Genomför utredningen

En förenklad analys är ofta en god början. Du kan göra en förenklad analys med hjälp av hälsomatrisen. Du går då systematiskt igenom hälsokonsekvenserna för olika grupper i befolkningen med utgångspunkt i de hälsopåverkande faktorer som du har valt att basera utredningen på.

Ta del av hälsomatrisen.

Börja med en förenklad analys

Den allra enklaste bedömningsformen är att använda hälsomatrisen och markera respektive cell i matrisen med ”+” för förbättring, ”-” för försämring och ”0” för oförändrat läge alternativt med olika färgkoder beroende på om det är en förbättring, försämring eller oförändrat läge. Även om en sådan bedömning blir relativt grov, har den flera fördelar:

• Den visar om den föreslagna regeln som helhet har positiva hälsokonsekvenser och minskar ojämlikheten i hälsa. Ibland kan en så här pass enkel analys vara fullt tillräcklig.
• Den visar om det finns anledning att justera förslaget för att göra det mer gynnsamt för någon grupp som löper större risk för ohälsa.
• Den visar om analysresultatet är så svårtolkat att du behöver gå vidare med mer omfattande analyser. Då har den förenklade analysen med hälsomatrisen ändå hjälpt dig att ringa in speciellt komplicerade bedömningar och frågeställningar som kräver en fördjupning.

Det kan krävas en fördjupad analys

Ibland kan du vilja eller behöva göra en fördjupad analys. Det kan då bli aktuellt att tillföra nya data, nya modeller eller nya metoder för att bedöma hur en viss hälsopåverkande faktor utvecklas över tiden. En fördjupad analys kan bli mycket komplicerad och tidskrävande och fordra helt andra ekonomiska och personella resurser än en förenklad analys.

Bedömningarna kan vara kvantitativa eller kvalitativa

Kvantitativa bedömningar

Kvantitativa bedömningar görs i regel i fördjupade analyser och kräver att du använder kvalificerade modeller och metoder. Du kan exempelvis vilja bedöma hur föroreningar sprids och vilka halter som kan uppstå i olika områden, för att i nästa steg kunna bedöma exponering över tiden och hur många som berörs. I slutänden kan du vid behov göra en miljömedicinsk bedömning, som anger sambandet mellan exponering och hälsoutfall. Kvantitativa bedömningar är bäst lämpade för naturvetenskapliga modeller.

Kvalitativa bedömningar

Kvalitativa bedömningar är den enda framkomliga vägen för att utreda många av de viktigaste hälsopåverkande faktorerna, eftersom kvantitativa bedömningar då ofta är praktiskt ogenomförbara av resursskäl eller andra skäl. En kvalitativ bedömning innebär att du så utförligt som möjligt resonerar kring förbättringar, försämringar och oförändrat läge och markerar det med ”+”, ”-” respektive ”0” i hälsomatrisen.

Hälsoekonomiska bedömningar

Det är vanligt att skilja mellan fyra olika typer av hälsoekonomiska utvärderingar, varav den mest använda är kostnadsnyttoanalysen. Alla de fyra typerna mäter kostnaderna i monetära termer, men skiljer sig åt i mätningen av hälsoeffekter. Vilken analys som väljs beror på frågeställningen och tillgången på data.

Kostnadsintäktsanalys

I en kostnadsintäktsanalys mäts både kostnad och effekt i monetära termer, för att analysera den studerade behandlingens ”vinst/lönsamhet”. På grund av praktiska och etiska betänkligheter är metoden svår eller direkt olämplig att applicera i sjukvårdssammanhang.

Kostnadseffektanalys

Kostnadseffektanalys mäter effekt endimensionellt, exempelvis i besvärsfria dagar eller antalet vunna levnadsår. Ohälsa påverkar ofta flera dimensioner samtidigt, och mått som vunna levnadsår är ett kvantitativt mått som inte ger information om patientens livskvalitet. Dessutom kan kostnadseffektanalys inte användas för att jämföra olika terapiområden med varandra; hur värderar man en förhindrad hjärtinfarkt gentemot ett år utan smärta för en reumatiker?

Kostnadsminimeringsanalysen

Kostnadsminimeringsanalysen kan ses som en version av kostnadseffektanalysen, där två behandlingar har samma effekt men olika kostnader för behandling. Den behandling som har lägst kostnad anses kostnadseffektiv.

Kostnadsnyttoanalys

Vid en kostnadsnyttoanalys används ett effektmått som kombinerar två dimensioner av hälsa – livskvalitet och livslängd. Oftast används livskvalitetsjusterade levnadsår (quality-adjusted life years, QALY), vilket möjliggör jämförelser mellan terapiområden och ger en mer heltäckande bild av hälsoeffekten av en behandling. Måttet QALY är konstruerat så att ett levnadsår multipliceras med livskvaliteten under levnadsåret. Livskvaliteten ligger mellan 0 och 1, där 1 motsvarar full hälsa och 0 motsvarar död. En person som lever fem år med full hälsa har motsvarande 5 QALY, medan en person som lever fem år med 60 procents livskvalitetsvikt har 3 QALY (0,6⋅5=3).