår utgångspunkt är hela landet, en region, en kommun eller ett mindre område.

Källa: Vägledning för livskraftiga landsbygder

Tillväxtverkets kommunindelning

Tillväxtverket använder en indelning i sex kommuntyper, framtagen av Tillväxtanalys 2014, för att analysera och följa kommuner med olika geografiska särdrag. Sveriges 290 kommuner delas in i sex grupper, varav tre är landsbygdskommuner, baserat på befolkningsstorlek, befolkningstäthet och avstånd. Indelningen bygger vidare på arbete av OECD och Eurostat, vilket också underlättar internationella jämförelser.

Kommunindelningen används bland annat för uppföljning av vissa indikatorer i regeringens budgetproposition och av statliga myndigheter som Trafikanalys och Jordbruksverket. Tillväxtverket rekommenderar att den används för socioekonomiska analyser och uppföljningar med territoriellt perspektiv. Även regioner och kommuner kan använda indelningen för övergripande jämförelser och analyser.

Kriterier för kommuntyperna

• Storstadskommuner: Mer än 80 procent av befolkningen bor i urbana områden och har tillsammans med angränsande kommuner en samlad folkmängd på minst 500 000 invånare.
• Täta blandade kommuner: Mer än 50 procent av befolkningen bor i urbana områden. Majoriteten av kommunens befolkning har mindre än 45 minuters resväg med bil till en tätort med minst 50 000 invånare.
• Glesa blandade kommuner: Mer än 50 procent av befolkningen bor i urbana områden. Majoriteten av kommunens befolkning har mer än 45 minuters resväg med bil till en tätort med minst 50 000 invånare.
• Tätortsnära landsbygdskommuner: Mer än 50 procent av befolkningen bor i rurala områden. Majoriteten av kommunens befolkning har mindre än 45 minuters resväg med bil till en tätort med minst 50 000 invånare.
• Glesa landsbygdskommuner: Mer än 50 procent av befolkningen bor i rurala områden. Majoriteten av kommunens befolkning har mer än 45 minuters resväg med bil till en tätort med minst 50 000 invånare.
• Mycket glesa landsbygdskommuner: Hela befolkningen bor i rurala områden. Hela befolkningen har mer än 90 minuters resväg med bil till en tätort med minst 50 000 invånare.
  

Dessa kan även delas in i tre aggregerade kommuntyper.

Tre aggregerade kommuntyper

• Storstadskommuner: Storstadskommuner
• Blandade kommuner: Täta blandade kommuner och Glesa blandade kommuner
• Landsbygdskommuner: Tätortsnära landsbygdskommuner, Glesa landsbygdskommuner och Mycket glesa landsbygdskommuner.

En mer nyanserad analys

Ett exempel på användningsområde är att följa befolkningsutvecklingen i de olika kommuntyperna, vilket ger en mer nyanserad bild av utvecklingen i olika typer av landsbygder.

Källa: SCB, egna beräkningar

Möjliggör analys på detaljnivå

Kommunindelningen gör det möjligt att belysa skillnader mellan täta och glesa områden, vilket hjälper till att se mer detaljerade befolkningsförändringar. Det skapar bättre planeringsunderlag för offentlig service som skola och kollektivtrafik.

Indelningen är flexibel och kan tillämpas på olika geografiska enheter som kommuner, län eller arbetsmarknadsregioner. Den tar också hänsyn till tillgänglighet, vilket är avgörande för lokal utveckling och tillväxt.

Ingen enkel definition av landsbygd

Så vad menar vi då med landsbygder? Svaret på den frågan hänger nära ihop med den tänkta tillämpningen. Genom att använda flexibla och ändamålsenliga sätt att förstå landsbygder så kan vi också bättre fånga in och beskriva de skiftande förutsättningarna i olika delar av landet.

Tillväxtverkets kommunindelning är ett verktyg som kan möjliggöra mer träffsäkra analyser, jämförelser och underlag för beslut.